Handplockade funderingar sjuttiofem: Bättre och bättre dag för dag.

Vi får nog dras med minusgrader ett tag till i morse låg det ett frostigt vitt täcke överallt men nog är vi påväg mot rätt håll, värmen är på G senare i veckan med bra solchanser och paraplydrinksvarning. Ett fall framåt är att man slipper mössan men vantarna får hänga med ett tag till. Klädvalen i dessa brytningstider kan vara knepiga men det är ju likadant varje år. Dom första snödropparna börjar spira och vårfåglarna verkar lyckliga över att snöhelvetet äntligen är borta, den snön som eventuellt kommer ligger knappast kvar och om typ 1 månad är dags för däckskifte då kan man säga att våren är här för att stanna.

Snart drar även fotbollsserierna igång på allvar samtidigt som SHL slutspelet är inne i sin bubbla dom tappra skidåkarna kramar ut dom sista resultaten för denna långa säsong. På vissa platser har även dom börjat sopa upp den ofantligt stora mängden grus på våra gång och cykelbanor, ett säkert vårtecken är när man sätter sig i lä i solen och knäpper upp en skummande kall öl som är en glasklar tradition hos mig och traditioner måste man vara rädd om rätt som det är försvinner dom?

För att nämna något åt mitt tillfälliga sjukdomstillstånd så tycker jag nog att det går åt rätt håll men det värsta är nog att jag blir gruvligt trött av medicineringen, så i slutändan är jag glad att mediceringen börjar ge positiva resultat då får man gilla läget i att vara trött det hela kan ju typ bara bli bättre. Nu är det bara vila och återhämtning som står i mitt fokus går allt som det skall borde jag nog vara på banan igen om ett par veckor om skaparen vill.

Handplockade funderingar sjuttiofyra: Om att vara tidlös i tiden.

Denna söndag går i matresternas tecken då vi åt till lunch gårddagens pytt som till början var potatis och kyckling i med lite salladslök och chili och simsalabim får man en delikat anrättning. Även sönddagsmiddagen blir frysrester av en pastagratäng som vi piffar till och naturligtvis använder jag lingon därtill, i min värld kan man i stort sätt använda lingon till allt förutom soppor då. Det värsta vi vet är att behöva slänga mat i onödan, men med lite kreativ fantasi kan man åstakomma magi med det man har kvar.

Även bland möblerna så slängs det inget i onödan även om tonårsdottern vill se en modernisering och uppgradering av våran möbelarsenal vem slänger till exempelvis ett fullt fungerande köksbord av gedigen ek som har hållt i decennier utan skador. Även om vi lever i ett slit och slängsamhälle där saker inte är byggda för att hålla så blir det som det blir. Bygger man saker som håller och det tycker inte affärsidkarna om då penningflödet stoppas, förr i tiden byggde man saker som höll men å andra sidan var inte konkurrens lika mördande som idag.

På tal om klädstilar så inbillar jag mig att min stil är synnerligen tidlös därför att jag inte är en sådan som lägger mig platt för olika trender och färger utan håller mig till en neutral färgskala som passar min person där färgen grön kan vara en uppgraderad färg. Ärligt talat så var jag nog mycket modigare förr när man var både punk synt och hårdrockare då blandade man hejvilt bland stilarna, som hade ett syfte att revoltera och skapa frågor som hur ser människan ut egentligen?

Handplockade funderingar sjuttiotre: Ännu en dag i jordens snurr.

Efter en natt med minusgrader börjar dagen så sakta på att vakna upp ur sitt bistra innandöme dom minst 50 nyanserna av grått gör sitt bästa för att dölja solen, idag tillåt jag mig själv en välbehövlig sovmorgon till typ halv åtta för att hinna fixa iordning frugans och jyckens frukost. Frugan fick ta första hundpromenaden och jag tar dom andra tre, på grund utav att frugan senare under dagen skall ha lite kvalitetstid med sin moder med handling gravvård och fika och sånt.

Min medicinering gör att jag blir snabbare trött än normalt så medan mellan mina lagom långa hundpromenader passar jag på att vila mig i form det ena ger det andra i maklig fart. Idag är det en vecka sedan jag kom hem ifrån sjukhuset med en diagnos på mina krämpor så jag ger det den tid det behöver för att göra mig frisk och på banan igen. Trots att jag för övrigt är i god fysik form så tar det ändå tid att komma tillbaka men jag har tillförsikt om en snar förbättring.

Medans mina krämpor fortsätter att spöka för mig så fortsätter ändå jorden snurra på som den alltid har gjort människor föds människor dör i den takt som det alltid har gjort, där emellan fortsätter dom förbaskade och onödiga krigen till vilken nytta kan man fråga sig? Gamla tiders pang pang krig har bytts ut mot onda planerade cyberattacker i olika former eftersom vi är så uppkopplade och beroende av internet så är vi än mer sårbarare än vi någonsin har varit förr. Ett enda enkelt knapptryck kan göra så att moder jord startas om till noll igen och vi får uppfinna hjulet på nytt. Den makten besitter ett gäng handfulla galna gamla gubbar som agerar som känslolösa domare jury och bödlar.

Handplockade funderingar sjuttiotvå: La dolce vita.

Regnet strilar ned och jag har precis plockat bort tallriset tagit bort ljusslingan i vissa delar av landet snöar det men det är ju så här det är i brytningperioden mellan vinter och vår, troligtvis drar sig snön upp till mina trakter i morgon? Skit samma vilket naturligtvis är allt på rätt väg både våren och min läkeprocess,har redan hunnit med två lagom långa hundpromenader och verkligen sett till att blodet flyter som det ska i mina ådror.

Träningen är i full gång i den lokala fotbollsklubben dom olika nivåerna tjejer som killar rusar runt som lyckliga kor på grönbete och ledarna gormar allt vad dom kan i duggregnet. Vid sidan om står ett gäng paraplybestyckade föräldrar och tycker att deras barn är dom bästa spelarna på planen. Det är inte bara träningarna som är i full gång även jag rör mig så mycket jag kan för att komma tillbaka till där jag var innan det hände, naturligtvis ett relativt långsiktigt projekt som kan kortas ned allt eftersom min förmåga blir bättre.

Idag skall vi naturligtvis bänka oss framför tvn för att bevittna den sista grundserieomgången i SHL med lite varierat snacks tilltugg och dryck för att sedan framåt kvällen göra iordnings kvällens meny som kort och gott är karré med hasselbackspotatis en god sås och såklart grönsaker därtill. En kväll där vi skall omfamna livet och all dess härlighet, en kväll där vi för ett ögonblick glömmer alla sorger krämpor och allehanda besvär i vardagen.

Handplockade funderingar sjuttioett: Ett steg i taget blir flera.

Dom största samtalsämnena förutom väder måste väl ändå vara sjukdomar helst sina egna krämpor även skvaller helst andras klavertramp ekonomi helst andras för sin egen ekonomi är det knappast värt att tala om. Sedan frossas det i kändisarnas skandaler för att sedan gå in i dom olika meningslösa krigens dilemmor som aldrig tar slut, men råkar ett av dessa krig ha vapenvila så blossar det upp ett gäng andra krig...va är det för fel på dessa människor det kan man bara spekulera om? Det kan vara allt ifrån en taskig uppväxt mindervärdskomplex storhetsvansinne makt pengar sjukligt ego till psykologiska vanföreställningar.

Denna dag fredag den 13:onde kopplas ofrivilligt ihop med både skrock och otur men syvende och sist så är det som vilken dag som helst, det kan vara så att folk just denna dag sammankopplar dåliga minnen som till sist blir den dag som gud med glädje glömmer? Eller så kan det vara en dag som man minns som den bästa någonsin allting beror såklart på vad man har för relation till dagen. Personligen minns man bara dom dagarna som allting har gått åt helvete på och då inkluderas inte fredag den 13:onde.

Mina egna sjukdomshistorik går sakt men säkert framåt där varje dag är ett fall framåt där lagom långa utspridda hundpromenader är helande för kropp och själ. Det hela bygger på åtmindstone i mitt fall att jag har en bra grundfysik i botten och utifrån den går jag vidare, dessutom har jag inga underliggande sjukdomar som spökar och ställer till oreda i läkningsprocessen. En vacker dag i horisonten kan jag glömma det som har varit och gå vidare som om ingenting har hänt, men än är jag inte där men förhoppningsvis snart.

Handplockade funderingar sjuttio: Ur dimman vi komma.

Dagens uppvaknande är som en överlevande i slaget vid Lützen lite trött lite grus i ögonen lite ont i benet som tittar ut över ett dimmigt och grått landskap och konstaterar att nu skall jag göra allt för att fortsätta överleva dagen som är? Frugan tog hand om första hundpasset medans jag förväntas ta mellanrundan som blir en mixad och försiktig kryckrunda, tonårsdottern förväntas inom kort kliva upp ur sin törnrosadröm för att göra sig i ordning för ytterligare en skoldag.

Mina skoldagar tack och lov är över för längesedan om jag inte minns fel så gjorde jag min sista skoldag någonstans i början av 2014 då jag förkovrade mig ytterligare ett snäpp. Det hela slutade med att jag blev någonting helt annat än vad jag förkovrade mig till och fjärran från allt jag förut hade sysslat med, men ändå känner jag att jag har nytta av mina utbildade kunskaper i mitt nuvarande jobb. Kontentan av det hela är att jag ångrar mina tidigare utbildningar men ändå har hittat rätt med den sista som ledde mig vidare till det jobb jag har idag.

Apropå jobb så växer dom inte längre på träden som dom gjorde när jag sökte jobb då var det relativt enkelt. Idag ställs högre krav och högre konkurrens om platserna utbildningen är viktigare än någonsin förr för att ha någon sportslig chans på arbetsmarknaden. Företagen söker sin spetskompetens för att skräddarsy sin verksamhet, då söker dom såklart den personen med just den kunskapen som dom behöver idag tar dom inte in folk som dom inte har någon nytta av. Det är sannerligen inte lätt att vara arbetssökande i dagens rådande hårda klimat, där man måste vara bättre meriterad än sina medsökande för att ha någon rimlig chans.

Handplockade funderingar sextionio: Att vända den bästa sidan upp.

Solen visar sig på sin bästa sida hittills med temp på snudd på typ 14 plusgrader vårfåglarna kvittrar eller spelar som frugan säger, jycken Dino ligger och solar sig på framsidan med sitt kramdjur som är en illa medfaren och luggsliten panda som är en del i hans trygghet. Hittade äntligen mina kryckor som frugan tvingade mig att leta upp så att jag kan börja med mina korta promenader för att på så sätt få igång cirkulationen, jag visste att jag hade dom kvar men jag visste inte om jag behövde använda dom igen sedan jag skadade mig illa i knät för några år sedan. 

Eftersom jag är enligt egen utsago är en individ med god fysik så gäller det att bibehålla den formen trots mitt otippade sjukdomsläge, det räcker bara att gå korta kryckpromenader med jämna mellanrum för att ge positiv inverkan på läkeprocessen allt eftersom bygger man ut den helande känslan mot längre promenader för att så småningom börja cykla sig i form. Så länge som foten fortfarande är sjukt svullen kan jag inte mer än punktrycka foten men där kommer kryckorna in som en livlina.

Det positiva är att ljuset börjar dominera dagen alltmera och mörkret kommer senare det lilla grusblandade snön som fortfarande ligger kvar är ytterst minimalt snart är det dags för snöröjarna att byta ut sina spadar mot sopkvastar för att ta upp den oerhörda mängden grus som ligger som ett vasst täcke överallt. Det vackra vårvädret för med sig att cyklarna börjar ta över även dom där sabla scootrarna som tydligen har sina egna lagar och bryr sig föga om andra medtrafikanter enligt min mening är dessa scootrar ett otyg.