Tomas Rolfhzon Ekman

30 november 2021

Någonstans bortom alkoholhaltiga drycker samt en och annan pepparkaka?

Idag dricker jag glögg den får tillfälligt min jordglob att snurra runt lite extra fort, drycken för stunden är en perfekt balanserad årgång som kan få vilken storväxt skogshuggare som helst till att trilla av pinn. Brukar blanda min glögg med sprit för att på så sätt lyfta glöggens innehåll upp till oanade höjder för att sedan landa utan fallskärm. Även en och annan pepparkaka med mögelost slinker ned av bara farten, det gäller att ha gott tilltugg till annars kan det barka åt skogen om det vill sig illa och det vill man ju inte. 

Kände en gång en polare som bara drack bus glögg i parti och minut men han fastnade för evigt i glöggträsket vitt jag vet så är han fortfarande fast någonstans i eller på långt bortom alltets makter lite lost in space om man säger? Glögg är för mig en personlig dryckes tradition i kategorin alkoholhaltiga drycker som jag inte för allt smör i småland vill bryta, det är ju av traditioner ni vet som bär en vidare.



Som att grotta ned sig i sin mansgrotta?

Sitter tryggt förankrad i min mansgrotta i mitt inre rum som är ett mellanting mellan hedenhös idyll och ett plast modernistiskt provisions rum, tittar håglöst utan geist ut över ett kompakt kolsvart landskap där frosten brutalt har tagit över dom så innan gröna sköna ängarna. Plötsligt springer en blåtonad frusen räv raskt förbi mitt fönster som om den här dagen vore den sista i dennes liv. 

På en kal gren längre bort sitter en icke flyttfågel som eventuellt tänker borta bra men hemma bäst och piper gällt troligtvis innehavare av en begynnande bronkit, i annat fall en hes tuta som borde ses över. Naturen verkar ha pausat från det somriga ifrån det vårlika där hösten redan har passerat revy det som återstår i den här kråksången är en lång och bitvis överjävlig vinter som man inte kan råda över. En kvarglömd smått förvirrad husfluga passar på att rymma från ett öppnat fönster, det den inte vet är att den precis har skrivit under sin dödsdom.



28 november 2021

Har förträngt med full kraft vissa saker i min lilla värld?

Mycket olika starter har det varit det här året 2021. Nystarter omstarter frånstarter tillstarter nytändningar uppladdningar uppgraderingar etc. Verkar som att man börjar sudda ut 2020 helt ur våra minnen? Liksom tömt skräpet förträngt vissa valda delar negligerat fåtalet? Eller helt enkelt raderat ut skiten i ett enda kompakt stycke så tänker jag göra. Som alltid så här års när man börjar summera så kan ens resultat vara som en bergodalbana vaccinet i sammanhanget kan var det enda positiva så här på årets sista skälvande veckor. 

Annars så fick vårt klots befolkning ett präktigt globalt värmerekord som i min lilla värld är rent åt helvete ett par grader till åt fel håll så är det liksom kört hoppas bara gängs klimatforskar kår har grymt fel. Sen kanske det också var den där miljardärs clownen Trumps valförlust som blev det stora globala glädjeämnet men så här i efterhand var det faktiskt många som saknade hans unika och egensinnade förmågor dock inte jag. På tal smittan så härjar en ny variant av eländet med full kraft man har i dagsläget upptäckt ett par fall i Europa, den nya förödande smittan beskrivs utav en erkänd professor som man har släppt löst ett galet trehövdat monster.



I stora drag en drastisk åtgärd?

Nästa år 2022 blir säkert ett annorlundare år. Troligtvis sätt ur alla tänkbara synvinklar synpunkter. Dels min hälsodeal med frugan i ett främjande projekt som skall hålla på tills vi tycker att det räcker? Där vi i stora drag plockar bort diverse onyttigheter i fråga om mat och dylikt. Även begränsar alkohol konsumtionen till smått löjliga nivåer en drastisk åtgärd en förändring som dessvärre är helt nödvändig. I det här fallet är inte ensam starkast utan par teamet i sin helhet som blir en urstark grymt motiverad faktor att räkna med. 

Naturligtvis så har vi varit med om detta förr med blandat resultat men nu har vi gett oss fan på att vi tillsammans skall besegra alla eventuella fiender i vår väg må bästa enhet vinna men det finns alltid en medaljens baksida som man kanske inte hade räknat med? Eftersom jag alltid är och förblir vinnarskalle att räkna med så har min filosofi varit den att det viktigaste är inte att delta utan att vinna. Den vinnande men samtidigt den smått egoistiska ideologin kommer jag såklart att fortsätta med tills jag är tillfredsställd med resultatet. Så idag den förta advent blir det frosseri 2.0 med chokladmousse vispgrädde och hela baletten. Med dom obligatoriska skumtomtarna med paradis asken jordnötterna etc. i dag så lever vi med parollen som om dagen vore den sista i vårt liv?

I värsta fall medaljens baksida?


Plötsligt händer det att tomtarna tittar fram?

Äntligen är vi där vid första advent vissa av oss har längtat grymt mycket efter den här dagen, bland annat min saliga fru som är helt såld eller insnöad på allt vad julen innehåller innefattar och så vidare. Naturligtvis så har hon redan advent pyntat upp hela hushållet sånt kommer med en djup rotad automatik med ljusstakar julmusik nissedörren någon enstaka framplockad tomte. Men lugn det här är bara början i väntan på dom andra tomtarnas bejublade entré snart så står där tomtarna på rad efter en tids frånfälle. 

Personligen så har jag en lägre julstämnings nivå än min saliga fru, men på något sätt faller jag succesivt in i stämningen dess gemytliga atmosfär allt för att inte ta bort våran interna magi kring allt det här. Om ett par timmar kommer min son att hämta upp mig för att vi skall tillbringa ett par timmar med aktivt pingis spel, jag utnyttjar min friskvårdspengar till att spela både pingis och tennis ett par gånger i veckan som är en perfekt träningsform både för mig personligen min son och min polare som jag slår i 9 av 10 fall. Därför har han alltid ett ont öga till min överlägsenhet, plötsligt händer det att han en dag har vänt sin nedåtgående spiral till rätt köl igen i väntan på det scenariot för han finna sig i att jag är för närvarande snäppet bättre.

Den gemytliga stunden


27 november 2021

På tal om enhetlig klädsel?

En skola i mellansverige tänker inte acceptera vissa klädstilar som på ett eller annat sätt avviker på det som är normalt i deras ögon sätt? Exempelvis så skulle engelsk skoluniform vara en förebild vilket är okej enligt mig. Alla är lika klädda ingen känner sig utanför åtminstone inte när det gäller kläder. På mitt jobb ser vi också alla lika ut då enhetlig klädsel råder hur skulle det se ut? Om jag kom med säckiga mjukisbrallor midjeväska från 80-talet solbrillor bakåtvänd keps och tuggummi det skulle inte funka alla dagar i veckan. 

Vid köksbordet sitter min dotter och pluggar allt ifrån topografier ekonomiska kartor med mera dessutom skall det vidare utvecklas till någonting som läraren blir nöjd av plötsligt händer det att allt det där trillar rätt. Inte lätt alla gånger den här skolan kräver att föräldrarna är mer delaktiga nu än någonsin då gäller det att föräldrarna har ett högre IQ än sladdriga fiskpinnar.

Plötsligt händer det att fiskpinnarna brinner inne?