Hur som helst vill man göra ingenting alls idag?

Dagen som är ångar på man äter sin dagliga banan, känner mig snart som en vrålapa med krusat hår på bröstet ett animaliskt gränssnitt? Man rullar tummarna i brist på annat, man bara är så infernalisk rastlös i all min kroppsliga återhämtning https://mind.se/fakta/relaterade-tillstand/stress-och-aterhamtning/, som om hälften vore nog? Man söker någonting gud vet vad? Man kanske inte vill göra något idag tja eller så vill man det huggit som stucket? Låter som om krona eller klave får avgöra den här dagens utmaningar måhända en arbetstopp utöver det vanliga? Idag är en sådan dag en av många andra liknande dagar, då man inte ens vill engagera sig i saker och ting? 

Åtminstone inte i dom som för tillfälligt inte är så himla viktiga! Dom kan bli det men det är en helt annan historia? Idag är en sådan där filharmonisk dag där ingenting alls betyder nåt, låt oss säga en skön skrotardag för både kropp och själ. Hur som helst så får det bli en sådan dag idag, en rackarns glädjefull och lättjansfylld dag med andra ord. Visst fan råder det en viss tvekan om livets mening? Det kanske trots allt bara är angenäma problem? Hur svårt kan det vara att bara fånga dagen i dess sköte och låta den bero?

Den här dagen blir den sista som tar plats?

Trettondagsafton 5 Januari 2022 https://www.expressen.se/leva-och-bo/darfor-firar-vi-trettondagshelgen/ är den sista avslutande helgen för den här gången, vilket är lika med att åtminstone i min familj så börjar frugan plocka ihop julens alla saker i en säck för att vila tills nästa gång. På den här dagen har vi så gott som alltid ätit kalkon vilket inte blir i år, för tonårsdottern har beställt jätteräkor som vi skall marinera och göra en asiatisk rätt med glasnudlar hoisin sås och mycket mera. En perfekt middag som totalt sätter P för julens tunga rätter, i och med detta så går vi in i en lättare matkultur med allt vad det innebär. 

För egen del behöver jag plocka bort åtminstone ett par kilo dödvikt, som bara ligger där tar plats. För frugans del kör även hon på med en näringsrik och balanserad lättviktsmat samt såklart även en del motion. Den här sista helgen på länge kan vara en brytningspunkt på det ena och det andra viset, i vårt fall frossar vi som om dagen vore den sista. Samtidigt som vi avväger vad vi stoppar i oss en balansgång som heter duga. Eftersom både frugan och jag ror åt samma hål med vår plan då är det inga problem, hur det än är så sitter vi i samma båt och ska åt samma håll hur svårt kan det vara?

Hur som helst kan man agera annorlundare i ett skarpt läge?

En ny variant som har betäckningen B.1640.2 https://omni.se/ny-coronavariant-upptackt-i-frankrike-46-mutationer/a/dnbxVq har upptäckts i dagarna i Frankrike med ursprung från Kamerun, en variant med 46 mutationer mot omikron som har 37. Troligtvis dröjer det inte länge förens den varianten har fått fotfäste i vårt avlånga land. Även vårt kungapar har fått corona men dom behöver såklart inte lämna slottet, i stort sätt bara gå ut på balkongen om dom behöver vinka på några stressade medborgare som pinnar förbi. 

I morgon klockan 14 preliminär tid håller folkhälsomyndigheten presskonferens, troligtvis skärper dom gällande restriktioner eller så stänger dom ned landet samt stänger ned flygtrafiken till och från Sverige? Hur som helst måste dom ta i med hårdhandskarna, som jag ser det så är vi i ett skarpt läge som vi kanske inte kan hantera? Om detta får vi veta mer om i morgon? På tal om min pågående influensa så är jag fortfarande i återhämtningsfasen, dessutom har jag testat mig ytterligare en gång för att säkerställa saker och ting.

Så mycket berörd förändring på gott och ont?

Det talas om fattig Sverige hur jävla fattiga vi är? Absolut det tror jag också på det förut så trygga stabila och framför allt stolta Sverige, har på senare tid sjangserat betydligt. Läget är knappast bättre nu under den här överjävliga sjukt jobbiga pandemin. Dels tycker jag synd om dom små marginella företagen som ligger där, på gränsen och skvalpar dom som redan nu i dagsläget kippar febrilt efter andan. Dom som inte har vare sig harmarginalerna eller kundkretsen på sin sida utan måste permittera eller varsla personalen ibland kallas sånt för omorganisering eller ren och skär konkurs. Sedan finns det dom i min närhet som har råd att köpa hur många hästar som helst, som har råd med allt annat som exempelvis inte jag har råd med. Naturligtvis så handlar det inte om den klassiska svenska avundsjukan, utan helt enkelt sådana som inte är berörda utav pandemins skövlingar. 

Naturligtvis så finns det sådana klientel som är gudomligt förskonade, personligen har jag själv klarat mig skapligt hittills peppar peppar ta i trä. Inte varit så mycket berörd av dess konsekvenser. Som att simma fria raka längder så att säga utan stöta på glupska hajar eller andra mardrömsliknande situationer. Konstaterar även att Sverige radikalt börjar forma om sina strukturer och förutsättningar en förändring på gott och ont, allt medans klassklyftorna ökar så kämpar bottenskiktet på i sitt anletes svett för att klara av sin blotta existens. Dessa människor är helt beroende av att det sociala skyddsnätet https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/manniskor-som-faller-utanfor-skyddsnaten/ fungerar klanderfritt än så länge verkar det funka kanske inte helt friktionsfritt? Men som alltid i sådana här sammanhang så ramlar några svaga människor mellan dom klassiska två stolarna dom som inte " pappersvändarna" har uppmärksammat kanske resonerar dom som så att lite svinn får man räkna med?

Att öppna upp delar av verkligheten?

Som sagt man får göra det bästa av rådande situation. Hitta på lösningar som man förr kanske inte trodde var möjliga men som blev verkliga allt efter som. Hittar andra vägar än dom gamla vanliga inrutade, öppna upp dörrar man kanske aldrig skulle öppna i vanliga fall? Kort sagt den här pandemin gör att majoriteten av oss kan jag inbilla mig tänker lite annorlundare http://www.extraextra.se/14-otroliga-fakta-om-livet-som-far-dig-att-tanka-annorlunda-nummer-10-ar-sjukt/ nu mot vad som annars skulle göra? Göra saker man annars kanske inte ens skulle komma på tanken att göra? 

I stället för att kontrollera pandemin vilket såklart man har misslyckats med? Så har det bara blivit än värre. Större delen av Europa ser mer ut som en virusliknande krigszon än ett paradis. Det här med vaccinet är jag ganska skeptiskt till det får såklart stå för mig, trots allt så är jag vaccinerad med 3 dosor och följer gängse praxis. Det här med julmaten är ett för länge sedan avslutat kapitel, ärligt talat tål jag inte se den sortens mat förens till påsk då brukar vi äta delar av den traditionella julmaten. Hur det än är så längtar man efter vanlig hederlig husmanskost igen.

Min del utav världen ser kanske bättre ut efter lunch?

Det konstateras att jag fortfarande lider av min influensa så därför kommer frugan hämta ett provtagnings kit till och sedan åka med tonårsdottern efter lunch till provtagningen. I mitt fall har det gått så pass länge med feber och dylikt att det knappast är normalt? Ett par inrättningar i min region har fått in corona i sin verksamhet, medans några har både influensan och vinterkräksjukan även kallad Calicivirus https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/december/spridningen-av-vinterkraksjuka-ar-igang/ Det här året börjar som det gamla slutade med en markant ökning av omikron viruset, som det ser ut i dagsläget finns det inget hopp om förändring? 

Det skulle i så fall vara en dramatisk uppgradering av restriktionerna, vilket tror jag kommer inom kort någonting måste göras ganska omgående. I min del av världen börjar det bli lite kallare ute saltbilen väckte mig tidigt i morse med sitt brummande, men före det väckte jycken Dino mig vid halv 3 tiden och ville ut och pinka vilket han också fick med en viss protest från min sida men nöden den har liksom ingen lag. Nu är jycken nöjd därför att han har fått lite falukorv och en halv skinkskiva i vanlig ordning, nu ligger han utanför tonårsdotterns stängda dörr och väntar på hennes uppvaknande vilket kommer ske runt 11 tiden för då kommer jag att väcka upp henne ur sin törnrosasömn.

Jag känner till sanningen i min region?

Utanför har det börjat regna små isklädda droppar som faller tungt, var tvungen att cykla ned en sväng till affären men möttes av ett kompakt mörker och isregnet samt totalt noll vision av människor. Fick redan för en stund sedan veta att smittspridningen av omikron varianten ökar lavinartat i min region som en skenande lavin från ingenstans? Kan tycka att man redan nu borde gå in i ett stabsläge ett starkt läge, hur det än är så borde man ta i med hårdhandskarna och kanske uppgradera nuvarande restriktioner. 

Situationen påminner om filmen världarnas krig https://www.imdb.com/title/tt0046534/ där vissa liknande parametrar definitivt finns, i vårt fall slåss vi emot ett virus som vi inte känner till eller ens kan bota? Frugan har precis kommit hem från jobbet och ska jobba på kontoret även i morgon, men sedan tänker hon jobba hemifrån minst 4 dagar i veckan enligt gällande rekommendationer. Personligen har jag inga som helst möjligheter att jobba hemifrån på grund av mina arbetsuppgifter, men det funkar för mig än så länge. Ska man nu tala nåt om min pågående influensa så har jag inget stabsläge längre, utan jag har sänkt graden till återhämtning hela veckan ut.

Hela veckan blir att vila sig i form?

För hoppningsvis är det här sista veckan av min influensa från helvetet som tur är har jag semester från torsdag, förra veckan hade jag semester under första delen av influensan. Sammanfattningsvis har jag legat sjuk under hela min semester hur kul är sånt? Bättre det än att sjukskriva sig med karens och så förresten har jag sjukt mycket semester fortfarande att plocka ut. Tonårsdottern ligger fortfarande och sover med sitt halsont som tur är hon ledig från skolan hela veckan lång. Frugan åkte iväg till kontoret för ett par timmar från och med i morgon, skall om fortsätta jobba hemifrån allt enligt folkhälsomyndigheternas rekommendationer. 

Som sagt nu skall väl statistiken för jul och nyårshelgen börja sammanställas för första gången det här året känner på mig att det kommer bli ganska dystra siffror, det var ju så innan dom har ju knappast förbättrats sen dess. Eftersom man inte kan göra så mycket mer än att gå ut med hunden ett par gånger om dagen, att vila sig i form så går det ingen större nöd på mig. Jag har kommit till den där mogna åldern då jag äntligen lyssnar på vad min kropp har att säga https://stegforhalsa.se/lar-dig-att-lyssna-pa-din-kropp/, förr om åren har jag bara nonchalerat signalerna och bara kört på som om ingenting har hänt? Ganska korkat så här i efterhand men det är lätt att vara efterklok.

Innerst inne kan jag vara mig själv i alla lägen?

Utåt sett kanske jag bara är en vanlig man som det växer hår på så länge det nu gör? Men inners inne en ytterst orolig konstnärssjäl en sådan som pejlar otänkbara lägen, som inbillar mig att platsen jag vistades på i går i bästa fall skall bestå har man tur så? Platser kommer och går bara dig själv består så länge det nu varar? Egentligen är jag en sökare av rang som oftast letar, efter någonting som kanske aldrig fanns eller har funnits men ändå troligtvis finns där bortom nästa krön? Eftersom jag inbillar mig att jag är en flexibel konstnärssjäl även där av rang, så finns det alltid en bred mängd olika alternativ. 

Funkar inte det ena så kanske det andra synkar i bästa fall? Lite som rysk roulette. Idag stötte jag på min närmsta granne en trevlig rusprick som delar mina intressen, eller åtminstone värdesätter mina argument. Det bästa med dessa goda grannar är att man kan vara sig själv där våra innersta tankar oftast går ihop som vispad grädde på kladdkakan https://www.ica.se/artikel/kladdkakans-historia/. Vi tänker rätt i det mesta man kan bolla runt med övriga funderingar utan att skämmas? Och ur detta tillfälliga virrvarr kommer det bara ut ren och skär positivitet. Vi vet vad vi har men inte var vi får, därför värnar vi väldigt mycket om vår sociala kontakt och gemenskap totalt sett en klockren sammanhållning. Nu har jag gjort mina för och eftermiddagspass med jycken Dino så nu tänker jag fortsätta med min Kurering.

Ska man fortsätta snurra hjulet eller leva med snurret dag för dag?

I natt kom det ned ett ihärdigt is barktäckande regn ett sorgligt mellanting mellan flytande skare och finhackat is, var ute med jycken efter 8 i morse nu har det redan börjat töa bort från isbark till ett nästan isfritt marktäcke. Denna här vintern kan man säga har varit som kortspelet finns i sjön varken hackat eller malet. Ingenting är som det brukar vara troligtvis får vi leva med det här klimatet som mest liknar upptinad rysk permafrost på taigan https://www.su.se/nyheter/svensk-rysk-havsexpedition-till-arktis-f%C3%B6r-att-studera-tinande-permafrost-och-v%C3%A4xthusgaser-1.518210? Min pågående influensa fortsätter vägra lämna kroppen trots alla tänkbara försök, nu tänker jag bara kurera mig fram till mitten av veckan sedan har jag semester ett par dagar. Jag vill såklart känna mig helt frisk innan jag börjar jobba igen. 

Tonårsdottern ligger även hon i sängen med halsont frugan klagar över liknande symtom, endast jycken Dino känner sig alert så länge det nu varar? Trots alla tänkbara krämpor och besvär så måste livet fortsätta snurra på dag för dag för att i min region ökar smittspridning med rekordfart, enligt Tegnell så kommer omikron att ta över landet inom ett par dagar. Ska man nu sammanfatta den här jul och nyårshelgen så blir man privat mycket mycket ledsen, det enda roliga i smolken man har haft var när den hoande tomten kom till min sjuksäng på julafton. När dom hjälpte mig att dricka skumpan på nyårsnatten tack snälla förresten för den välgärningen.