On the road again?

I morgon är som sagt en annan dag? Då börjar man liksom jobba igen efter en månads frånfälle? Kanske är det lite blandade känslor som svävar omkring som osaliga fjärilar i min kropp? Allt har en börja och allt har ett slut så är det. Årets semester har varit om man så säger ett hopkok av varierande intryck, mestadels på hemmaplan.

Man har gjort det bästa utav situationen. Hur det än är så är det fint att gå tillbaks till jobbet? Enligt hörsägen så längtar dom efter mig? Något avtryck har man gjort? Vad det är är fortfarande höjt i dunkel? Men kul skall det bli att träffa sina kollegor igen. Back in businessen om man så säger. Amen punkt slut.

Bortom demoners vedermödor?

I morgon är det åter dags för jobb. Idag kör vi en mental uppstart. Fyra veckors semester med blandat innehåll till ända? Men ändock en semester. Det är ju nu man skall koppla in ångesten, som mal sönder och vänder vrider och tuggar upp alla inneboendes demoner vedermödor och eländes eländen.

Kanske var den där processen vanligare förr då man inte hade ett stabilt och tryggt jobb? Nu är det betydligt lättare att hantera just den här situationen? Troligtvis blir det bara en ned pimpad ligth version fjärran från originalet. Hoppas att jag har rätt? Nu skall vi äta dom resterande kräftorna från gårdagens storslagna kräftkalas.

Om olika kräftgångar?

Herregud vilken tid det ska ta sig tills man blir normal igen? Åtminstone tills man blir funktionsduglig? Det blir du aldrig skojar frugan till det. Det ligger väl nån poäng i det också? Egentligen finns det inga normala människor? Alla är vi normala på sitt sätt?

Vi har fått lära oss sedan barnsben att normala människor är dom som inte gör nåt onormalt? Men sen vad som är normalt eller inte, kan diskuteras tills fan avlöser varandra? Gårdagens kräftkalas har blivit dagens kräftgång. Det är smällar man får ta?

När dimmorna har lagt sig?

Dimmorna börjar äntligen lätta något i från gårdagens kräftskiva? Det stora tabernaklet hemmavid i dryckeslag med dom goda grannarna. En extraordinär tillställning som bara vi kan göra. Hur det än är så är god samverkan mellan grannarna, en förutsättning för en trygg bostadsmiljö. Det gör vi inget avkast ifrån.

Så här dagen efter går man medvetet in i en lågprofilerad bubbla en sorts återhämtningsperiod för att på så sätt jobba upp min lägsta högsta nivå` Ni vet ju hur det är med balansen? Rätt som det är kan den få bägaren att rinna över.

När ens balett har roligt?

I dag lördag går vi bara och väntar in startskottet på sen eftermiddagens kräftskiva. Ett stort tabernakel som spänner över två huskroppars goda grannar. Ett årligt evenemang med hattar allt och hela baletten. Innan dess skall tjejerna rida ett par timmar, såsom dom brukar göra på just lördagar. En gemensam tjejgrej som inte alls jag är involverad i? Mina intressen ligger på ett helt annat plan så är det? Men jag är glad för deras skull.

Banat vägen mot kräftskivan?

Vad gör man annars en sådan här dag? Hittills har jag hunnit med lite privata djurparksjobb, har en kanin och en jycke. Två djur blir en mindre djurpark? Åtminstone i min värld? Har fyllt i vatten i poolen satt på värmen som ikväll lär bli typ runt 35 grader. Rena Mallis tempen? Tagit fram grillat inför kvällen. Både karré och fläskkotletter. Fint skall det vara.

Just den här sista skälvande semesterdagen kan även vara en dag då ens ångest kryper fram. Mödan med att övertala själen att just den här dagen är den sista för det här året, åtminstone den sammanhängande. Allt har en början allt har ett slut i den här dimensionen? Hur det är i andra dimensioner har jag ingen aning om? I morgon om gudarna är med oss? Skall vi och våra kära grannar ordna en hejdundrande kräftskiva.

Fredagen den 13:onde?

Tja vad har vi att vänta oss utav fredagen den 13: onde? Vissa som jag känner har just den här dagen som en turdag, en dag då allt det där som är bra händer? På en och samma gång? Personligen så har jag inga funderingar alls om den här dagen? Eftersom jag inte är speciellt skrockfull så tror jag att den här dagen blir ytterligare en bra dag staplade på dom andra bra dagarna.

I och för sig är den här dagen fredag den 13:onde min absolut sista skälvande semesterdag för den här gången. Men jag har dock minst 14 dagar kvar att plocka ut om det kniper? Det lär det göra med jämna mellanrum. Inte fan låter jag dessa ack så viktiga dagar brinna inne. Annars så förbereder min familj att möta den här förmiddagen med ett stort leende som sig bör.