Generationernas sätt att festa loss?

Samhället delas upp i tre tunga läger. En del skiter totalt i allvaret i dess konsekvenser bara dom får festa loss på krogarna så klockorna stannar i detta fall är det den yngre medelåldern den så kallade eviga partygenerationen i kategorin utefolket.https://www.orebro.com/nattklubbar Så kommer vi till mellanskiktet som jag råkar tillhöra det vi äldre medelålders som har respekt för omgivningen inte alla kanske? Men som fortfarande går till jobbet i Örebros smältdegel med en falsk säkerhet? Sedan har vi den tredje gruppen den mest utlämnade av alla grupperingarna som självfallet är dom äldre dom svaga dom utsatta som inte har något annat val än att skydda sig? 

Dom som kan fortsätter att kämpa mot kroppens skenbara förfall. Dom andra sårbara får eventuellt förlita sig till andra möjligheter som typ att falla fritt från Babels torn? Frågan som den vanliga gräsroten ställer sig är den att ska man acceptera att man inte kan överleva på sin skrala pension? Förr eller senare måste regeringen skjuta till ekonomiskt understöd som gör att vissa enheter får konstgjord andning under en viss tidsperiod  vad händer sedan? På tal om annat är vårt väder lika mycket fest som frysta jordgubbar. Underbara kylslagna och blötskadade. Som att slicka gudomliga chokladänglar från en djupfryst lyktstolpe?

Om livets svarta tillfälliga slukhål?

Livet kan tyckas vara som en enda stor gåta ett svart hål som man undviker att ramla ned i? Har man tur går man tillfälligt helskinnad igenom livets gåtor. Kanske inte värsta festen med alkoholhaltiga drycker alla gånger med alla attiraljerna speciellt inte i relationen. Där ett par skall för hoppningsvis samverka över alla plan och gränser? Oftast då går det bra ibland skiter det sig totalt i böjen. Då försöker man tillfälligt att lösa det? Om det går är det bäst att tillägga. Annars går man vidare åt var sitt håll finito liksom. Men är kärleken tillräckligt strak så fixar man det ändå om man nu vill fortsätta leva med varandra? Det är som att bygga en bro alla stenar måste finnas där även murbruket samt kittet för att hålla ihop det hela. 

Alla parametrarna måste synkas för att den skall bli stabilt och stadigt en sprucken sten kan i värsta fall rasera hela bygget om det vill sig illa. Ett ständigt givande och tagande där två personligheter försöker jämka en till synes fungerande vardag en utmaning för alla parter. Kanske är den ena stark mentalt medans den andra partnern är kroppsligt svag. Livet skall inte vara enkelt sa alltid min mormor som själv hade det stentufft i sin parrelation sannerligen en kamp på alla olika sorters plan. Livet kan också ha två baksidor en mörk och en ännu mörkare sa alltid min polare pessimisten som såg allt genom en gråblå dimma men han var troligtvis lycklig på sitt sätt.

Ut ur ljuset in i mörkret?

Kommer det något gott ur det här kompakta halloween mörkret? Tja inte vad jag vet? Inte mer än att dom senila gengångarna hostar blod dom knäppa gastarna kramar livet ur dig och andra eller dom oborstade häxors pikanta parad även andra olycksbådande saker radas upp på löpande band. Självklart icke att förglömma finns även dom goda sakerna medräknade såsom den ytterst delikata janssons frestelsen dom handrullade primörköttbullarna den inlagda glasmästarsillen. 

Den iskalla överste snapsen den omsorgsfullt lagrade ölen det transatlantiska vinet med balanserad syra. Hos mig står nästa helgs mat i fokus drycken i centrum det som jag räknade upp samt dom inbjudna gästerna. Idag har vi den riktiga halloween med endast några få döda plastspindlar att uppbringa lite dåligt men ändå helt okej. Efter en ytterst perfekt hoppning av min tonårsdotter så firade vi händelsen med McDonalds.

Våran smått luddiga rätt och fel?

Vad som är rätt och fel ständiga dilemman som vi dödliga måste brottas med. Är det moraliskt rätt eller omoraliskt fel? Ibland så beror det på själva situationen på omständigheterna på sällskapet. I vissa kulturer kanske det är helt okej medans andra delar av världen säger å herregud så fel det här är fan oacceptabelt. I ett demokratiskt land som för hoppningsvis som vårt är så har vi lagar och förordningar som vi följer? Vissa såklart kanske bättre än andra dom andra fyller just nu våra fängelser till bristningsgränsen mat och logi plus ett sabbat liv blev kontentan av det hela. Sedan kan man tycka vad man vill om vissa lagar de kanske är både luddiga och svårtolkade som en skrivbords aktig dimmig dag på heden? 

Lagboken är vårt riktmärke om hur vi skall förhålla oss vad som är rätt och fel sedan kan vissa saker vara en bedömningsfråga i enskilda fall. Som en vanlig gräsrot som jag råkar vara är det sannerligen inte lätt att grotta ned sig bland alla paragrafer punkter och förtydligande herregud vilken sjuk snårig djungel. På tal om luddigheter så fortsätter vårt grådaskiga höstväder att regera med det full kraft regnet ligger lite där ovanför och väntar på att få släppa sin nederbörd. Folk fä och djur undrar säkert när första snön skall levereras kanske är det bara en tidsfrågan innan så blir dags? 

Borta bra men hemma bäst så långt som möjligt?

Hur bra kan kan man få ha det på en skala jag bara undrar? Det baseras delvis på vart man bor någonstans på jorden? Kanske är det så att det är borta bra men hemma bäst som gäller? I min lilla värld bland blommorna och bina har jag det hur bra som helst så här bra kanske inte alla har så kan det vara. Men jag har det bra som jag förtjänat absolut så är det! Sedan kan man såklart ha det så mycket bättre eller så mycket sämre över lag? Men inte idag just nu njuter jag av stillhetens vindar eftersom övriga familjen är på hopptävling så har man har såklart anhängare som består utav våran jycke Dino och dvärgkaninen Feffe som får vara hemma vilket känns helt okej. I det här läget kan man kan nog säga att jag har ett mellanting av allting både bra och dåliga argument både smaklöst och smakrika inställningar utan att överdriva förstås. 

Hade jag nu sagt nåt annat hade ni ändå inte trott på mig? Känner att jag är i den rätta åldern frisk som en nötskrika och relativt vältränad enligt mitt sätt att se på det hela! Äter en rikt varierad kost med frukt & Grönt tillhör nog den där sista inventarien i kategorin tallriksmodellen. En kostpedagogisk kvarleva från 70-talet som jag då levde efter som faktiskt håller än i dag. Vissa saker åldras aldrig bara dess ivriga anhängare och innehållet. Känner mig faktiskt lika tidlös som den forntida kvarlevan fine! Skulle det nu handla om pengar vilket det i regel alltid gör 9 av 10 gånger så är jag varken fattig eller rik. Har inget överflöd att tala om kredit och pledit flyter någorlunda friktionsfritt peppar peppar än så länge bäst att tillägga?

Ålder en modifierad siffra?

Det där med ålder eller hur gammal man är eller kan bli eller borde vara? Kan vara lurigt att berätta vad är lögn vad är sanning? Ser man äldre ut än man gör sig eller yngre ut än vad man borde? Ålder är bara en siffra sa alltid min kloka mormor visst tusan är det så. Den siffran som jag är i just nu i skrivande stund kan vara väldigt varierad beroende på vilken tid på dygnet man undrar. På morgonen kan den siffran öka dramatiskt likaså på kväll. Under dagen kan jag snygga till min siffra så att den blir trevlig i sällskapet. Annat var det när man var en liten grabb då var siffror oviktiga det enda viktiga var om man var ett halvår äldre? Ett halvår yngre vad inget att komma med det stod inte högt i kurs hos polarna. 

Nu för tiden vill man bara glömma allt vad siffror heter förutom siffran sex och pengar möjligtvis. Många nollor är bra i pengasyfte. Senast jag fyllde bestämde jag mig för att behålla den siffran? Såg bra ut den får inte förändras med åren vilken den såklart gör. Yngre blir jag knappat såklart inte men tidlös kan jag bli det strävar jag efter. Ingenting är omöjligt som Gunde Svan brukade säga. Hur som helt idag ska vi äta tacos med tjejerna det går minsann inte av för hackor till denna gudamåltid naturligtvis dräper vi anrätten med ett par flaskor vin dessa smaker som definitivt gifter sig med varandra.

Att välja rätt inte lätt?

Att välja mellan pest eller kolera är sannerligen ingen lätt match stackars medeltidsmänniskor. Man tar det bästa utav kardemumman från två världar det vill säga om man nu har den förmånen att välja mellan två världar? Inte alla som har den möjligheten eller så skiter man helt sonika i det. Vissa av oss kanske inte har några alternativ utan måste finna sig i att snällt rätta in sig i ledet ibland i dom leden dom inte har valt själva tufft läge? Är man som jag någorlunda med i matchen det hoppas man i alla fall då har man andra valmöjligheter än just det pikanta valet mellan pest eller kolera. När man är som jag en låg på gränsen till medelinkomsttagare så har man ett begränsat kapital att göra sig gällande. 

I dagens hårda samhälle en "vi mot dom" situation så är det dom som har både pengarna och makten men vad är en dag på slottet? Medan vi andra läs majoriteten om det kniper får suga på "tavelramarna" så jävla äckligt men nödvändigt. Med mera pengar kommer såklart makten oavsett vad vi anser om det och naturligtvis ett större inflytande över sitt liv så är det bara. Jag kan till fullo förstå dom som är utförsäkrade som måste böja sig för myndigheternas hårt ställda krav absolut jag har själv varit i en liknande situation jävligt jobbigt kan jag berätta. I dessa omåttligt överjävliga corona tider följer bara massarbetslöshet hopplöshet en massa djävulskap å elände ond bråd död och spruckna relationer då kanske det trots är en fördel att välja mellan pest eller kolera?

När lingonen miljöstressas?

Hur många lingon finns det i världen? En väldans bra fråga med ett omöjligt svar? En gissningslek utöver det vanliga lite av överkurs tendenser. Egentligen är det ingen som riktigt vet hur många dom är alltifrån 3 till biljoners bijarders? Det kan finnas oändligt många här samtidigt som det kan vara ödsligt några där som att svara på frågan hur många hel och halvgudar växer det på ett träd? Ok jag skall vara schysst mellan tummen och pekfingret? Världen håller på att luckras upp i beståndsdelar där lika kulturer strålar samman till en enhet människor beblandas till ett kryllande myller av olika personligheter på gott och ont? Tendensen i min region är den att det byggs ofantligt mycket överallt på varje liten ledig plätt ploppar det upp hus som svampar i jorden dom är höga långa korta breda smala. En del av dom är fula som stryk kan jag tycka oprofessionellt dom känns bara malplacerade just där passar inte alls in i sammanhanget helt enkelt. Fel hus på fel plats olika många färger blandas som värsta tänkbara regnbågspaletten. Tja det kanske är detta scenario som är framtidens trend? Snabba byggsatshus med varierad färgskala snabba att sätta ihop snabba att riva ned de kortar ner tidsramen samtidigt som kvaliteten sjunker. 

Med östeuropeisk arbetskraft som inte kräver så mycket i lön inga speciella arbetsgivaravgifter dom byts ut efter 3 månader in med nya fräscha. Det är kanske det som är den rätta melodin synd bara för dom svenska snickarna som är dom riktiga förlorarna i den här kråksången. Dom blir väl helt enkelt för dyra i drift. Hus nu för tiden behöver inte vara ramanpassade på något vis. Dom får se ut hur som helst ploppa upp vart som helst till vilket pris som helst. Problemet blir att parkeringsplatserna är borttagna troligtvis redan på arkitektbordet gatorna blir smalare bilarna fler trängseln blir stressande strukturen försvinner helt i mångfalden av det ostrukturerade byggandet. Inte skulle jag vilja bo i ett myrsamhälle där husen ligger snudd på staplade på varandra i osorterade högar utan anonyma egenskaper. Personligen så vill jag gå ut spritt naken uti arla morgonstund skrika ut mitt djuriska obligatoriska primalskrik för skogens invånare och vattnets djupingar det är väl detta scenario som är en av livets många meningar.

Den heliga jordens människor?

Vad är det som gör att man är den man är blir den man blir? Tja naturligtvis är det flera faktorer än så som bidrar till detta. Förutom dom grundläggande sakerna som uppväxt arvsanlag social påverkan medial inverkan och så vidare i all sin evighet. Eller är det hur himla anpassningsbar man är i sammanhanget? Under resans gång från A till Ö hamnar man både på det ena och det andra stället ett evigt sökande tills man till slut tror sig hamna rätt? I det gamla bondesamhället skulle sönerna gå i faderns fotspår det bara var så man skulle ta över farsans ibland hatade jordbruk och gård. Oavsett om man ville det eller inte man kanske själv hade andra planer så var det då. Man hade fan inga som helst alternativ. Om man nu hade läshuvud det var det säkert någon som hade så hade i många fall inte föräldrarna råd till att finansiera skolgången sånt kostade multum. 

Idag ser vår världsbild betydligt annorlundare ut på många sätt men kanske inte över allt. Nu för tiden är jordbrukaren i Sveriges en spillra från en avlägsen era vilket såklart är en stor tragedi i sig själv. Då gjorde man allt från så skörd till bord. Idag är jordbrukaren en stor bristvara men det lönar sig knappt inte längre med tanke på konkurrens från billigare länder. Vilket är ett riktigt sorgligt kapitel i vårt lands historia. Mat måste vi fortfarande ha oavsett alla som vill vi ha närproducerat då får man betala därefter hur tänkte man där? I dagsläget sörjer många denna yrkesgrupp som la ned sin arma själ i riktig näringsrik mat. Det är lätt att vara efterklok men vem vill innerst inne handen på hjärtat äta genmanipulerat bacon från Danmark jag bara undrar?

En dag bland makaronipuddingar och innerslangar?

Att köpa en ny innerslang kan minsann ha sina sidor? Åkte iväg glad i hågen med alla mått inprogrammerade innanför pannbenet. Det här blir bara skitbra trodde jag i min enfald tänkte jag? Väl framme undrade den bitska biträdet vad jag hade för fälgmått? Vad då för jävla fälgmått? Det finns ett par dussin att välja mellan vill jag bara upplysa dig om sa det bitska biträdet? Tja fälgmåttet sa jag lite tveksamt och trevande okej. Jävlars jag hade inte skrivit upp det där jävla fälgmåttet.Jag kommer tillbaka herregud upplyste jag henne om. Sagt och gjort efter mycket om och men faktiskt flera om än men fick jag till slut min innerslang. Pang på så så var det liksom klart men vilket jävla bestyr. Vädret idag tja det har varit som korsning mellan olika mellanting? Kort sagt varken hackat eller malet eller ingenting för den delen möjligtvis då lite regn med mycket blåst. Det bästa med det här vädret är att temperaturen är behagligare sånt gillas såklart. 

Desto äldre jag blir ju skönare vill jag ha det. Om några år vill jag bara ha tropiskt klimat. Men än är jag inte där? Eftersom jag bor i det avlånga landet Sverige så vill man ju bara ha lagomväder. Troligtvis blir kvällens mat grillad kyckling med potatisklyftor i air fryern. En familjär kollektiv favoriträtt. En period tyckte jag att man åt lax flera gånger i veckan det stod mig faktiskt upp i halsen. Tack vet jag makaronipudding denna smått bortglömda 70-tals skolmatsrätt denna mäktiga ikon. Så himla missförstådd så hatad och ratad av gemene man men som fick ett rejält uppsving av mig personligen för ett tiotals år sedan. En rätt som definitivt kommer att överleva mig garanterat.

Jämställdheten är alltid rätt?

Det där med jämställdhet är alltid ett lika hett diskussionens ämne ? Kommer alltid så att vara vi är ju två kön med olika värderingar och synsätt. Fortfarande är det hästlängder mellan mannens och kvinnans löner skamligt nog? Inbillar mig  att det är en grupp insnöade cigarr gubbar som styr landet som dessutom  är livrädda för att armbågsvassa karriärs kvinnor skall ta över deras väl och ve. Kanske är det bara en klyscha med en ironisk underton. I min värld gäller  dock alltid lika lön för lika arbete. Självklart avgör kompetensen det hela har man  dock lika kompetens skall arbetsgivaren välja vem som passar då kvittar könet. Självklart så är det arbetsgivarens marknad som en del i framtiden. 

Personligen så har jag alltid jobbat i kvinnodominerade jobb både inom vården och inom handeln. Bara för att jag råkar vara en man så har jag knappast dragit någon fördel utav detta faktum utan haft exakt samma lön som mina kvinnliga kollegor. Allt eftersom åren gick fick man såklart vissa fördelar lönemässigt det gäller såklart båda könen man jobbar sig liksom uppåt oavsett kön. Idag finns det knappast kvar några tunga jobb med några få undantag naturligtvis dom inom gruvnäringen stål och förädlingsnäringen men även inom andra mansdominerade jobb.  Rent biologiskt är faktiskt kvinnorna lite svagare fysiskt men kanske betydligt starkare psykiskt kvinnorna kompenserar styrka med mental överlägsenhet. I slutändan tror jag ändå att vi kompletterar varandra som en tvåenighet. Får man bara bort den där jävla inrökta och insnöade gubbmaffian som sitter där fast förankrad i orubbat bo. Då lär det rassla till rejält på diverse håll och kanter.

En löneslav med fördelar?

Ingenting går upp mot just tystnaden. Inte ens värsta hårdrock kan konkurrera? Den ljuvliga stund som lätt bräcker allting annat. Så tyst att man inte ens hör knappnålen falla. Inget är vackrare än den faktiskt ingenting ljuvligare skönhet finns knappast. Om jag finner lugnet det händer det ibland? Då går jag i regel ut i skogen så långt in man kan komma bortom troll och pack. Då börjar jag med att släppa ut ett elakt inneboende primalskrik som har legat där och grott. Oftast låter det som en skabbig räv som fastnat i en rävsax. Men jag gör det oavsett vad? Efter denna djuriska dramatik super jag in den kala sinnligt råa atmosfären låter den inta min arma förbrukade kropp. Som omvandlar den till förnybar energi ett helande är påbörjad. Ett sunt sätt att ladda om batterierna på utan att förta sig nämnvärt. Denna internt personliga skogsgrej händer lite då och då beroende på när det passar in. Annars så tar jag mig den tiden ur ett själsligt helande perspektiv.

Dessvärre blir det allt för sällan vilket jag beklagar? Enligt mitt sätt att tänka tror jag att den metoden funkar på majoriteten. Den sönderstressade löneslaven som jag råkar vara mår bara bra utav skogsluften vilket är såklart är bättre än den förintande kontorsluften. Att få andas in den rå naturliga obehandlade vitmossan känna dess 100 åriga livskraft strömma genom kroppen. Då kan lova er att ni kommer ut ur skogen som en ny fungerande människa? Gör ni inte det är det bara in i det igen och grotta ned sig i skogsmyllan. Skogen levererar alltid tills ni känner er nöjda. Många människor hamnar ibland mot sina drömmars ideal. Dom flesta ibland även jag vill hellre inners inne ligga på sofflocket och läsa Kronblom om sanningen skall fram. Troligtvis är den där bekväma fakta analysen vetenskapligt bevisat? Många fastnar i ett minst 40 timmars jobbvecko syndrom utan att ha egenmakt till att bryta sig ur den oftast icke självvalda fyrkanten. Det är bara att gilla läget för sämre vill man ju inte ha det?

Tekniken är som dom spikraka rälsen?

Den tekniska utvecklingen fortsätter att skena iväg snabbare och avancerande än vi någonsin kunnat anat vi kan inte hejda den utvecklingen. Vad har vi att vinna på det eller förlora på det samma? Om inte "bakåtsträvarna" gör det vilket inte skulle förvåna mig? Det finns alltid dom som tycker olika än oss framtidsmänniskor. Allt går med en himla hastighet det som var modernt igår kanske inte alls är det idag? Vill minnas det var så med datorerna i begynnelsen vissa modeller blev föråldrade redan i kartongerna mobilerna lika så. Nu är vi precis inne i den spännande 5G verkligheten där allt går betydligt snabbare tekniken blir än mer sofistikerad än någonsin. Fibertekniken utökas och vinner allt mera terräng på gott och ont i vissa läger? 

Till sist kanske den skira bubblan spricker och vi är tillbaka till papper och pennan nivån? Lite åt hedenhös hållet måhända men det kan vara vår back up? Nu gäller det att hänga med i dom tekniska svängarna? Gör man inte så är man om man säger lost in space inom det området. Kan visst det förstå dom gamlas frustation över allt det där digitala som verkligen har blivit vår enda gud? Allt bygger dessvärre på om tekniken fungerar eller inte? Gör den inte det då är vi som blinda höns på berget som inte vet vilken väg som känns bekväm. Det hela känns som om en harmlös ballerina som går på en ytterst skör tråd över en bottenlös avgrund.

Med smörgåstårtan i centrum?

För en stund sedan rök den sista delen av smörgåstårtan inget öga blev torrt. Tre dagar varade gobiten den blev perfekt ju längre den fick stå den liksom mognade i smakerna. Mitt presentkort täckte en 6 bitars samt en smörgåsbakelse och två drickor. Totalt fick jag lägga ut 4 spänn på kalaset det var det värt totalt sett blev det 1,33 spänn om dagen billigt så det förslår. Det småruggiga vädret fortsätter att dominera med några få solglimtar där emellan. Det hela påminner stundtals om döda polska skogar kalt med noll lövverk trist och tidvis grått. 

Annars har coronan inte gjort så mycket väsen av sig men vi får väl se när det skall summeras efter julhelgerna? Nu kanske dom där rutinoperationer som har fått stå tillbaks för covid patienterna kan genomföras. Det man kan inget göra nu är att se till att man tar sitt eget ansvar framledes. Då har man gjort mer än tillräckligt. Moralen kan man ifrågasätta, man måste fightas med dagligen. Dom som inte finner allvaret i den här pandemin har ingen respekt för medmänniskorna? Trots allt så fortsätter pandemin fast man nu har släppt på alla restriktioner.

I staden bor dom godtrogna?

Bor i en stad som förr statistiskt sätt kännes så stabil som var näst intill kliniskt ren från grövre brott. Som exempelvis brutala mord skottlossningar i parti och minut. Gangster ledda mc-gäng strippklubbar meningslösa våldtäkter barnpornografi brott hos både kyrkans betrodda män och gubbsjuka ungdoms ledare. Dessa sjukt perversa män har jobbat i godan ro med oskyldiga barn. Våra godtrogna barn som dom brutalt har utnyttjas för sin egen njutnings skull på både det ena eller det andra sättet? Avskyvärt är vad det är det borde vara dödsstraff på sådana tilltag. I min stad finns det ett område i ytterkanten någonstans därute i periferin. 

Som när det byggdes på 60-talet var ett framtidsboende för barnfamiljerna. Idag tillhör detta från början paradisidyll ett av landets absolut värsta tillhåll för olika kriminaliteter. Ett till ytan upprustat ställe där skenet definitivt bedrar. Men där under ytan hopar sig allt snabbare dom sociala problemen. Svår arbetslöshet utanförskap en totalt misslyckad migration. Anonyma barnäktenskap till halvdana könsstympningar. Olika klaner som styr vissa gator har egna lagar där knarket flödar fritt i samhällets goda minne. Ett ställe som ingen mer än jag känner till vill vistas i efter klockan 16. Vi hade ändå inget ärende dit?

Om drömmarna uppfylls?

Ibland önskar man sig långt bort som möjligt så långt bort man kan komma bort ifrån den här vardagliga verkligheten. För att måhända landa någon annanstans där inga faror finns ingenting, som kan få dig ur balans? Där inga yttre eller inre omständigheter finns inga hot ingen förbannelse. Det stället finns i alla fall inte på min karta? Det är därför som man önskar sig det? Våran rådande verklighet är så pass kompakt att det inte finns något utrymme för impulshandlingar. Vilket såklart strider mot människans sanna natur? 

Istället försöker vi anpassa oss till en krass verklighet som vi inte alls vill vara delaktig i vilket i sin tur strider emot våra innersta drömmar. Vi kanske vill något helt annat än denna här tudelade verkligheten så är det oftast. På tal om nåt helt annat undrar vad tomten skall göra i år? Den lär ju inte var så himla uppbokad nu när näthandeln ökar lavinartat? Skillnad var det förr då var det bara att koppla på renarna och ge sig av. Den kanske sadlar om och blir nåt helt annat varför inte en nättomte med rätt att förverkliga?

Jakten på morgondagens glimma?

Det är många yrkesgrupper för närvarande som står i fokus. Vårdpersonalen som sliter alla dagar i veckan. Poliserna som får rycka ut både på det ena och det andra kan tänka mig att det är sjukt mycket. Familj relaterade prylar saker i omlopp gäng kontra knarkrelaterade ting. Restaurang personalen som varken vet eller in ska vi slå igen eller inte anställa nya eller? Hotellnäringen som inte heller vet ett skit om morgondagen inte ens om personalstyrkans kapacitet? Kan även tillägga att dom flesta köpcentren har haft det stentufft att överhuvudtaget få in ett schysst dagskapital kan tänka mig att det diffar en hel del? 

Rätt som det är blåser det förbi en radda blåljuspoliser i full kareta säkert på jakt efter någon Jönsson liga aktig person som antingen har lyckats eller misslyckats liksom ett 50/50 läge. En gång skurk alltid skurk ytterst få kommer in i det vanliga svenssonlivet? Säkert är det så i minst 80 procent av fallen resten försöker övertyga både sig själv och omgivningen? I mitt område huserar det många olika personligheter med minst lika många bakgrunder med etniska grupperingar. Misslyckade integreringar olika människoöden pinsamma dramaqueener tragedier etc. Ett brokigt klientel i ett brokigt landskap som ständigt förändras till nåns fördel eller nackdel från vagga till grav.

Choklad mousse kontra blåljuspersonal?

En helt vanlig söndag idag det kan jag tycka är riktigt skönt inga som helst måsten i stort sätt ingenting som kan eller får förstöra den här dagen. På tal om att förstöra så känner jag mig helt klart odödlig men det är såklart bara en känsla man bär med sig? Det enda som händer idag är choklad moussen med grädde och vindruvor även dricka italienskt vin till kvällens kycklinggryta. Således är det i min värld en helt komplett söndag smarrigt värre ur gourméns synvinkel. Vad som har hänt idag i den övriga världen har jag faktiskt ingen koll på för tillfälligt men det troligaste är väl att ett par mord har skett nått internt stök på nån kvarterskrog som har spårat ut som vanligt och i sämsta fall lett till blodspillan? 

Har varit lite off line socialt idag eftersom jag har jobbat med min blogg den fortsätter att leverera till min förnöjsamhet. Tyvärr så blev det tydligen lite stök för nån dag sedan i ett ytterområde i min närhet troligtvis nån gänguppgörelse? Ett helt gäng blåljuspersonal kom snabbt till platsen och redde troligtvis ut den problematiken? Min magkänsla berättar för mig att det blinda hänsynslösa våldet kommer fortsätta öka även nästa år. Annars är vädret ett normalt höstlikt kapitel ett sorts förberedande inför det som komma skall.

En sommar med möjligheter?

Även den här corona sommaren har varit minst sagt minimal i  stort sätt obefintlig faktiskt snudd på mikroskopiskt. Endast en tur och retur resa till Göteborg har varit den enda lyxen på smörgåsbordet utanför min region. Istället myntade vi det redan vida kända begreppet "hemester". Ett nytt ord både med karaktär och med många modifikationer. Gjort lite små saker hemmavid allt runt omkring mig har varit corona har andas corona man läser om det man lever med problematiken i stort sätt dygnet runt man till och med har mardrömmar om eländet. Dessutom med en livrädd 85 årig svärmor som har laddat handväskan proppfull med munskydd handsprit eventuellt med tårgas hon vägrar inse att vi inte längre har några restriktioner? 

Eller hur snacka om att vara beväpnad upp till tänderna och snacka om social distansering på alla håll och kanter. På grund av den rådande situationen har man äntligen fått upptäckta Sveriges avlånga bländade skönhet. Vi visste såklart att den fanns där men kanske inte förrns nu som man har besökt dom där "vita fläckarna", som man kanske annars hade missat. På grund av att vi istället har valt att tillbringa delar av semestern på vårt paradisö Mallorca. Det känns skönt att få slippa dom självupptagna strandraggarnas kromande även dom silikonstinna donnornas uppenbarelse. För att istället ägna sin uppmärksamhet åt saker som vi annars hade undvikit och förträngt? Sveriges natur och landskapsbygd är fantastisk underskön i sin mångfald. Varje landskap är fantastiskt var och en för sig med sina specifika smultronställen.

Ett steg i rätt riktning?

Det där med att stå i rampljuset är intressant det kanske inte är så lätt som man tror? Vissa av oss dras dit per automatik som en dammråtta till dammsugaren. Medan andra som typ jag troligtvis missar chansen när vi väl får den? Vi till och med snubblar på den utan att veta om dess innebörd? Andy Warhol min favorit poppis kille nämnde nåt om 15 minuter i rampljuset sen är är din lycka gjord? Okej det låter väl bra, enligt statistiken är det i stort sätt omöjligt att bli profet i sin hemstad såklart med några få lysande undantag? Jag har minsann inte lyckats med det konststycket? 

Kommer säkert heller aldrig att lyckas med det? Eller så händer det plötsligt att jorden snurrar åt mitt lyckohåll? Troligtvis är jag inte alls utvald på något sätt? Kanske saknar jag den där framgångsgenen? Inte fan vet jag det enda som jag riktigt vet är att blogga troligtvis är min grej? Men jag är inte riktigt säker ännu? Skriva kan jag inga som helst problem men konsten är bara att nå ut till en bredare publik till ett sådant publikum som läser mina texter av sann kärlek. Det är sannerligen inte lätt? Man är varken kändis eller ens löpsedel stoff? Egentligen är man ingenting förutom sig själv och sina outforskade möjligheter.

Venus en utopi eller snar verklighet?

Nu visar nya rön på att det kan finnas liv på Venus utav alla planeter? Man kanske har gett upp hoppet om liv på Mars? Den kanske ligger för långt bort för att kännas okej? Apropå planeten Mars så finns det svenskar som har köpt biljetter till en resa till Mars? Men pengarna räcker bara till ditresan dom får säkert lifta hem stackars losers.  Själv så har jag alltid varit fascinerad av rymden av universum dess mörka hål och maskar. Dess eventuella början eller slut kanske är det så att vi obetydliga jordbor i sammanhanget lever i en annan dimension än övrigt liv i rymden? Det kan faktiskt vara så sjukt enkelt att den teorin stämmer? Hur som helst inbillar jag mig att ett gäng ufon redan styr vissa länder med järnhand? 

Ingen nämnd ingen glömd allt annat är endast spekulationer? Bara jag får ta med mig en komplett vinkällare då blir allt frid och fröjd då kan jag med lätthet tillbringa några år på Venus om så krävs. Skulle vara kul att frottera sig med planeten Venus kulturelit. Hoppas bara dom är mera vänligt sinnade än våra så kallade elit typ Hollywood fruar? När jag var liten grabb trodde jag att den där elaka granngubben kom från månen. Han var åtminstone jävligt den mångubben som jag kände till som hade värsta månansiktet.

En söndag med klös?

En tidvis strålande söndagsinledning fast det är 7,5 grader varmt så finns den där begynnande kylan i bakgrunden. Var ute med jycken Dino runt 8 på morgonen på vår sedvanliga 45 minuters helgpromenad. Folk lite här och där håller på att skifta däck troligtvis räknar dom med snö inom kort? Vi tänker inte byta däck förrns om några veckor vi tänker inte slita ut dubbarna innan snöhelvetet kommer, dessutom är det knappast miljövänligt. 

Som vanligt är min tonårsdotter ute och rider med sin kuse det skall visst vara nån teknikbana idag? Som hon rider idag och med sina superba utveckling så är det ingen match med dagens övning. Våran andra djurmedlem är en svart dvärgkanin som lystrar till namnet Feffe, en bitvis social individ som både älskar att vara i centrum och i periferin. Men idag klippte min hustru hans klor och borstade pälsen ren från allt det gråa.

Parollernas obrutna kamp?

Under parollen bättre sent än aldrig förbereder jag mig inför ett nytt kapitel? Okej inte nu igen undrar säkert ni? Egentligen så vet jag inte? Vad det där nya kapitlet skall handla om? Troligtvis är det någonting som höjer min kreativt skrivbara nivå till ett spännande nytt läge strax över vattenytan? Att höja min lägsta nivå till ett stabilt läge. Kan tyckas totalt jävla ointressant för gemene man? Men definitivt ett spännande stycke i min hittills begränsade historik? Kanske handlar det hela om att hitta det där optimala läget som gör livet värt att leva. 

I dagsläget handlar det mesta om att förgylla sin gråblåa vardag att sätta färg på tristessens rutiner. Få dom att verka som "aha upplevelser" att blomma ut i all sin prakt. Kan tyckas som en hopplös omöjlig uppgift vill man så kan man göra det? I dagsläget är det tiden efter allt ordinarie som krävs den tiden du uppbringar utöver dagens plikter. I bästa fall kan det bli ditt livs stora lyft? I sämsta fall landar du med huvudet före i betongen vilket kan vara både kroppsligt och mentalt förödande. Återigen vill man försöka hitta den där känslan som såklart finns där någonstans? Lättare sagt än gjort?

En dag i lördagens sköte?

Konstigt det här med coronan förr då ville ingen ha skiten. Nu när man pratar med typ grannarna och andra då vill plötsligt alla ha skiten? Bara för att få det pronto och sen gå vidare med sina liv visst är det märkligt men naturligt? Naturligtvis är det så att det är lika bra att få skiten sen blir man av med det, så är det ju bara. I min familj har alla medlemmar fått corona, men min tonårsdotter är värst för hon har fått det 2 gånger. Annars så har övriga familjen precis kommit hem från dagens ridlektion. Medans dom har ridit in gamle svarten så har jag själv chillat runt och tagit vara på livets goda ting. På tal om vädret så mörknar det redan vid 19.00 blecket. Vart fan är vi på väg någonstans? till vintern förstås sommaren har för längesedan passerat revy. 

Men än så länge är det fortsatt höst med allt vad det innebär? Första snön den lär komma inom kort den ställer alltid till problem alla dagar i veckan. Folk blir liksom tagna på sängen totalt oförberedda? För övrigt känns det faktiskt ganska skönt med mörkret eftersom man är en höstmänniska uti fingerspetsarna. Återstoden av den här underbara lördagen ska min tonårsdotter och jag spela både skitgubbe och dam frugan skall fixa iordning kvällsmaten. Dessutom är det shl hockey som kommer att fånga våran delade uppmärksamhet ett par timmar framåt.

Ändock en sorts magi?

Ett strålande väder idag lite småkyligt fast med en slösande sol. Någon minusgrad i morse lite skrap på vindrutan men inte mer än så. Efter våran sedvanliga lördags städning grillade vi ett gäng smakrika kabanoss korvar med all in på, för att sedan fixa en gofika med dottern som precis kommit hem från ett par timmar i stallet. Den där herr Tegnell vet nog varken ut eller in i corona frågan och skakar på sitt gråtonade huvudet. Det har blivit en vana han grimaserar sig han kliar sig i baknacken. Egentligen så tror jag att han inte riktigt har nån koll på om och hur våran framtid ser ut? 

Det är han såklart inte ensam om personligen vet inte jag det heller? Visste jag det skulle det säkert se annolundare ut? Det här med att snön som redan har kommit till Norrland är ett sorgligt kapitel. Herregud rätt som det är kommer den första snön hit till mina sköna gröna regioner? Som det är nu hänger allt det där i luften och bara väntar på att få släppa ned sin vita snömatta. Den dagen lär komma när man minst anar den som typ ett tomtebloss. Men någonstans i all den där sörjan lever hoppet vidare om att årets vinter blir human?

Våra olika bejakande sidor?

Det där med att männen skall bejaka sin kvinnliga sida? Det får man tycka vad man vill om så är det? Låt oss säga att kvinnorna i stället bejakar sin manliga sida? Då rynkar nog en viss kategori inskränka sina pannor i djupa oroande veck så kan det visst det vara? Jag vet att det är så. Alla har vi rätt att bejaka någonting oavsett vad? Så länge som det inte blir samhällsfarligt? Apropå dagens mat så är det många bud om detta och lika många undrande kockar. En vill ha skräpmat från McDonalds det funkar sisådär! 

En del vill ha gårdagens rester okej. Det funkar också i brist på annat. Den tredje i församlingen ingen nämnd ingen glömd vill ha nåt helt annat? I kväll blir det liba pizza med godsaker på. På torsdagar äter man enligt gammal svensk tradition ärtsoppa med pannkakor i bästa fall blåbärssylt med grädde punkt slut! Ibland får även jag ge mig för majoriteten eller så får jag väl förlika mig på omgivningens vibbar. Mitt extra mandat som nybliven överårig mitt dolda ess i rockärmen blir att jag trollar fram ett par nygräddade liba pizzor med all in på.

Ett universellt magplask?

Konstigt egentligen så handlar livet bara om att hitta den förmodade tappade balansen? Visst låter det rubbat men så är det? Vissa kanske letar ett helt liv efter den där nedrans balansen men finner den inte? Den kanske bara behöver lockas fram med lite ying yang magi eller en sockerbit och pincett så är det klart eller så? Personligen så är min balans för närvarande fastklistrat i en helt annan dimension än den här troligtvis fast i nåt sketet litet maskhål eller nån marinergrav nånstans bortom yttre universum? 

Eller så finns den mot förmodan i ett dolt skrymsle på muggen? Inte fan vet jag ibland vet jag inte vad jag heter? Inbillar mig att om man hittar den där jävla balansen då skall saker och ting ordna upp sig till slut med automatik? Det tror jag vad jag vill på tjenare! I och för sig så har större mirakel än så inträffat eller hur? Typ när Jesus föddes?

Jakten på det där vi letar efter?

Jakten på min kommande superkropp går tappert vidare? Det har det gjort i nu årtionden med vissa dippar. Ett frenetiskt sökande efter den där perfekta balansen som flertalet söker efter. Den som alla normala individer borde sträva efter. Fan inte lätt det där som man skall prestera mellan mat träning nöje och onyttigheter. Hur lite eller hur mycket onyttigheter är frågan? Eller hur lite eller hur många drinkar man sveper? Är just den ledande frågan? Efter minus plus eller så i skrivandes stund kan jag tycka att min egna jakt börjar närma sig slutet? Eller snarare en början på att behålla min nuvarande vikt. Fan ingen lek det heller herregud misstagen  förr har varit som oskärpa diabilder även dom yttre inre omständigheterna. Samt omotivering den grava omognaden samt den lättsinniga latheten. Kan säkert rabbla upp ett grymt gäng till ge mig 3 sekunder till? Troligtvis lär man sig av den forna klantigheten eller så gör man det inte? 

Det mesta sitter som sagt i pannbenet enligt hörsägen vad fan vet jag? Så kan det vara? Ett jävlarenamma eller en spark där bak som ett alternativ är vad som behövs? Det här med onyttigheter, är en fråga för sig? Är sjukt svag för saltlakrits. Bland annat men minst lika svag för sura nappar geléhallon hallonbåtar ostbågar olika sorters choklad fugde salta nötter name it va fan händer. Allt sånt där skit får jag bara sjukt dålig karaktär utav. Men till min plus fördel är att jag bara en vanlig människa som vill finnas till? Känner man så är det så som att vinna WM i precis vad som helst till och i bridge om det kniper? Bara liksom köra på tills man kantrar. Nu jävlar dödar vi istopparna av sockerbomberna.

En del av rotationen?

På tal om traditioner typ jul så är jag nog grymt bunden i dessa. Det ska vara på ett viss sätt kanske mera gammalt än nytt? Annars blir det inte alls bra? Är det så att man inte kan lära gamla hundar sitta ibland undrar jag? Nja jag kan ha fel som så många gånger förr? Trots allt tror jag nog att lite nytänk vore bra att förnya sin plattfisk tradition till och med att uppgradera den till 2000-talet typ så. Att kunna balansera det gamla mot det nya att smälta in alla delar på ett bra sätt så alla goda tider får sin beskärda del. Man är väl ingen bakåtsträvare heller eller hur trots elaka tungors utsago? 

Min del av julrotation blir den att jag i vanlig ordning får fixa markservicen för tydligen är det min lott här i livet att fylla på glasen även att dricka ur dom liksom hålla ställningarna en på tå koordinator i framkant utav guds nåde. Vara B-klassens clown mot min vilja. Från tomte via kasperdocka till en bitter distanserad handräcknings anställd utan framtid är steget sannerligen inte långt utan snarare väldans kort. Men jag klagar inte det finns måhända ingen anledning till det varför vara en bitter jävel när man kan vara en sprudlande jävel? Har troligtvis funnit min beskärda del i alltet en plats som eventuellt förmanar till stordåd?

Från strul till stabilitet?

Undrar om vi har lärt oss någonting av det här året fram tills nu? Nåt som vi kan ta med oss in i 2022? Tja det återstår att se? Självklart så vet vi för hoppningsvis vad vi har gjort för fel fram tills nu? Eller misstag som vi mot förmodan i bästa fall kan rätta till? Andra saker kan vi uppgradera förnya eller förbättra göra om göra rätt. Naturligtvis inbillar man sig det personligen så har jag lärt mig att aldrig ta ut något i förhand man blir bara ledsen om det skiter sig. Det kan gå fel eller bli som man inte har tänkt sig nåt jävla strul blir det alltid så himla typiskt. Det spekuleras om man skall ta den tredje dosen vaccin vilket kan vara bra för riskgrupperna. Personligen är jag mera försiktigt för jag har haft corona trots 2 doser, inte fan blev det lindrigare. Tänker tänka mer än en gång men jag har tagit min ståndpunkt och accepterat den, sedan får såklart var och en göra som dom vill med sina liv? Det troligaste är att jag helt skippar tredje dosen. 

Man tillför faktiskt sin kropp främmande ämnen som man har en susning om hur ens kropp reagerar? Personligen ser jag med tillförsikt på det kommande nya året. Allt som blev fel i år kanske om vi har lust och ork rätta till 2022? Något annat törs jag inte tänka på för värre än så här kan det inte bli eller? För egen del så har jag, varit frisk som en nötskrika förutom dippen med coronan och någon enstaka svacka. Allt handlar faktiskt inte om corona vilket man kan tycka. Man kan faktiskt drabbas av en helt vanlig förkylning just en sådan vanlig klassisk bonnförkylning gjorde mig sängliggande under 14 dagar. Ingen lek kan jag säga för en sådan förkylning kan få stora starka grott karlar till att börja gråta. Jag lovar jag har själv bevittnat det tragiska.

Vår tid är nu?

Mörkret är kompaktare nu än någonsin som en svart ogenomtränglig massa hösten deluxe är här för att stanna. Temperaturerna är som vanligt denna här årstiden med kalla nätter mornar med varma skapliga dagar, en brytningstid nu framöver. I slutet av Oktober ställer vi dessutom om klockorna. Personligen så tycker jag att vi kör på med sommartiden året runt, blir det nån slags ändring så blir det säkert vintertid för hela slanten? 

Trädens fallande löv börjar heltäcka marken i sitt sprakande färgflöde, från ilsket rött till andra höstliga jordnära toner i ett vemodigt tema som bekräftar att nu finns det ingen återvändo. Kroppens innanmäte börjar också så smått på att anpassa sig till den kommande kalla årstiden. Kanske mest den mentala biten som förbereder sig istidens vemödor, konstigt att man aldrig har lärt sig tycka om vinter. När man var yngre så var vinter hur kul som helst på gamla dar känns det som om det kvittar.

Den nya skype generationen?

Det där med coronan har inte bara inneburit en massa onödigt skit? Naturligtvis är det fruktansvärt med alla dödsoffer. Även alla dom som har fått komplikationer efter coronan. Alla de som har fått intensivvård även dom som är smittade. Även jag som fick corona samt min hustru och min yngsta dotter som har fått den 2 gånger snacka om dubbel otur. Än så länge så verkar ett fungerande vaccin i tablettform vara hur långt borta som helst. Det var den negativa sidan av myntet. Ska man nu se på den positiva sidan så har bland annat många chefer även kontorsanställda börjat använda skype eller teams till sina möten. Inte en dag för tidigt kan jag tycka. Ett alldeles utmärkt kommunikations medel till sina ibland tidsödande möten. Ett stort plus om man jämför med före coronan då man sprang som en iller på olika möten i tid och otid nu sparar man både tid kraft och ork. 

Men även pengar ur ekonomisk synpunkt absolut en markant teknisk uppgradering alla kategorier. Även restaurang näringen har fått lov att hitta nya vägar testat nya koncept nya möjligheter bryta ny jord för att nå ut till sina gamla kunder men även locka till sig nytt fräscht kundunderlag. En spännande marknad för dom som vill utvecklas förnyas och expanderas. Mitt egna sociala tillstånd ligger för närvarande på en stabil lagom nivå nu när samhället har öppnat upp alltmera. Äntligen kan många tycka men samtidigt är det många som är sjukt oroliga för framtiden. Någonstans hör jag en röst som säger att vi till slut kommer att fixa det här, kanske inte i dag men troligtvis nån annan dag?

Mellan David och Goliat?

Egentligen så har den här pandemin delat upp mänskligheten i många olika beståndsdelar. Den orädda som inte bryr sig alls dom unga som har hela livet framför sig. Den rädda som gömmer sig i källaren dom gamla som har hela livet bakom sig. Den skeptiska kan vara dom som tror att pandemin bara är en nojig men skitjobbig konspirationsteori? Dom isolerade kan vara dom som vägrar vistas ute överhuvudtaget och skiträdda för sin egen skuggbild. Dessa kategorier kommer alla gånger inte överens om vilket sätt man skall tolka den rådande omständigheten?

Så kan det även vara generellt sätt även i livet. Där många olika grupperingar skall försöka samsas och hitta den bästa lösningen? Som skall gynna så många som möjligt som alltid finns även här och där. Både vinnare och förlorare en ständig kamp mellan David och Goliat. I min värld härskar bara det sunda förnuftet att läsa av den situationen men även att anpassa sig efter gällande regler. Inte så himla lätt som det verkar men skam åt dom som inte försöker? Kanske är det som om att äta banan med skalet på!

Läran för livet?

Respekt är en bristvara i vårt samhälle. Skillnad var det förr då bockade och bugade man åt dom äldre. Dom yngre reste sig upp med automatik i bussarna för att ge plats åt en gammal skröplig eller ej. Dom kände säkert mer vördnad förr kanske gjorde den generation så långt innan invandringen blev ett problem? Nu skall man såklart inte dra alla ungdomar över en kam. Men visst fattas det något väsentligt Troligtvis resultatet av en slapp och innehållslös uppfostran? Något måste ha gått fel i grundsynen när man med berott mod och utan moraliska skrupler rånar och slår ned försvarslösa pensionärer. Det där med en schysst uppfostran är såklart en viktig del av själva poängen. Den bär man med sig hela livet och förhoppningsvis för över det positiva till sina barn. Har man själv haft en taskig barndom bär man i regel med sig den sociala sorgfyllda ryggsäcken för evigt. För dessa stackarna kan det vara svårt att lappa ihop ett blödande hål ibland lyckas man vända den negativa spiralen. 

I en okej uppfostran får man lära sig hur man skall bete sig mot sina medmänniskor samt vara representativ i dom äldres sällskap. Min generation 60-talisterna även kallad flower power eran även dom förvirrade flumpellarnas ärevarv. Trots det flummiga yttre så fick man lära sig den inre läran om moral och etik. Dels från min älskade mormor som lärde mig massor åtminstone det som jag behövde veta just då det är jag henne evigt tacksam för. Resten det andra förbjudna lärde jag mig själv som ett rinnande vattenfall den delen sitter väl fast förankrat i generna sedan hedenhös tiden? Min dotter har gått en tag i en privatskola deras policy gentemot det kommunala är som natt och dag fjärran från likhet. Deras policy är att alla är lika värda ingen mobbning accepteras. Händer det mot förmodan nåt som avviker från policyn så signalerar coacherna direkt till föräldrarna och skolan påskyndar en dialog mellan dom berörda parterna. Ordning och reda i vissa fall en fyrkantighet är vad som behövs för en fungerande skola. Vi är här för att lära oss inte för att mobba eller bli mobbade är tydliga direktiv från coacherna ord och inga visor.

Om tro hopp och annat?

Det där med tro? Det kan ibland vara lite tudelat? Tro mig jag om nån vet? Vad tror man på och varför? Har man någon anledning till det? Orsaker kan vara tradition uppväxt omvändning och mycket mer? Många frågor men få svar. Det där är högst individuellt även personligt kan jag tänka mig? Jag själv tror bara på min inre styrka min familjs välbefinnande mina vänners välmående och så vidare. I och för sig är jag döpt inom kristendomen men det behöver inte betyda att jag slaviskt följer den. Eller rättare sagt jag följer den inte över huvudtaget. Egentligen är jag motståndare till att man placerar in folk i olika religiösa fack allt ifrån fundamentalism med olika skruvade tolkningar. Tydligen så finns det en bra bit över 1000-talet gudar att dyrka en för varje tillfälle och anledning. 

Bara detta faktum får mig att bli trött. Men det är, som det är alla har vi vår olika syn på saker och ting så måste det vara. Det där med att döda i guds namn det köper jag inte alls helt jävla galet. I det långa loppet så tror jag blint på kärlekens kraft och förmåga att verka och förändra alla dagar i veckan. Genom alla plan och grenar som knyter samman den mänskliga ursprungstanken. Det är det mest logiska anser jag. Har faktiskt lite svårt att förlika mig med fanatikerna med dom religiösa extremisterna som inte alls kan acceptera någon annan tro än deras egna. Inbillar mig att det är en ganska tråkig och fyrkantig inställning? Som sagt det är upp till var och en att tro bara man håller sig till det humana i fundamentet. Allt annat är extremism. Annars kan allt "gå åt skogen" det vill vi ju inte fred är grunden i alla lägen och ska så vara om jag får bestämma.

Mot en skräckfylld helg?

Om ett par veckor så går vi rakt in i halloween helgen med höstlov och hela paketet. Med en traditionell skräckblandad känsla om vem skall vi skrämma slag på nu då första bästa kanske? Bus eller godis tja whatever? I vår förmodade kristna värld så är det gravsmyckningen som gäller åtminstone från frugans sida men vi har redan fixat den biten. Vill gärna inte trängas den dagen då folk är som flugor kring en sockerbit med tända ljus och lyktor lite too much för min smak men ändå. Precis som man har gjort sedan urminnes tider. Dessutom skall vi äta det första riktiga julbordet för i år med helgskina Janssons frestelse med olika sillar diverse olika omeletter med mera! 

Ett rejält deluxe bord med andra ord. Som måhända får vissa änglar till att gråta floder. Mina yngre barn är mer amerikaniserad än vad jag någonsin kommer bli. Dom fullkomligt älskar halloween helgen dess injagande skräckfyllda magi och mystiska atmosfär. I dagens läge lever vi ju i en skräckfylld värld så fort vi går utanför dörren. I stort sätt kan vi bli skjutna när som helst? Utanför dörren upplever vi skräck i någon form allt blir skräck till slut efter som världen är ond? Men våra inre spärrar tack gode gud för dom gör att vi kan balansera våran inbyggda råvilda känsla på ett schysst sätt. Dom som inte fixar den biten de tar dom allehanda demonerna hand om.

Vad finns innanför teknik skinnet?

Man frågar sig lite över om vad som blir nästa stora uppfinning slash upptäckt? Vem som uppfinner hjulet på nytt fast i en bättre och uppgraderad version. Bara under min levnadstid så har jag upplevt mera än vad folk hade gjort i minst en miljon år före mig? Ganska fantastiskt måste jag säga. Under ett halvsekel fick vi både tv radio mobiler och datorer även fan och hans moster å lite till. En rasande explosion av teknikens möjligheter men allt är dessvärre inte utav godo? Vi har i stort sätt bara hängt med och anpassat oss så gott det går? Penicillinet var både en gigantiskt viktig upptäckt som löste mycket av dåtiden sjukdoms problematik. Röntgens uppfinning var även den en given hit. Nu kunde man äntligen se hur egentligen människan såg ut innanför skinnet? Vilket man förr bara kunde se via obduktioner. Tänk att var en snubbe på 50-talet som sa att det här med datorer blir bara en kortvarig fluga? 

Den flugan kommer troligtvis att självdö inom ett par tre veckor vänta bara? Eller hur visst gjorde den? Ni anar inte hur jävla fel den snubben hade. Nu är det ju så att utan datorernas ganska skrämmande makt är människan inte ens värda skorna dom går i. Vi är så infernaliskt beroende av nutidens teknik. Att vi inte klarar oss en sekund utan den? Skulle vi nu skita i den då blir vi istället så himla hjälplösa att hälften vore nog. I jämförelse som ett spädbarn som simmar över Atlanten. Naturligtvis eftersom mänskligheten är så pass beroende av det mediala då blir vi också sårbara och utsatta för en massa obehagliga typer. Som bara vill åt dina surt förvärvade pengar. Dessa skumma klientel hackar sig in i ditt lilla försynta privatliv och norpar åt vart enda korvöre. Det är liksom den moderna och underbara teknikens mörka baksida.

Ett sorts frostigt uppvaknande?

Vaknade upp med ett markliggande frosttäcken och ett par ynkliga plusgrader. Problemet så här i brytningstider är vilken jacka man skall ta på sig? Naturligtvis är det ju inte så svårt det är bara att sätta på sig höstjackan på morgon och byta till sensommarjackan på eftermiddagen. Hur svårt kan det vara? Idag skulle min dotter ut på en långritt med sina hästpolare men hon fick ställa in den på grund av sjukdom. Inte så himla kul att vara ute i terrängen hela dagen med en förkylning. 

Efter en knapp timmas promenad med jycken Dino så blev det frukost eftersom jag är gammal i gården så blev det såklart Skogaholms limpa med salami ost och västeråsgurka naturligtvis ett par koppar kaffe till. Det där med te och skorpor har jag aldrig riktigt förstått mig på? Men jag beundrar dom som nyttjar den där drucken? Frugan skall jobba ett par timmar hemifrån idag men först skall vi åka till ett par gravar för att risa. Naturligtvis under starkt protest från min sida men vad gör man inte för husfriden?

Tomtens dilemmor?

Det var en gång en förlupen tomte som vaknade upp ur sitt ide. Yrvaken gnuggade han sina sömndruckna ögon. Han visste inte heller att coronan härjade fritt i världen. Hur kunde han veta det? Han tittade under lugg på barnens önskelistor. Tomten rynkade sin fårade panna han kliade sig i nacken han konstaterade att dom flesta ville inte ha statusprylar i år? Okej det märkligt det han märkte var att alla ville vara friska? Okej det var bra i så fall. Han funderade en lång stund på medans han tittade upp på den stjärnklara himlen. Hur han skulle kunna hantera detta här på bästa sätt? 

Han hade inget trollspö som kunde rädda alla och envar inte ens en ramsa hade han än mindre superkrafter. Naturligtvis gjorde han det bästa av situationen som så många gånger förr? Vad han gjorde får vi alla veta först på julafton? I mitt fall som förälder med en begränsad ekonomi så ser jag till att min familj får den allra bästa julen såklart efter den rådande situationen. Varken mer eller mindre men historien kunde lätt ha slutat här och nu? Men det kommer alltid en fortsättning hur man än vänder och vrider på saker och ting?

En livets resa?

Det där med skolan dess utövare de många coacherna alla mentorer och metodiker är superintressant. Min dotter går för närvarande i mellanstadiet på en privat skola. En skola som vi gemensamt tycker var skitbra. En skola fjärran från den kommunala skolan och fjärran från den kommunala mentaliteten. Där vi tyckte att lärarna inte höll måttet. En del var dessvärre inte behöriga. Över lag en häpnadsväckande väldigt låg kompetens. Även maten var i dåligaste laget. En bra och näringsriktig mat ska man väl kunna kräva av den kommunala skolan? Ett barn är i skolan ungefär lika länge som jag är på jobbet. Skulle inte jag ha en näringsriktig matlåda skulle helt klart mina arbetsuppgifter bli lidande. 

Kanske inte på kort sikt men säkert på en längre. Som sagt man måste föda kroppen med bränsle för att den skall kunna orka med långa dagars kneg. Faktiskt ganska logiskt. Den där nya skolan har en strikt inlärningsmetodik bland annat praktiseras den så kallade Singapore modellen i matte. Singapore ligger dessutom långt framme i världen med matematik kunskaper. Där har Sverige mycket att både lära hämta och utveckla. På nyheterna rapporteras det om fortsatta våldsinslag. Om blåljusbrott om alla kriminella aktiviteter lite varstans. Sammantaget har det nog aldrig varit så här mycket skit under så kort tid. Egentligen så undrar man lite smått vart allt barkar det här hän? Tyvärr verkar dom sämre ekonomiskt ställda samhällen krackelera med ett jävla brak. Med det följer såklart upptrappade oroligheter även avtrubbat drogrelaterat våld härskar för närvarande. Den sträva utsattheten även klassklyftorna ökar dramatiskt som en skenade lavin. Kvar blir bara ett gäng hjälplösa som inte får sin vardag riktigt att gå runt.