Så här i väntans tider går vi mot en sorts sanning?

Kan i sinnet känna att vi i morgon måndag står inför ett nytt vägval angående den nya sydafrikanska mutationen omikron hur skall Sverige agera om vad på vilket sätt hur när och var? Ständigt nya frågor som vi knappt inte har svar på när vi inte ens har svaren på dom gamla frågorna? Man kan ta hur mycket vaccin som helst ändra gällande formula till att anpassa nya mutationer men den stora frågan är och förblir hur våra arma kroppar tillfälligt tar emot den? För min egen del känner jag att det räcker med 2 vaccindoser har även haft corona så jag tycker att den 3 dosen knappast blir aktuellt för mig om nu inte nåt annat händer och sker som får mig att totalt ändra åsikten? Det håller på att febrilt forskas om ett vaccin i tablettform men hur det går får man inte veta än som sagt man går i väntans tider, men jag kan tänka mig att den där för hoppningsvis magiska tabletten är riktad mot U-länderna i första hand? https://www.lakemedelsvarlden.se/fas-iii-studie-om-molnupiravir-inledd-i-sverige/

Det bara som jag tror men det har jag inget belägg för? Idag har bästa sonen och jag spelat pingis i ett par timmar hårt tight och intensivt en perfekt träningsform som tillfredsställer både koordinationen konditionen spelsinnet timingen psyket, eftersom både jag och sonen hatar att förlora så delade vi på segrarna sanningen och säga så om jag förlorar så gör jag hellre det mot sonen än mot min kära hustru som totalt saknar varje uns av bollsinne och spelförståelse. Jag vet att hon inte blir arg när jag säger så men visst sanningen svider en hel del förstår jag.

En sorts ketchupeffekt som kan kullkasta seder och bruk?

Endast 19 dagar kvar till dagen D eller dagen J som i julafton en dag som många speciellt barnen har väntat på frugan påstår att jag är ett barn, det kan jag till viss del hålla med om. Jag anser att det är en mental merit att fortfarande ha kvar sitt barnasinne att lysa upp så långt som möjligt tänk var tråkigt om den där funktionen bara försvann en dag. Vi lever för närvarande i värld där olika rotfasta traditioner börjar försvinna eller rättare sagt det moderniseras och anpassas både till andra kulturer seder och bruk, men hemma hos mig kör vi fortfarande och för alltid den traditionella svenska jultraditionen http://www.julenstraditioner.se/sverige/den mår vi allra bäst av. 

I morgon kommer säkert det komma nya restriktioner eller en uppgradering av dom gamla gällande än så länge har man ingen aning om den nya mutationen omikrons eventuella snabba smittspridning som den sägs ha https://www.krisinformation.se/nyheter/20212/november2/myndigheterna-om-den-nya-virusvarianten-omicro? Kanske kommer den ha en så kallad ketchupeffekt först kommer ingen ting sedan kommer allt på en gång sedan går sjukvården på knäna, vilket i sin tur drabbar dom där som har rutin operationer inbokade som är nog så jobbigt för dom som har väntat 6 månader eller längre.

Ett ögonblick mellan dröm och verklighet?

Då har vi så kommit fram till andra advent utav 4 utanför börjar snön på att öka dramatiskt från små obetydliga flingor till dasslocks liknande snöflak på bråkdelen av ett ögonblick. Som alltid på söndagar går jag frivilligt ut med våran jycke Dino så att min käraste får lite extra sovmorgon, men hon kliver upp efter en stund och fixar till en excellent all in frukost. Om ett par timmar skall min son komma och hämta upp mig för att åka till aktivitets centra där vi skall slå ihjäl ett par timmar intensivt pingis spel, fast min son är drygt 30 år yngre än mig så får han ett ganska tufft motstånd där inte seger för hans vidkommande är självklart. 

Ett bra sätt att förbruka sina friskvårdspengar på är att förslagsvis spela bort ett par timmar i veckan efter årsskiftet fylls konton på med nya friska pengar. Hur som helst så var vi igår kväll i stadsparken i Örebro där det mäktiga ljusspelet The Magic Forest hade premiär efter en koreansk förlaga https://www.visitorebro.se/evenemang/the-magic-forest/ 

sedan hölls det en bländande konsert med bland annat Anders Bagge med band och det nya unga stjärnskottet Ella Tiritiello och såklart Tusse https://www.mynewsdesk.com/se/orebrokompaniet/pressreleases/anders-bagge-sjunger-live-foer-oerebropubliken-paa-vinterfestivalen-3146369 Skulle uppskatta den sammanlagda publiken till 25 000 plus däremellan som dessutom fick uppleva en smått kylslagen matmarknad i det gamla fina kulturkvarteret Wadköping samt att ÖBO Örebrobostäder fyllde 75 år, efter det evenemang följde goda vänner med oss hem för att avnjuta en bejublad köttfärspaj rikligt med dryck godsaker och såklart kolla in shl hockey med lokal anknytning.

Allt vi gör är för första gången oavsett budskap?

 Har precis kommit hem från bion där jag såg Karl Bertil Jonssons magiska jul tillsammans med frugan min tonårsdotter samt frugans kompis med hennes dotter. Där på biografen fick jag för första gången använda mitt covidpass samt legitimation, det var såklart inga som helst problem eftersom man fyller gängse kriterier. Om vi ska tala något om filmen Karl Bertil Jonssons magiska jul som är regisserad av Hannes Holm, så kan jag tycka att det kan vara svårt att göra en film som är 1 timma och 44 minuter lång av en knapp 25 minuters tecknad nostalgitripp signerad helgonet Tage Danielsson att komprimera alla minnesvärda detaljer i ett långfilmsformat. 

Det tycker jag att Hannes Holm har lyckats grymt bra med all heder åt den nostalgiska traditionella som man har med sig som tonåring, naturligtvis hade inte tonårsdotter samma behållning utav filmen eftersom hon inte hade någon anknytning med filmens budskap mer än att hon stundtals tyckte den var helt okey smaken är som baken liksom delad.

Att lysa upp tillvaron med kaffe och ostmacka?

04.33 en trött gammal schlager drar igång min postmoderna klockradio en pryl som säkert antikrundan skulle ha frågetecken om? Tittar ut genom fönstret ser endast ett kompakt jävla mörker några enstaka spridda stjärnor som gör allt för att lysa upp tillvaron men lyckas sisådär bra. Sätter på kaffet vilket är det enda som man får sätta på nu för tiden annat var det för om man nu inte räknar med tvättmaskinen förstås vilket blir en grym orgie sammantaget? 

Har kommit fram till en nivå liknande ett kargt bistert sibiriskt landskap i den frågan således en otillfredsställande påsättningsgrad såsom en bestående permafrost man tydligen får leva med? Mitt argument blir att varför blev det så? Kaffe och ostmackan är mina vakna trogna morgonvänner dom andra drar tunga timmerstockar genom väggar och tak den ene värre än den andre man kan också säga att det motsatsen till ljuv musik.

Allt runt omkring oss är en tidsfråga?

Just nu upplever vi en sorts turbulens i livet med covidpass nya strängare restriktioner gamla saker i uppgraderade tappningar, alltså skärps det mesta runt omkring oss för att på så sätt minska smittspridningen vilket känns som en omöjlighet? Om covidpass kan jag nämna att en kompis som jag känner kom inte in på kvällens hockeymatch  av en eller annan orsak? Troligtvis var det för kort tid sedan andra sprutan togs. Det dröjer säkert inte länge till innan vi får visa upp covidpasset när vi handlar i typ gallerier eller liknande offentliga miljöer. 

Den där nya varianten omikron har inte i dagsläget fått nått fotfäste i vårt avlånga land endast ett par fall är konstaterade, men som allting annat känns det bara som en tidsfråga innan den får ett negativt grepp om vår befolkning? Men det kan lika gärna inte hända som jag har sagt förr så tror vi på mirakel allra mest nu till jul. Än så länge så vet man ganska lite om omikron varianten hur den påverkar och så vidare. Det hela verkar vara ett bisarrt lotteri i vem som blir drabbad eller inte?

Klimatsmart val i stadskärnans epicentrum?

Min gamla barndomsstad Örebro håller snabbt på att förändras dom gamla kvarteren rivs och ersätts av moderna snabbproducerade hus av klimatsmart material, man kan säga att den gamla stan har vuxit ut sin gamla kostym. Dom nya husen anpassa efter medborgarnas krav samtidigt som befolkningen ökar byggs det nytt på varje liten ledig plätt. Tyvärr kanske inte parkeringsmöjligheterna optimala därför att vissa hushåll har mer än 1 bil i hushållet. 

Att parkera i stadskärnan är tämligen totalt otänkbart dels på bristen av parkeringsplatser, dessutom är det svindyrt per timma vilket är rena jävla rånet. Hur tänkte dom där? Troligtvis är det så att makthavarna vill att vi ska antagligen cykla gå eller ta kommunala färdmedel gammal som ung till och från, poängen blir den att dom utanför city lätt hamnar utanför planerings maktens tankar och korridorer. Ganska skrämmande att allt skall urbaniseras det ska klumpas ihop i city samtidigt som det utanför kärnan långsamt dör en långsam och stundtals plågsam död.

En dubbelbottnad anhängare med många strängar på sin lyra?

Känner många personliga likheter med Sveriges främsta trubadur Cornelis V en på många sätt mångbottnad med en oerhörd kreativitet och grym produktions takt. Kort sagt en man med många strängar på sin lyra många ostämda många trasiga. Personligen önskar jag att jag hade bara ett uns av hans kompetenta storhet, men man får snällt ställa sig i bakvattnet inte mig emot det gör jag så gärna för min eviga husgud och anhängare vars magiska musik är ständigt tidlös i mina öron och en hyllning som heter duga. 

Ska man nu tala något om dagens rådande väder så verkar det finnas massor med snö överallt i Sverige utan just på min beskärda del av kartan, den är å andra sidan kliniskt från snö men med ett heltäckande frost täcke som kanske inte är så himla kul som snö är? Vad gör man åt detta scenario? Jo bara att liksom gilla läget?

Varje dag går man efter bästa förmåga?

Självfallet vet jag att man inte kan ställa tillbaka klockan vilket jag ibland önskar, istället skenar tiden fortare och fortare för att till slut närma sig ruinens brant. Bortom ruinens brant finns där ingen återvändo allt bakom mig försvinner i allt snabbare takt för att till slut blekna bort bland minnena. Har inte hamnat där än men varje dag är en påminnelse om vart det barkar hän. 

Man skall alltid försöka leva i nuet, sa alltid min kloka mormor hon lärde som hon levde morgondagen är historia medans framtiden är ett äventyr med okänt innehåll? Finge jag nu leva om mitt liv just nu i skrivandes stund kanske jag inte fick det bättre men knappast inte sämre heller. All den där problematiken är vad man gör den till hur man formar sin dag sitt efter bästa förmåga så som man vill ha det. Ibland komplicerar dessvärre dom sakerna med yttre inre omständigheter påtvingade valmöjligheter varför därför och så vidare? 

I väntan på eventuella mirakel skall landa på mina breddgrader?

Kastar in ännu en snustorr vedklamp i brasan som sprakar hemtrevligt utanför mitt fönster är det allt annat än hemtrevligt, vädret är nått mellanting mellan gud vet vad och en begynnande vargavinter med stort V. Tempen visar strax under 15 minus grader till och med mitt näshår fryser fast. Vem gillar det här vädret mer än isbjörnarna på Svalbard? Där borta håller förvisso isen på att smälta bort kanske flyttar dom till våra breddgrader inom en snar framtid? Vad är breddgrader tja typ mina som är granne med nordpolen.

Apropå glöggens helande egenskaper så kommer den väl till användning en dag som denna, som en sorts värmande vätska som gör att inte kroppen fryser fast i sin bleknande skugga. Det övriga runt omkring mig är annars som en dimmig dag på heden, det enda som kan rädda mig i dagsläget är definitivt ett mirakel ovan där? Så här i juletid måste det väl ändå vara ett mirakel som räddar upp det hela men i väntan på att det skall hända så fortsätter jag att dricka glögg som om ingenting har hänt.