Visar inlägg med etikett Dagsbagatellen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dagsbagatellen. Visa alla inlägg

13 oktober 2020

Dagsbagatellen: Hej hej, vinterland. Jag hatar dig!

Herregud, trodde inte det var sant? Vaknade upp, för första gången i år. Till minusgrader. Fick en, smärre chock. Va fan, händer? Händer, det bara mig? Går vi mot en katastrof. Dessbättre, var det varken en katastrof eller ett klimatkaos. Utan helt enkelt, årets första nattliga köldknäpp. Naturligtvis, så får vi. Räkna med fler, av den varan. Sådana där, skitjobbiga knäppar. Som ett sommarbarn, inte alls vill kännas vid.

Fortfarande, är åtminstone min kropp. Totalt oförberedd, mot det som skall komma? Kroppsligt, kanske jag är det? Men knappast mentalt. Ungefär, som att kasta sig ut ur ett plan utan fallskärm? Vilken jävla chock, om så skulle vara. Som tur är, landar jag alltid med fötterna först. Både kroppsligt, och mentalt. Bara detta faktum, är en sorts förberedelse. Egentligen, så kan ju bara vintern komma. Bara att grotta ned sig. I en snögrotta, och längta till våren.




07 oktober 2020

Dagsbagatellen: I nuet finns, coronans bittra skugga. I dået, finns andra historier?

Nu är det ungdomarna. Som står för den, största corona ökningen. Dom totalt skiter, i allt vad avstånd och sånt heter. Huvudsaken, att dom får kröka och umgås. Vilka konsekvenser, det sen blir. Är helt ointressant. Dom lever, ju liksom i nuet. Det förgångna, det kvittar. 

Den där göken Trump. Munter eller ej? Han fick, en oherrans massa ovett. När han drog hem, tidigare från sjukan. Sånt gillas, tydligen inte. Åtminstone inte, i vissa kretsar. Vilket jag, kan förstå.

Äntligen, så fick jag min älsklingsrätt. Nämligen, stekt fläsk potatis med löksås. Känn på den du. Den går, inte av för hackor. Så jävla gott. Sa till frugan, att det borde vara lag på att. Man skulle äta rätten. Minst 3 dagar i veckan. Jag skulle, i alla fall bli överlycklig.

 Jag har lyckligtvis, inte hakat på. Den där vego trenden. Eller allt vad det heter? Inga mat trender överhuvudtaget. Herregud! Den enda trenden, som jag tycker funkar. Alla dagar i veckan. Är såklart husmanskost.





04 oktober 2020

Dagsbagatellen: Bland nygräddade kanelbullar, till odödliga presidenter?

Då fick även, den där Trump corona. Vilket bara var, en tidsfråga? Mannen som, trodde sig vara odödlig åkte dit. Herregud, vilken konstig människa? Det värsta är, att många röstar på honom? Vilket kan vara lustigt? Rent ut sagt obegripligt? En fråga, som jag ställer mig är den? Måste man vara, mellan 70 och döden och man. För att ha en chans, till presidentposten. Obama, var dock ett härligt kompetent undantag. Känns som att, det är dags för en kvinna? Då finns det kanske hopp? För det där, konstiga landet?

Igår, så åt vi en försvenskad pekinganka. Som vi omvandlade, till en smakrik närke version. Som bestod, utav grillad kyckling, små tortillas bröd, purjo och gurkstavar. Med den säregna hoisin såsen, som grädden på moset. Det hela smakade, verkligen underbart. Det rekommenderas, i allra högsta grad. En blivande klassiker, åtminstone i mitt hushåll.

Hösten, blir allt mer påtaglig. Det grått gråa, dominerar verkligen min omgivning. Vi har väl inget annat, att vänta? Kan jag tänka mig. Naturens cirkel, är som en evighetsmaskin. Den snurrar på, tills någon annan kraft förutom vår stoppar den. Idag på kanelbullens dag. Har vi såklart, bakat kanelbullar. Inte jag, men väl frugan. Fattas bara annat? I det här huset, är vi traditionsbundna. Åtminstone, när det gäller kanelbullar.



03 oktober 2020

Dagsbagatellen: Från försvenskad Peking anka, till mina lokala hockeyhjältar. Är steget, som en tjockkorv.

Idag, slår vi på stort. Tänker göra, en svensk version av Peking anka. Fast istället för anka. Så blir det grillad kyckling. Som vi skär i tunna skivor. Lindar in dom i, små tortillas bröd. Med smala gurkstavar, purjolök och hoisinsås. Vi har som sagt, varit själva i Kina och Hong Kong. Vid 2 tillfällen. Då har vi naturligtvis, också provat på originalet både i Beijing och Hong Kong. En delikates, utöver det vanliga. 

I Kina, fick vi även se. En ytterst skicklig kock, som skar upp ankan. I lagom delar, på ett alldeles bländade sätt. Med en, obetalbar teknik. Som lunch, grillade jag tjockkorv med bröd. Hade picklad lök, skaldjurs röra som tillbehör. Dessutom drack vi bubbel till. Den kombinationen, skall vara ett nytt engelskt påfund. Gott var det!

Vi har dessutom, plockat ihop sommarmöblerna. Gjort avslut på altanen. Även gått ut med jycken Dino i  en 1,3 mils promenad. Uppdelat i 2 omgångar. Nu tänker jag inte, göra ett skit mera. Förutom då, att dricka vin. Käka nötter, killa mig på magen. För klockan 18 i afton. Är det åter dags, för mina hockeyhjältar att beträda isen.



25 september 2020

Dagsbagatellen: Corona Zlatan, och den havererade sociala distanseringen?

Shit också, nu har även Zlatan. Fått corona. Trodde vi aldrig på? Eller? Denna oberäknade man. Som tror sig vara, guden över alla här? Det är ju så,  här med coronan. Att alla, oavsett gud status eller fina titlar. Guldbollar, med mera. Kan få corona. Pandemin, gör ingen skillnad på vare sig folk eller fä? Alla äro vi lika, i coronans sjuka ögon. Personligen, tillhör jag fortfarande. Den kategorin, som hittills har klarat sig undan. Det handlar nog, mer om tur än skicklighet. Åtminstone, i det avseendet.

Sedan, kan jag inte påstå. Att jag är, speciellt skicklig inom andra områden? På den fronten. Så handlar det nog, bara om tur? Tillfälligheter, kanske till och med slumpen? Vad vet jag? Eller vara på rätt plats, vid rätt tillfälle? Många orsaker? Som lika, många teorier. Som sagt, känner mig allt piggare i kroppen. Det går, stadigt framåt. Har till och med, både dammsugit och tvättat. Nu på förmiddagen. En solklar arbetstopp, så här långt.

Det känns, som om folk inte bryr sig längre? Dom har gett upp? Om det här, med social distansering. Kanske resonerar dom? Den här skiten, drabbar inte mig? Snacka om, att invagga sig själv. I en falsk säkerhet. Det kanske inte handlar om? Att få corona, eller inte? Utan mer om hur, den slår mot min kropp? Hur pass, mottaglig man är? Det vet man ju inte?





24 september 2020

Dagsbagatellen: Bland hockey premiärer, och avslagen fotboll. Till tuffande girlpower!

Idag, torsdag! Händer det grejer, vill jag lova. Faktiskt, på många plan. Dels inleder mitt hjärtelag, sin första match i shl. På pappret, så ser mitt lag väldigt starka ut. Men det är, på pappret det. Precis, som med alla andra lagidrotter. Så måste man vara, både peppad och skadefri. Annars, kan ett lag. Ramla ihop, som ett korthus. När som helst. Ingen kedja är starkare, än dess svagaste länk? Det tål, att tänka på?

Sedan har vi, mitt hjärtelag i allsvenskan. Som håller sig, i dom nedre regionerna. Ett lag, på pappret som var okej? Men inte mer. I verkligheten, är dom ett lag. Som aldrig, inom överskådlig tid. Kommer att knipa, ett SM guld i fotboll? Man skall dock, aldrig säga aldrig. Det känns sisådär. Jag har, själv väntat i hela mitt liv. Utan framgångar. Plötsligt så händer det, som typ i lotto?

Speedway gänget från Kumla. Dom stolta indianerna. Är dom enda, som levererar i motorsporten. Gasade in, mot sin första semi på 5 år. Är knappast själv, så himla begeistrad i motorsporten. Men som helhet, är det skitbra gjort. En super prestation. Dom seglar upp, som guldfavoriter i sin smala sport. Tjejerna tuffar på, i sina idrotter utan att glänsa. Dock inte alla. Vissa stjärnor sticker ut. Som helhet, ligger dom som väntat på övre halvan. Precis som vanligt. Mer girlpower, på den breda fronten.




22 september 2020

Dagsbagatellen: Att acceptera sitt öde, om den forne B-stålmannens out of order.

Det är bara att, acceptera sitt öde? Inget som jag önskar? Men känner, att jag inte har något val. Denna här, smått jobbiga influensan. Sitter i värre, som värsta tapetklistret. Tänker ringa, och berätta mitt beslut för min arbetsgivare. Hoppas, bara att dom tar det med fattning. Okej, lika bra att binda upp sig vid sänghalmen. Och invänta, tills den här influensan ger med sig.

När man ligger, så här som jag jag gör. Får man ett helt, annat perspektiv om livet. Man värderar, vissa saker lite högre? Andra, kanske något mindre. Summan av kardemumman, blir för min egen del. Så kan allt bara bli bättre? Vilket inte, många kan glädjas åt. Denna här förkylnings smällen, är bara att beta av. Förr eller senare, känner jag mig redo. Att återigen, attackera mina väntande arbetsuppgifter.

Problemet, som jag gjorde igår var Att jag åkte, iväg för tidigt till jobbet. I tron på, att jag skulle vara fit for fight igen? Vilket såklart, inte alls jag var. Snarare, har jag en liten försämring över lag. Som sagt, förr eller senare. Hoppar jag, åter upp på cykeln som bär mig till jobbet. För tillfälligt, är den forna B-stålmannen out of order.



21 september 2020

Dagsbagatellen: När det roliga, blev synnerligen kortvarig.

 Jaha, det var kul så länge det varade? Åkte iväg, glad i hågen till kneget. För en ny arbetsvecka. Inget ont anande. Ombytt och klar, trodde jag att jag var redo för jobb? Men icke sa, Nicke heller? Det var jag visst inte. Mina samlade chefer, var rörande överens om att skicka hem mig. Så det var bara, att vända kappsäcken hemåt igen. Krypa tillbaka till sänghalmen. Ett par dagar till. När jag tänker efter? Kanske jag hade, lite för bråttom. Att komma tillbaka, till hetluften igen?

Eftersom, jag inte har någon viktig kontorspost. Som gör att jag kan jobba, hemifrån om det kniper. Då var det inget mera, snack om den saken. Det verkas, som det sjukt mycket förkylningar för tillfälligt. Även många som vabbar. Det enda positiva, för min egen del. Var att jag var, negativ angående covid 19. Vilket var sjukt positivt.

Sen har vi det där, om det rådande höstvädret. Temperaturen, fortsätter att ligga på runt 15-18 grader. Träden börjar, så sakta på ändra form. Nu väntar dom bara. På en frost knäpp, så rasar alla löv ned samtidigt. Sen blir allt, som en dominoeffekt. Tills första snön kommer. Då är det kört, på riktigt. Även för ett, evigt knoppande sommarbarn.



18 september 2020

Dagsbagatellen: Om stilla pråmars vandring, i en höstkänsla!

För varje dag blir,jag kroppsligt starkare. Vilket känns skönt. Jag har, i stort sätt legat utslagen sedan i måndags. Efter att ha varit på en långpromenad, med min jycke Dino. Så börjar, jag faktiskt på att känna mig allt bättre. Efter att ha fått, i mig en stabil frukost. Tänker jag, bara ägna den här dagen år rekreation. Herregud, jag vill tillbaks in i matchen igen. Efter en vecks frånfall.

Om jag nu skulle,ha haft corona. Vill jag inte ens spekulera om? Vilken inverkan, den skulle ha gjort i min kropp? Tydligen,slår den helt olika på olika personer. Vissa, mer eller mindre? Helt klart, en oberäknat åkomma? Problematiken, blir efter 2 negativa covid 19 tester. Att jag fortfarande, inte har haft åkomman? Den liksom, bara väntar på rätta läget? För att sätta sina sjuka klor i min kropp. Min tid,är inte kommen?

Annars,är dom olika lägena under kontroll. Även vädrets makter, verkar ha funnits sitt lugn? Eller så är det bara, lugnet före stormen? Ett typiskt, för höst väder med hög och klar luft. Lite svag bris, gör att höstkänslan förstärks ytterligare. Denna, ljuvliga förmiddags fredag. Skall helt gå, i dom ledlösas fotspår. Det vill säga, i mina 45:or. Även kallad, pråmar av min eminenta hustru.




 

17 september 2020

Dagsbagatellen: Det negativa, blev det positiva!

Ringde till jobbet idag. Berättade, för dom om mitt covid 19 resultat? Igår, var jag till sjukan .För att ta ,mitt andra covid 19 test. Under kvällen igår, fick jag således mitt resultat. På jobbet, satt dom i en spänd förväntan. Kunde ana, att dom höll tummarna? När tänker han, släppa resultatet? När jag väl, klämde ur mig resultatet. Att jag var negativ.

Då brast det till, på andra sidan luren. Herregud, så positivt att du var negativ. Hade jag nu varit negativ. Skulle det innebära, en massa jobbrelaterade problem för mina chefer. Trots allt, är jag fortfarande genomförkyld. Så in i bomben, också. Med en klar, bonnförkylnings karaktär. På måndag, väntas jag dock åter vara back in business. Eller varför inte, Fit for fight .Redo att ta tjuren, vid hornen!

Tydligen, så är det många. För tillfälligt, som är höstförkylda över lag. Folk ringer ideligen, till sina arbetsgivare. Antingen är dom, själva sjuka. Eller så vabbar dom. Kanske, skall dom skickas iväg på provtagning. Då försvinner 24 timmar. Eller innehar, andra krämpor än just corona.Allt handlar, faktiskt inte om corona. Vilket man kan tro. Det är just jag, ett lysande exempel på. Men fortfarande, vet jag inte när eller om? Jag blir drabbad. Det kan bli, när man minst anar det .Den känslan, är slående lik rysk roulett? Plötsligt händer det?



15 september 2020

Dagsbagatellen: När dom dolda symptomerna, kan fälla 50/50 lägen?

Spänningen börjar att, dra ihop sig. Som ett skrynkligt, gammalt dragspel. I morgon förmiddag ,skall jag dra iväg till sjukan. För mitt totalt 2 covid 19 test. Förra gången, gick det ju bra. Men den här gången, är jag mer skeptisk. Tolkar det som, ett 50/50 läge .Där dom dolda, symptomerna kan fälla avgörandet. Alla dom, som jag inte har uppmärksammat.

Känslan, är som att stoppa ned näven i ett vattendrag med bara pirayor? Man vet inte, när dom skall hugga dig? Eller om? Nu eller senare? Egentligen, så handlar allt bara om tur eller otur. Eller tillfälligheter, öden eller slump. På fel plats ,eller rätt ställe? Återigen, har man inte en enda susning. Om vad morgondagens, prov skall visa? Känns som ett lotteri. Där varannan lott är nit.

Annars, kan jag inte göra så mycket mera. Än att ligga, tryggt förankrat i sänghalmen och leverera bloggar i tid och otid. Men det gör jag så gärna, så. Ett sant nöje .Dom delarna, är det minsann inget fel på. Som tur är. Det är värre, ställt på andra delar. Men jag siktar in mig, på ett negativt besked. Är en obotlig optimist, med pessimistiska drag. Allt annat, är oväntat? Förr eller senare, åker man väl själv dit? Den tiden, kanske nu är kommen?



Dagsbagatellen: Om trädets känslor, och frekventa hemmajobb!

Frugan jobbar hemifrån idag. Troligtvis, hela veckan ut! Vilket det, säkert också blir. När det är frukost, då är det frukost. Oavsett vart man jobbar. Eftersom, hon är en kontors människa. Så följer hon, dom fasta klockslagen. Fördelen, är att man kan lägga upp sitt jobbs hemmadag. Som man vill, bara man gör det man ska .Disciplin, är ingen nackdel att ha för hemmajobbarna. Snarare då, en tillgång. A och O, kan man säga.

Själv, finns det inte på kartan att jobba hemifrån. No way. Men har den fördelaktiga förmånen, att när jag lämnar jobbet. Efter fullbordad arbetsdag. Då är det ingen som saknar mig, förutom då mina verktyg. En hammares träskaft, har också känslor? Vilket inte man kan tro? Trä, vet man ju är ett levande material. Oavsett, vad som sägs?

Tänkte på, när jag var ute och rastade jycken Dino. Att jag är grymt imponerad, av hans känsliga luktsinne. Som är milsvitt, långt mycket bättre än människans. Tänker förverkliga mina planer, på att lära upp jycken Dino. Att lära honom, nosa och spåra upp alla dessa möjliga olika matsvampar. En fullpoängare, om det lyckas? Motsatsen, blir ett surt nederlag.





Dagsbagatellen: Det som vi inte vet om, det lider vi inte av?

När jag vaknade upp i natt. Vid halv 3 blecket. Så kändes det som, när dom vaknade upp ur sin kapsel i första Alien filmen? En smått overklig upplevelse. Totalt ovetande, om och hur dagen kommer att gestalta sig? I filmen, vet vi invigda hur det går. Men själv har jag, inte den blekaste susningen. Om dagens oskuldsfulla innehåll?

Det enda som jag vet nu. Är att jag, fortfarande är sjuk. Troligtvis, orkar jag hjälpa till med frukosten. Eventuellt också, raka mig. Duscha, byta sängkläder, plocka fram dotterns cykel ur förrådet. Även morgonpinka jycken, plocka i och ur diskmaskinen. Kanske även tvätta sängkläderna. Men sedan, hoppas jag på? Att jag får, fortsätta kurera mig.

Idag, jobbar hustrun hemifrån. På grund av sina symtom. Hon får inte, covid 19 testas förrns torsdag. Tydligen, så är det ganska tufft att få tider. I morgon onsdag, då är det min tur. Känslan, är som att gå till domstolen. Och få sin dom. Negativt eller positivt? Vara eller icke vara, det är frågan? Under onsdagen, eller senast torsdag. Då vet jag svaret?



14 september 2020

Dagsbagatellen: Fri parkering, fram till onsdag förmiddag.

Ligger här, i min sjuka ensamhet. Genomförkyld ggr 2.Med alla tänkbara coronasymtomer. Efter att ha ringt till chefen. Så bokade jag även, en tid för covid 19 provtagning. Första bästa tiden, fanns inte förrns onsdag förmiddag? Men det, spelar ingen roll. Tänkte inte jobba ändå ,i mitt sjuka tillstånd.  man bäddar, får man ligga sägs det? Det gäller absolut inte mig. Det ända som jag har bäddat, är min säng. Som jag tänker parkera mig i, fram tills onsdag förmiddag.

Utanför mitt regniga fönster. Är det ett jävla hundväder, rent ut sagt. Så himla typiskt höstväder, Vad annat kan man vänta sig, i dessa kala tider. Där allt det gröna sköna, förvandlas till färgsprakande lövorgasmer. Vilket kan vara trevligt. Efter 60 bast, är man van vid. Att det brukar se ut, på det här viset. Apropå min jycke, som lystrar till namnet Dino.Så måste jag, rasta honom med jämna mellanrum. Den biten, kommer jag inte ifrån. Hur jag än beter mig. Promenaderna som blir, minimeras eller halveras i takt med min ork. Men rastad, blir han i vilket som.

Övriga familjen, är iväg på jobb respektive skola. Det surriga förspelet har abrupt tystnad. Precis, som när en ballong exploderar. Vad blir kvar efteråt? Mer än tystnaden? Det här med tystnaden, tycker jag är underbar. Det finns inget, underbarare ljud än tystnaden. I dessa dagar, är tystnaden en bristvara. Som överröstas av, alla tänkbara tekniska prylar. Som låter mest hela tiden.



13 september 2020

Dagsbagatellen: När det negativa blir positivt.

Ligger kvar i min säng. Har bara gått upp, för att uträtta mina behov. Ätit en spartansk frukost .Är så jävla förkyld. Ni anar inte? Åkomman, har slagit ut min hörsel. Hör inte ett dugg .En ganska, olustig känsla. Där hela huvudets insida, tycks bestå utav bomull. Så idag, blir dialoger med övriga familjen väldigt sparsmakade .Ingenting alls faktiskt, dom förstår säkert min sjuka situation .Vill gärna tro det.

Senast jag var sjuk? Har jag nästan förträngt .Men det var ett, bra tag sedan. Då låg jag också, och kämpade mot olika kroppsliga symptomer. Den ene, var värre än den andre. Eftersom, mitt immunförsvar är kraftfullt. Så gick det över, på ett par dagar. En vanlig förkylning idag, kan vara något helt annat. Blir jag inte bättre, till kvällen? Är risken uppenbar, att jag blir ivägskickad till provtagning? Det har jag varit, en gång förut. Då var jag negativ. Även också, mitt antikroppstest. Vilket i sammanhanget, var väldigt positivt.



08 september 2020

Dagsbagatellen: Nyckeln till framgången!

Maten blir allt viktigare. Rätt balanserad kost, är nyckeln till framgången. Eftersom jag är, ganska gammalmodig angående mat .Så tror jag, på den beprövade tallriksmodellen. Kött, fisk, kyckling, grönsaker i rätt mängd. Man lägger på, det man skall ha tallriken. Punkt slut. Man får inte "backa om"

Min dotter, har börjat på ny tuffare skola. Där ens resultat, blir det avgörande. För den fortsatta utvecklingen. På den skolan, har ledningen förstått. Att rätt mathållning är A och O, i inlärnings processen. Vilket ,jag såklart delar .Alla dagar i veckan.

Skolan, har en väldigt strukturerad hållning. Där policyn är, att alla elever. Skall bli godkända. Vilket, dom har lyckat med resultatmässigt. Så här långt. Är grymt imponerad, av deras jobbstruktur. Deras motto, är att deras fyrkant skall trygga. Deras tid i skolan. Ingen skall känna sig utanför, på grund av olika orsaker.



06 september 2020

Dagsbagatellen: Den gångna fredags feelingen.

Njöt av min, gångna fredag. Av stämningen, atmosfären och helheten. Bättre, kunde det inte bli. En perfekt avvägd fredag. Med facit i hand. Där ingenting, kunde gå fel? Peppar peppar. Eventuella smolken i bägaren. Är som alltid, dom inre dom yttre omständigheterna. Dock ingenting, som jag berördes av. Man kan aldrig, vara helt säker?

Plötsligt bara händer det? Vad det, än må vara? Oftast som en klar blixt, från en grå himmel .Det kan vara negativt, eller positivt? Denna gångna fredag, serverades tacos .Den eviga fredagsklassikern. Säkra kort, i brist på annat .En rätt man tar till, då fantasin tryter. Sånt funkar alltid. Fredag är fredag, så är det liksom.

På tal om annat? Så hotar Herr Tegnell, med att bomma igen alla allmänna utrymmen. Krogar, hak, olika tillställningar som kräver ett publikum. På ett sätt, verkar det som .Om vi alla, är tillbaka på ruta 1? Typ,1 steg framåt och 2 bakåt. Den här ytterst besvärliga coronan.Gör det helt omöjligt ,att bedriva publikvänliga tillställningar .Sånt här, suger benhårt.



01 september 2020

Dagsbagatellen: Ett magiskt streck, skall passeras.

Sista dagen, på rätt sida 50 strecket. En ödesmättad dag, full av gamla sorger. Även mot ,vad som komma skall? I morgon är man ,på fel sida om det där 50 strecket .Då är det andra ,bullar som väntar. Andra degar som gäller. Tja, det hela är mest en mental grej. Egentligen, så händer inte så himla mycket? Mer än, att kroppen blir ett år äldre. Ungefär, som datanördarna inte ett visste ett skit. Om vad som väntade, bortom nästa millennium? Det gick ju bra, så här med facit i hand.

Förhoppningsvis, blir man både klokare och mognare? Enligt min kära hustru. Blir jag nog aldrig, riktigt mogen? Kanske lika bra det? Men efter hand, kanske jag mognar .Som ett ädelt, gammalt vin? Det skall till många delar, i den mognande processen. Allt har sin tid, sa alltid min kloka mormor. Som själv, levde under den parollen. Förr i tiden, var man skitgammal redan vid 50. Ibland tidigare .Då fick man ringklocka på käppen, och hela baletten.

Idag är 60 bast, inget att prata om. Det är det nya 40, enligt friskhets experterna. Alltid något, att se fram emot. I och för sig, så är man aldrig äldre än man gör sig. Personligen, har jag aldrig varit lill-gammal. Varken förr eller senare? Utan alltid, hållit mig på en ganska stabil jämn nivå. Fast det där, med mognadsgraden. Har aldrig liksom, blommat ut. Vilket kan jag tycka ,är till min fördel.




30 augusti 2020

Dagsbagatellen: Amazonas, en döende plats hos en döende moder jord.

Tittade ett ögonblick, på ett reportage om Amazonas. Blev så jävla bestört, av det jag såg .Vilket fick mig, att för en stund. Tappa tron, på mänskligheten. En av världens viktigaste delar. Är totalt sönderexploaterat, av giriga och skrupelfria skogsägare .Som totalt skiter i, hur det går. Naturligtvis, med regeringens goda minne. Kan ge mig fan på. Att hela den Brasilianska politikereliten, är sjukt korrumperade.

Samtidigt som det finns sjukt mycket, makrill på vissa platser. Knappt inga, i dom grönländska vatten .Vilket betyder, att dom grönländska vattnen är uppvärmda. Naturens förutsättningar ,håller på att förändras. Tyvärr, åt det negativa hållet. Inom en 10 års period, tror jag att vi har ett annat scenario på väderfronten? Det behöver man inte vara. En vetenskapsman, för att dra den slutsatsen. Jag vägrar, tro att jorden går under. På grund, av den ständigt pågående förstörelsen av moder natur. Förr eller senare, så tröttnar hon.

Om man ska, ge sig på en världsomspännande analys? Så skulle man nog, kunna säga att. Vårt klot, är inne i ett allvarligt sjukt tillstånd. Som kanske aldrig, någonsin kan repareras igen? Men som den obotliga, optimist jag faktiskt är. Så inbillar jag mig, att nästa generation. Har mera vett i skallen, än vad vi besitter. Låt oss hoppas, att så är fallet.




Dagsbagatellen: Bland kyl och frys, och dammiga råttor.

I morgon, kommer dom och byter ut våran kyl och frys. Efter mycket, om och med .Gav dom med sig, till slut? Som sagt, det gäller att ligga på. Förr eller senare. Kommer dom själva på .Okej då, dags för byte av vitvaror. Vi har en för övrigt, schysst hyresvärd. I vårt privat boende. Oftast, är det inga som helst problem? Men ibland, skiter det sig. Då kan han, sätta sig på högkant. För att visa sin, makt situationen.

I samband med detta projekt. Så drog jag fram ,kyl och frysen. För att frugan, skulle torka platsen. Så jävla dammigt .Efter den, kliniska bravuren. Dröjde det inte länge till, innan hela huset var städat. Själv fick jag våttorka. Skjuta in och ut, med vitvaror. Tvätta, hänga upp och tumla. Från att vi egentligen, skulle slappa idag. Så blev det, värsta städhysterin? Så tokigt, det kan bli?

På dagens matsedel, kan jag läsa. Att det blir ,pyttipanna vändstekt ägg med rödbetor. Säkra kort, som rekommenderas av kocken. Typ, ja då. I morgon, stunder åter en vecka .Den 36:te i ordningen. Som tur är, är den relativt kort för min del .Minst 1,5 dag kortare .Vilket är, fina fisken det.




Allt spretar åt olika håll till och med naturen?

En skön söndag med äppleplockning och päron dels skall vi koka äpplekräm äpplemos äpplechutney och gud vet allt naturligtvis även äppledryck...