Det är bara att, acceptera sitt öde? Inget som jag önskar? Men känner, att jag inte har något val. Denna här, smått jobbiga influensan. Sitter i värre, som värsta tapetklistret. Tänker ringa, och berätta mitt beslut för min arbetsgivare. Hoppas, bara att dom tar det med fattning. Okej, lika bra att binda upp sig vid sänghalmen. Och invänta, tills den här influensan ger med sig.
När man ligger, så här som jag jag gör. Får man ett helt, annat perspektiv om livet. Man värderar, vissa saker lite högre? Andra, kanske något mindre. Summan av kardemumman, blir för min egen del. Så kan allt bara bli bättre? Vilket inte, många kan glädjas åt. Denna här förkylnings smällen, är bara att beta av. Förr eller senare, känner jag mig redo. Att återigen, attackera mina väntande arbetsuppgifter.
Problemet, som jag gjorde igår var Att jag åkte, iväg för tidigt till jobbet. I tron på, att jag skulle vara fit for fight igen? Vilket såklart, inte alls jag var. Snarare, har jag en liten försämring över lag. Som sagt, förr eller senare. Hoppar jag, åter upp på cykeln som bär mig till jobbet. För tillfälligt, är den forna B-stålmannen out of order.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar