Dikt från roten. Di.30: Mellan tvivel och ljus.

I tankarnas djupa, förunderliga hav,

där frågorna växer och svaren är svaga,
går själen på stigar som ingen har dragit,
med hopp om att finna det livet har sagt.

Vi söker bevis i det osynliga,
i ord som har sagts och i blickar som dröjt,
i minnen som viskar om sanningens närhet,
och drömmar som lyfter det hjärtat har böjt.

Men mitt i allt sökande, bland tvivel och svar,
finns stunder då livet blir enkelt och klart.
Ett skratt över kaffet, en solstråle varm,
en vänlig gest eller en hand i ens arm.

För kanske är sanningen inte alltid
en gåta som kräver ett slutgiltigt svar.
Kanske finns bevisen i stunder vi delar,
i kärlek som växer och glädjen vi har.

Så låt tankarna vandra, låt frågorna leva,
men glöm inte skratta när dagen är fin.
För livet är större än allt vi kan mäta,
och lätthet kan lysa där tvivlen tar vid.

Och när kvällen sänker sitt lugn över världen,
får själen slå följe med stillhetens ro.
Vi behöver ej veta vart vägen ska leda,
ibland räcker det gott att våga och tro.

Handplockade funderingar etthundrafemtionio: Endast Boelo kan ställa till det.

Stormen Boelo kommer att dra in över min region någongång under dagen men för tillfälligt märkar man bara av några försynta vindpussar som smekande vispar om dom färgsprakande löven på marken men enligt prognosen tilltar Boelo och blir som värst under kvällen och natten mot måndagen. Partyfolket ligger för ankare idag och struntar fullkomligt i Boelo och allt vad stormar heter deras enda fokus för dagen ligger på ett helt annat plan typ som att försöka komma upp ur sängen före kvällsmaten lättare sagt än gjort? Kom ihåg själv mina baksmällor åtmindstone dom lindrigaste dom andra är som universums alla svarta slukhål, för säkerhets skull brukade jag fråga någon i min omgivning om jag hade roligt? Oftast hade jag det är det bäst att tillägga.

Idag firar man världspastadagen som instiftades för att uppmärksamma pastans roll i matkulturer världen över och sprida kunskap om pastans näringsmässiga och kulturella betydelse. Syftet är bland annat är att visa hur pastan förenar människor oavsett ursprung och har blivit en global symbol för enkel och god mat. Denna italienska matprodukt som har blivit snudd på en svensk nationalrätt det bästa med pasta är att det finns hur många varianter som helst att tillaga den på, personligen har alltid pastan varit för mig en okej nödlösning speciellt då man var ungkarl eftersom den var billig då blev det pasta ett par gånger i veckan. Kontantan blev att det som inte dödar mig härdar mig.

Mitt onda ben som började värka i torsdag har blivit allt bättre men jag väljer ändå att vila mig idag eftersom jag skall försöka jobba i morgon efter ett läkarbesök i fredags bekräftades det att det inte var något allvarligt vilket såklart är en lättnad nu kan det liksom bara bli bättre. Kanske är känningarna en produkt av min ringa ålder eller bara en åkomma som bara dyker upp utan någon som helst förvarning vilket det var i det här fallet, hur som helst är man på banan igen från och med i morgon om nu inte något dramatiskt skulle inträffa? Det finns ju dom som också har blivit träffad av mångrus på tal om annat?

Dikt från roten. Di.29: Där händer möter hjärtat.

Vi bygger våra dagar med händer som arbetar,

med drömmar som bär oss genom regn och genom sol.
Vi bär på våra bördor, vi reser oss och strävar,
och finner små mirakel i en värld så stor.

För livet är ett arbete, en resa utan karta,
där varje steg vi vandrar lämnar spår i tidens sand.
Och mitt i allt det enkla, mitt i vardagens alla måsten,
finns något som är större än vi någonsin förstår ibland.

Det finns en kärlek som inte räknar timmar,
som står kvar när åren går och krafterna tar slut.
En kärlek som i tystnad låter hjärtat vila,
och ser det vackra i det slitna, i det enkla, i det brutna.

Vi älskar genom handling, genom ord och genom närhet,
genom kaffet som blir varmt och handen som finns kvar.
Genom alla dessa stunder som vi sällan kallar under,
men som blir till själva livet, till det finaste vi har.

Så låt oss arbeta hårt, men aldrig glömma varför,
låta drömmarna få leva och ge själen lite ro.
För ingen framgång väger tyngre än en människa att älska,
ingen rikedom är större än att någon vill en tro.

Och när vår tid har vandrat genom vintrar, vårar, somrar,
när våra steg blir långsammare och åren lagt sig till ro,
ska kärleken stå kvar som en eld i kvällens mörker,
en tidlös liten låga där två hjärtan finner ro.

För livet är att kämpa, att förlora och att vinna,
att våga älska helhjärtat, fast framtiden är oviss och lång.
Och det största vi kan lämna efter våra dagar
är kärlek som består — och ett liv som blev vår sång.

Dikt från roten. Di.28: Mellan blåsväder och magi.

 Ibland blåser livet åt fel håll,

och hjärtat tappar sin kompass och koll.
Man vandrar genom dagar av tvivel och regn,
med tankar som söker ett eget tecken.

Men mitt i stormen, när allt känns grått,
kan magiska stunder få mörkret att gå.
Ett skratt, en blick eller en hand som når fram,
kan tända en låga där kylan var fram.

Vi bär på förbilder, drömmar och tro,
på vilse föreställningar som stjäl vår ro.
Vi jagar ibland det vi tror att vi bör,
och glömmer att lyssna till hjärtat som hör.

För livet är sällan en rak liten stig,
det formar och prövar, förändrar vår blick.
Och även när vägen känns vilsen och lång,
kan själen hitta hem i en enkel sång.

Så låt dina blåsväder föra dig fram,
låt magin få slå rot där du en gång stod ensam.
För bakom varje moln, hur mörkt det än är,
finns stunder av ljus som visar vem du är.

Handplockade funderingar etthundrafemtioåtta: På den vägen är det.

Denna lördag går i återhämtningstecken åtmindstone för min del då jag har någon jobbig skavank i mitt ben som inte ger med sig därför tar min kära hustru samtliga hundpromenader idag och eventuellt i morgon också om nu inte ett litet mirakel inträffar innan dess? Dottern rumlade in efter klockan 3 i natt efter ett krogbesök med ett gäng översovande gäster och dom sover fortfarande tungt, minns själv hur det var i den åldern man rumlade hem med både den ena och den andra och man lekte verkligen rommen av sig innan vuxenlivet började med all dess inrutighet. Livet bestod då av sex drugs and rock´n´roll samt sporadisk kärlek i blod svett och tårar numera dansar man efter chefens pipa.

Imorgon väntas det komma in en grym storm vid namn Boelo som växer sig stark över Atlanten med kraftigt regn och stormvindar som kommer att klassas som farligt läge det är nu på hösten som sådana har väderlägen kan inträffa och kan i värsta fall ställa till problem, personligen kommer jag att trycka ned mig i soffan och äta kräftor och ostpaj snaska snacks och gotta mig i allmänhet till eftermiddagens SHL match och kanske tycka synd om mig själv en smula. Det är bättre att vila sig i form än att sätta onödig press på kroppens mekanismer.

Idag uppmärksammar vi blandannat snusets dag en tobaksprodukt med djupa rötter i svenskt kultur och historia för min egen del var det min morfar som fick mig att börja snusa inte personligen utan jag tycke att jag borde testa produkten vilket jag också gjorde någon gång i början av 70-talet det hela slutade med att jag gillade produkten som jag har fortsatt med som med allt annat går jag under måttlighet med allt jag gör utom när jag skryter då tar jag i lite extra.

Dikt från roten. Di.27: En stund av stunder.

Du kom som våren efter vinterns slut,

som en melodi jag aldrig ville sjunga ut. Med blicken som fick hela världen att brinna, lät du mitt hjärta sig självt återfinna.

En kärlek så stark att tiden stod still, som om alla stjärnor föll dit vi ville. I dina armar blev stormarna tysta, och varje beröring fick drömmarna att lyfta.

Vi dansade nära i skymningens ljus, med rosor på bordet och kärlekens rus. I rosenröda stunder, när himlen var vår, kändes det som om evigheten bestod av ett år.

Du vände mitt liv, du förändrade allt, gjorde det varma av sådant som var kallt. Och om världen en dag skulle blekna och gå, finns dina kyssar kvar i hjärtats vrå.

För kärlek är mer än de ord som vi sagt, den omvälvande känslan, den innersta kraft. Och bland livets alla skiftande stunder, är du mitt hjärtas vackraste under.

Handplockade funderingar etthundrafemtiosju: Ett liv efter jul.

Livet rullar vidare uppför backar nedför glänter i en takt som man inte kan stoppa men livet är såklart här och nu och man lever för stunden trots en del krämpor kämpar man sig igenom diverse hinder därför att livet är till för att levas. Just idag är en sådan dag då krämporna har gjort mig tillfälligt stillastående och smärtan ligger och pendlar på en 6 på en 10 gradig skala men vad gör det en sådan här dag som fredag då man har hela helgen på sig att vila och få bukt med krämporna.

Idag uppmärksammar vi den internationella champagnedagen som hyllar hantverket och traditionerna om och kring champagne personligen kan jag tillägga att champagne inte tillhör mina favoritdrycker dels är den för dyr för min plånbok dels finns det andra alternativ som cava eller spumante som är både godare och mer prisvärt åtminstone för min budget. Naturligtvis får man tacka 1600-tals munken Dom Pérignon som bidrar till att förbättra framställningen med tjockare glas bättre korkar och blandning av viner.

Dom kvinnliga delarna av min familj har redan nu snöat in sig på dom där löpande bands producerade julfilmerna som spottas ut ur tvn och alla är lika bra tycker dom dessutom medans jag flikar in och anser har man sett en har man sätt alla men min åsikt är det ingen som dom bryr sig om som vanligt alltså. Möjlitvis kan jag ha tittat på någon men då under tvång sedan har man fått intala sig själv att den är okej men inte mera va gör man inte för husfriden? Naturligtvis dömer jag inte ut alla utan det finns faktiskt några få som är riktigt riktigt bra.