En av många små tankar: Snart är den dagen här?

"Just idag log solen för första gången på sjukt länge, på sista tiden har man knappast varit bortskämd med den varan. På ett sätt är det någon kroppslig mekanism som berättar om vårkänslorna, på ett annat sätt är det en falsk marknadsföring för under ytan lurar den gryende hösten och efter den kommer den hemska infernaliska vintern. Förr i tiden blev jag glad när vintern kom då var man förstås barn och förstod inte bättre, numera klassar jag vintern som den värsta tänkbara mardrömmen ever. Men jag älskar när mörkret faller tidigt, då kan man med gott samvete gå in i sin egna skira bubbla och fly bort från den bistra verkligheten som man nu befinner sig i. Landet Sverige har högt sin beredskap för terrorangrepp med ett snäpp, det känns konstigt att vårt land räknas som ett av världens farligaste länder? Det trodde man inte? 

Utanför springer visslande folk fortfarande omkring med shorts och T-shirt så även jag, den dagen som jag själv sätter på mig långbrallor kanske blir i början av oktober. På nåt sätt så krämar naturen ut den sista skälvande värmen i väntan på det kommande snöhelvetet som garanterat kommer att komma. Det är precis som det har varit under alla år dessförinnan, man blir alltid överraskad när första snön kommer, i regel kommer den någon månad innan och ligger kvar någon dag eller så? Sedan följer ett viss uppehåll sen kan snöhelvetet komma utan att be oss om ursäkt för det."

En av många små tankar: När vargen inom mig äter blåbär?

"Många små tankar kretsar numera kring pensionen av naturliga orsaker, många andra bävar säkert för den dagen medans jag kommer att jubla inombords och säkert festa i dagarna tre? Men allt det där beror blandannat på om man slipper bli dement eller sängliggande i någon djävligt konstig sjukdom, som knappast någon har hört talat om? Personligen så har jag inga som helst problem vad jag skall hitta på, då jag varken är översocial vill trängas i smockfulla gallerior inte ens vistas på överbefolkade badstränder. Kort sagt så väljer jag själv vart jag vill hamna och i vilket sällskap, men innerst inne så är jag nog en ensamvarg med ett begränsat revir som hellre sitter på en grästuva i sjumilaskogen och äter blåbär till tonerna av dom dreglande vargarnas parningsrop. 

En gång i tiden så sa min morsa varför leker inte du med dom andra små barnen, då svarade jag henne att herregud skall jag leka med dom där morsgrisarna hellre leker jag tafatt med min svårfångade skuggbild. Naturligtvis så har även jag en bästis en riktig polare som jag känt sedan tidig barndom, våran relation har alltid varit sparsmakad men vi träffas nog någon gång vart annat år i bästa fall? Personligen så har jag aldrig varit beroende av kompisar i den meningen, jag är nog inte den typen men när vi väl träffas går vi på krogen och lever rövare såklart inom lagens råmärke."

En av många små tankar: Det som katten släpat in?

"Konsten att göra sig osynlig för den stora massan är svårare än vad man först tror? Tro mig jag har försökt. Jag har till och med klätt mig i andra kläder än vad jag normalt brukar bära, ibland ser jag ut som en modern klassiker av någonting som katten har släpat in. Men oftast klär jag mig i grått för att smälta in mot den gråa himlen, men varje gång som jag har gjort det har jag fatalt misslyckats? Alltid är någon som känner igen mig. Sedan var det den där 93-åriga damen som skrek åt mig från sin skeva rullator. 

-Dig känner jag minsann igen, jag såg dig på 40 talet bakom granen i furuskogen? Sa hon med en bitter stämma.

-Okej skrek jag tillbaka kul för dig! Det är minsann inget fel på minnet, fortsatte jag att skrika precis som om jag var gravt djävla lomhörd? Men skriker en skriker alla.

Någon procent av gånger har jag faktiskt lyckats hållit mig undan några få korta ögoblick? Kanske var det bara tur eller så hade jag en djävla röta? Minns en tid då jag hade på mig en orange pullover och gabardinbyxor som kliade utav helvete gud skall veta att jag hatade detta plagg. Men ingen trodde på att morsan skulle sätta på mig sådanadär kläder? 

I själva verket så hade alla ungar sådana kläder det var tidens tand, det enda som skilde mig från dom andra ungarna var att jag hade en grym osynkad pottfrisyr som inte var utav den här världen. Jag minns av fasa när morsan skrek.

-Ska vi köpa ett nya gabardinbyxor ifall dom andra gamla gabardinbyxorna går sönder. Vad tycker du?

Först tänkte jag säga dra åt helvete morsan, men sedan ändrade jag mig.

-Okej morsan bara om jag får mörda dom andra brallorna? 

Hon tittade länge på mig som om jag menade allvar?"

En av många små tankar: I allt det osannolika?

"Förr eller senare leder majoriteten av alla samtal in på vädret, i dessa tider är vädrets makter ständigt återkommande. Regnkaoset kommer fortsätta att dominera vår verklighet i graderna galet mycket lagom galet och nästintill galet normalt? Sannolikheten att vädret skall stabilisera sig för tillfälligt är nästan obefintlig. Man får vara glad för det lilla, som idag då en gnutta solsken smög sig otippat in emellan regnkaos attackerna. Igår kom vi hem efter en veckoända på västkusten där vi gjorde lite av allt, i stort sätt blev det 70 procent regn och resten vart uppehåll. Man visste inte om man skulle skratta eller gråta? 

Än engång får man vara glad för det lilla som bjuds. Nu har det gått så långt att regn börjar kännas normalt och det känns ganska skrämmande. På väg hem åkte vi igenom vattenfyllda åkersmarker, vägar som omdirigeras pågrund av översvämning på sikt kommer matpriserna att chockhöjas pågrund utav taskig skörd. Vilket kan få katastrofala konsekvenser för dom som redan nu ligger på gränsen och kämpar för varje krona, i och med detta kommer marginalen om man nu hade någon helt att försvinna? Tyvärr så ser prognoserna för framtiden väldigt dystra ut, vi får verkligen hoppas att det kan komma någonting gott ur det här sjukt jobbiga läget?"

En av många små tankar: Kors i taket?

"Kors i taket det har faktiskt inte regnat idag åtminstone inte på min beskärda plätt utav universum? I Budapest är det å andra sidan exstremt varmt, så djävla hett att arrangörerna har blivet tvingade att senarelägga vissa försöksheat. Det är ju faktiskt så att vi är mitt inne, i den värsta tänkbara klimatförändringen som tänkas kan. Problemet på sikt kan vara om golfströmmen den ack så viktiga får för sig att plötsligt ändra riktning, då kan det liksom vara kört för våran del av världen? Medeltemperaturen i världshaven har ökat dramatiskt på kort tid att det har slagit ut flera arter, kort sagt så håller allt det vackra på att gå rent åt helvete. 

Det man inte vet om blir det i morgon eller några år, men i den här hastigheten kan kalset redan vara slut innan det har börjat? Någonstans måste man ändå försöka vara optimist fast man för närvarande befinner sig i en falsk trygghet. Friidrotts-WM gör att man glömmer bort eländet för en stund, och kan få unna sig att njuta av dom svenska framgångarna. Dessutom pågår försäsongsmatcherna i hockeyn vilket också är sjukt skojigt, mitt uppe i allt pågår även dom svenska fotbolls divisionerna som bäst. Så här i brytningstiden mellan sommar och höst är det många sporter som slåss om tvtiderna."

En av många små tankar: Vad är rätt eller fel för vem för vad?

"Sanningen kan vara nära dig men samtidigt sjukt långt borta, den kan vara sann för vissa men en ren och skär lögn för andra? Min sanning kanske inte är din sanning, å andra sidan kanske vännens sanning är någonting helt annat än vad du har hört? Skit samma, i dagens skruvade värld kan en lögn vara den enda sanningen som finns att tillgå och den förmodade sanningen är någonting som andra har snickrat ihop till sin egen fördel? Konspirationsteorierna virvlar som värsta hagelstormen, om man har tur kanske man kan snappa upp en flaga uns av en realistisk sanning men då kanske man måste veta vilken sanning man talar om varför därför? 

Vilket inte är så djälva skitlätt alla gånger? Ikväll har vi varken pratat om lögner eller sanningar hela som halva, utan vi har istället betat av typ 100 meters häckklippning i hällande ösregn. Där pratade vi inga lögner och inga halvsanningar och bara gjorde det vi skulle rakt av pronto liksom. Konsekvenserna av mitt häckklippande har varit bortdomnande armar skakande skelettdelar som rör sig utan att jag rör mig, men nu har jag till slut krypit ned i mitt fyrkantiga paradis med datorn på magen och allt är faktiskt frid och fröjd. Men ack den glädje som varar?"

En av många små tankar: Om dagen efter?

"Gårdagen bjöd på ett strålande väder så vårt inbokade kräftkalas blev väldigt lyckat, med kräftor såklart med gratinerade havskräftor självfallet räkor med små västerbottenpajer i stora krustader med både kräftröra chili cheese olika heta ostar stora kapris och olika oliver för dom som tycker om sånt? Personligen avskyr jag både kapris och oliver alla dagar i veckan, små kapris är dock helt okej i wienerschnitzeln. För någon timma sedan blev vi slash jag klara med 100 meter häck klippning i värsta regnet, ett digert jobb för mig medans damerna i vår huskropp räfsade ihop allt i svarta sopsäckar. Ett fungerande lagarbete där dom olika delarna gjorde det som dom skulle, för tillfälligt känns mina armar som två svampiga spagettisnören som är ostyrliga där känseln i stort sätt är obefintlig. 

Det är resultatet av att par hårda timmars jobb med den elektriska häcksaxen i olika låga höga ställningar. Det är sjukt mentalt jobbigt att börja, men är en stor skön befrielse när man sedan ser det goda resultatet. Vi klipper den extremt långa häcken 2 gånger om åren, nu har den vuxit upp till en bra nivå så nu fungerar den både som insynsskydd och bullerdämpare. Nu blir det till att lägga sig i det hemvanta pardiset och kolla in andra dagen av friidrotts-WM."

En av många små tankar: Det mesta med Örebro?

"Sitter i bersån och käkar på en sitting bull en retroglass som lanserades 1983 som har fått en nytändning, minns att jag åt den med glädje. Konstaterar att det faktiskt inte har regnat idag vilket såklart är kors i taket, men på söndag är det slut på den sortens frid för då skall tydligen himlen öppna sig igen för femtioelfte gången i ordningen egentligen så är det helt galet. Detta nådens år 2023 kommer gå till historien som den regnrikaste någonsin kan jag tänka mig och framför allt det år som dom galna extremvädren har dominerat som naturligtvis är produkter av globalt miljöfördärv. I mitt stilla sinne så undrar jag hur allt det här skall sluta, troligtvis går allt åt helvete förr eller senare troligtvis förr än senare. Idag tänker jag dricka vin i parti och minut ingen skall få hindra mig, medans några polare skulle gå och se på tantvarningen Benjamin Ingrosso som uppträder på Gustavsvik här i Örebro. 

Då gillar jag hellre Miss Li hon är det fart på som jag såg förra helgen då hon uppträdde på ett mindre maxat ställe strax utanför Örebro, smaken är som baken tämligen delad. Örebro är och kommer alltid att vara en musikstad med många kända band, och framförallt så vill många spela här i staden pågrund av publiken och den härliga inramningen. Till det myckna vinet i afton tänker jag kalasa på grilla kyckling med potaisklyftor och ett gäng heta såser och tillbehör, bara sitta och hänga på altanen och supa in atmosfären både bildligt och bokstavligt. Imorgon spelar dom svenska tjejerna sin WM bronsmatch mot Australien, en match åtminstone på pappret som dom borde vinna eller måste vinna? Vad är det man säger, bollen är rund domarna är fyrkantiga linjerna ovala och stämingen cirkulär?"

En av många små tankar: Vad är lagom ok?

"Herregud himlen öppnar upp sig idag inte för regn utan för sol man kan ju inte bli mer än chockad, idag har det faktiskt varit sjukt varmt nästintill olidligt vissa stunder rena smältdegen? Ok vi lever just nu i extremvädrets oplanerade nyckfullheter, där ena dagen kan det komma skitmycket djävla regn medans andra dagar kan solen bränna bort allt levande? Kanske är det så här som vi måste vänja oss vid oavsett om vi vill det eller inte, i en tid där det supersvenska k-märkta ordet lagom totalt har spelat ut sin roll? Inte fan vet jag? I ungdomen visste man definitivt var ordet lagom hade för innebörd, idag vet man inte ett djävla skit om någonting alls? 

Kanske är det så att vi just nu är inne i en negativ cykel spiral där allt går rent åt helvete, där den trenden inte upphörs förens nåt århundrande eller så? Eller så är mänskligheten ute och cyklar i det blå alltet och samtidigt famlar blint efter den där klyschiga nålen i halmbalen? Lika där, inte fan vet jag? Summan av den bittra kardemumman blir således att man bara kan vänta på att något globalt händer, sedan om det händer är det bra eller det dåligt det har jag i skrivandes stund inte den blekaste aning om? Sånt där står säkert skrivet bland stjärnorna?"

En av många små tankar: I morgon är en annan dag?

"Ännu en dag avklarad i vår herres hage, en dag med blandad kompott således lite av varje. Även idag har det regnat men kanske inte lika mycket som man är van vid? I morgon påstår dom att den inte skall regna över huvudtaget, men det tror jag vad jag vill på? Sedan lär det komma in ett sjuhelsikes oväder igen till helgen troligtvis på söndag? Man får aldrig liksom vara glad hela tiden, alltid är det något som djävlas i det här fallet är det regnet som spökar till det. I dag är det onsdag och lill-lördag som jag brukar säga då får man ta sig ett par glas av valfri dryck, vilket jag knappast säger nej till. Personligen så är jag uppfostrad till att alltid ta emot saker att aldrig säga nej, men sedan beror det såklart på vad det är? 

Bjuder dom på bärs så är jag aldrig omöjlig, men skulle dom bjuda typ på surströmming där går min smärtgräns på vad som är rimligt? Frugan har semester hela veckan ut då passade hon på idag att bjuda hem sin gamla mamma, dom är båda lika galna i surströmming så det är en djälva tur att jag har börjat jobba. Min dotter blev lovad en viss summa om hon åt en stackars rutten fisk, men efter någon tugga tackade hon för sig och nästan stoppade fingrarna i halsen. Själv hatar jag surströmming alla dagar i veckan, så jag om någon kan förstå hennes äckelkänsla. Får inte frugan bättre andedräkt till kvällen, då får hon fan ligga på soffan det är ord och inga visor."

En av många små tankar: Även brända pannkakor hade ett liv?

 "Säga vad man vill om den här överdjävliga dagen, men värre än så här kan det knappast bli? Först förlorade dom svenska tjejerna mot Spanien, vilket i och för sig var hur djävligt som helst dessutom med en riktig måltavla av värsta täkbara sorten. Sedan gjorde det där helvetiska regnet en snabb comeback, vilket absolut vad det klart djävligaste av allt. Är det så att vi just nu är inne i en regntid som är betydligt djävligare än både istid och en djävla kronisk ökentorka? Jag tror faktiskt att det vara så illa? Alla sådana överdjävliska katastrofer kommer tillbaka i cykler som en boomerang, man varför just nu under min grymt korta levnadstid? Hur som helt så börjar min kropp snart likna ett urvattnat russin fastän jag har haft kläder på mig. Allt i vår närhet känner av den här sjukt jobbiga fukten, dörrar som sväller vägar som rämnar människor som skriker ur sig sin inneboende frustation mot detta evigt djävliga regnande. 

Hur kan man bli glad i sånt här väder, tro mig jag har verkligen försökt? Inte jag i alla fall, fästän jag lyser som en sol inombord men ansiktsuttrycket berättar någonting helt annat. Ärligt talat när jag tänker efter så har denna här ledigheten varit den allra sämsta någonsin, fastän man har försökt dansa soldansen i dom myckna regnpussarna för att hylla Raa så har det bara gått rent åt helvete. Känslan är lika tryckanade som att producera brända pannkakor på löpande band, utan att själv vara medveten om den sorgliga problematiken."

En av många små tankar: När regnet tar över alltet?

"Det helvetiska regnet har tagit tillfällig fikapaus i vår herres hage, medans helvetet fikar ser jag himlen börjar få en allt mer stålgrå nyans. Kan ge mig fan på att det kommer att braka loss igen inom kort, fastän väderapps helvetet säger att det skall börja stråla ned nåt skit någongång i morgon?  Man kan verkligen fråga sig hur många helvetiska regndroppar finns det egentligen? Svaret på den frågan är nog minst lika flumluddig som hur många kameler finns det på Mars? På mitt kneg hade vissa delar svämmat över, så fastighetsskötarna hade häcken full i morse att länspumpa ut skiten. 

En av killarna började första dagen efter semestern med att typ i 10 timmar länspumpa ett hissschackt som var dränkt till bredden? Kul start förresten? Själv började jag att ringa runt respektive enheter och berätta läget i byggnaden, så kan det vara när moder natur sätter den jobbiga sidan till då kan allt hända? Hela den här överdjävliga månaden har varit som en enda stor regnorgasm, hur kul är sånt egentligen på en skala? Nu är ju den här sommaren så gott som över och hösten börjar snart ta över den dyblöta stafettpinnen, hoppas bara hösten kan bjuda på fina färgsprakande dagar utan det där helveteiska regnet skall sabba helheten?"

En av många små tankar: När livskvaliten knyts ihop?

"Jag led verkligen med den goda grannen som klippte den gemensamma gräsmattan idag, men hon kämpade på i sitt anletes svett och fick till ett riktigt bra resultat till slut. Vi bor x antal familjer i vår huskropp där vi har ett på förhand bestämt schema om både gräsklippning och snöskottning, för att på så sätt få ett par hundra spänn billigare på hyran. Helt klart är att gräsmattorna innanför och utanför häcken är vattenskadade. Vi började snabbt närma oss slutet på augusti då kan man inte begära nåt annat än en nedgradering av sommaren, rätt som det är så har vi hösten här på riktigt då får man anpassa oss efter den. Som sagt i morgon kliver man på sin kedjade stålhäst med autopiloten inställd på kneget, den här ledigheten kanske inte har varit helt klockren men visst har det funnits ljusglimtar här och där. 

Nästa vecka bjuder både på den tredje TBE sprutan samt både kräftkalas och häckklippning. Där TBE sprutan är ett måste där häckklippningen är en ren nödvändighet och kräftkalaset en sorts bekräftelse samt en belöning på det hela. Gör man inte det ena och det andra, kan man inte heller begära grädden på moset så är det bara? Från och med i morgon går man tillbaka till sina inrutade rutiner igen, och det firar vi såklart med frukostkorv egenodlad potatis och skarp pepparrotssås. Kanske passar man på att unna sig ett par extra glas vin, för att på så sätt knyta ihop livskvalitesäcken."

En av många små tankar: I allt det blöta?

"Det katastrofala regnet fortsätter och översvämningarna blir allt flera, många villors källare i min region står helt under vatten och det nuvarande läget är liksom bekymmersamt. Nu får man verkligen hålla tummarna på att regnet uteblir, och att värmen kan torka upp det mesta. Man kan kanske inte kallar det för naturkatastrof men näst intill. Igår var jag med hustrun och goda vänner på gig i humlehagen någon mil utanför Örebro och såg Miss Li, där hon levererade det hon skulle på en väldig hög och energisk nivå. Enligt mig så är Miss Li en av våra absolut största artister i nutiden, och kränger ur sig hits på löpande band. Vädret var helt okej fram tills sista halvtiden sedan börjarde det småregna, för att senare framåt kvällen övergå i hällregnsliknande störtskurar. 

Man fick liksom snigeln krypa fram längst motorvägen för att inte riskera vattenplaning eller liknande oväntade händelser? Vi tänkte ägna dagen i dag åt blandannat svamplockning, men det fick vi ställa in därför att skogarna i stort sätt är vattendränkta. Idag har jag den sista skälvande dagen på min ledighet sedan väntar jobbet på min uppenbarelse, jag kan förstå att jobbet har saknat mig mera än vad jag har saknat arbetet? Någongång måste man komma igång igen, att succesivt trilla in i rutinerna med parollen jobba äta sova. Eller som mina gamla husgudar Ebba Grön en gång skrek ut jobba äta sova det är inget liv det är slaveri?"

En av många små tankar: Det där om nitlotter?

"Beundrar dom som aldrig klagar dom som aldrig någonsin gnäller på saker och ting, inte ens nämner något om detta överdjävliga väder som vi för närvarande har. Personligen så är jag känd för att inte heller klaga på någonting alls, men jag måste ändå klaga över att den här ledigheten har varit den djävligaste någonsin i mannaminne? Man har verkligen dragit värsta tänkbara nitlotten, så är det bara? Men å andra sidan har det endå varit skönt med ledigheten man har passat på att gjort helt andra saker än normalt, men visst är man helt beroende utav vädrets makter. 

I vårt närområde pågår det en ungdomsturnering i fotboll, eller rättare sagt ett en heroisk gyttjebad utan dess like. Eftersom dom inte spelar på konstgräs så blir det som det blir, dom som gräver mest i gyttjan vinner eller inte alls? Alla regnklädda föräldrar som tappert står där och kollar in sina barn som fajtas på en leråker är beundrandsvärd en stjärna i kanten skall dom ha. På nåt sätt finns det inget dåligt väder för dessa människor? Kom ihåg en gång på västkusten då vi bodde granne med ett par som grillade i ur och skur, enligt mannen så finns det inget dåligt väder utan bara dåliga paraplyn. Det ligger en viss poäng i hans teori."

En av många små tankar: På den sista versen?

"Hösten är redan här det märks på luften på lukterna på regnet som vägrar sluta, det märks på dom påpälsade människorna men även på dom som vägrar klä på sig långbyxor vilket jag är en av dom. Igår fick vi faktiskt unna oss ett par timmars lyx i solen och rejält gotta oss, vilket kändes som om det var bland dom sista gångerna under sommarsäsongen? Sedan kommer sommaren in i en sorts andra andning med både värme och andra glädjeämnen. Regnet fortsätter att falla och kommer så göra större delen utav den här dagen, på ett sätt känns den här blötan onormalt eller så är det bara konsekvenserna av dom negativa klimatförändringarna? 

Hur det än är så känns den här typen av väder endast jobbig, men det är kanske så här vi får finna oss i framöver? Det stora glädjeämnet var när dom svenska fotbollstjejerna med nöd och näppe besegrade Japan, så nu spelar vi semifinal mot Spanien på tisdag. Det kan såklart gå hur som helst men hittills så har vi haft marginalerna på vår sida, magskänslan säger dock att nu är det vår tid att bli världsmästare i damfotboll. Medans herrlandslaget fortsätter att fritt falla i världsrankningen, snart är vi nere och brottas med dom andra blåbärsnationerna vilket inte alls känns helt okej."

En av många små tankar: Om höstens fröjder?

 "Allt eftersom vädret drastiskt har förändrats negativt så måste även alla vi andra anpassa oss efter dom nya förutsättningarna, vilket kanske inte är så himla lätt som det verkar? Hösten börjar samtidigt närma sig med stormsteg enligt mig så är hösten alla gånger redan här, med regnrusk tidigt fallande mörker vissa träd börjar redan tappa sitt lövverk. För mig personligen så älskar jag hösten alla dagar i veckan kraven dom sänks åtminstone utomhus, man vaggas in i en förhållandevis lugn mental rytm som gör att man lättare kan fasas in i den kommande vinters bitvis jobbiga kylan och med allt vad det innebär. 

Eftersom vi nordbor lever med fyra årstider förhoppningsvis än så länge men man vet inte hur länge? Så är vi knappas skrämda att gå in i det kommande mörka halvåret som kommer. Man skulle så klart anpassa sig bättre av ett ständigt sommarklimat, med kanske något sämre av ett ständigt vinterklimat typ Svalbard hela tiden? Hösten är en härlig tid med eldsprakande färger som lyser upp mörkret, sedan kan man kanske hoppa över den sjukt tråkiga november månaden som suger som är ett ständigt mörker med döda kala trän ständiga regn och molokna mötande människor."

En av många små tankar: Det är som att cykla?

 "Lika dant varje år när det börjar närma sig slutet på en ledighet, då får åtminstone jag en sorts ångest en vånda av att börja jobba igen? Den känslan är det samma för varje år som går. Det var såklart värre i början av karriären då man kanske var ny på platsen man kände knappt några alls och man var ovan med sina arbetsuppgifter, det är såklart en högst naturlig upplevelse. Fast jag idag är tämligen inarbetad jag är van och känner dom mesta på arbetsplatsen, så försvinner inte den där ångestkänslan helt. Den liksom finns det som ett sort eget försvar ett genetiskt skydd, men efter ett par dagar så känns det som om man aldrig har varit ledig även den känslan är helt naturlig. Kan förstå dom som inte har någonting att komma tillbaka till, utan får ägna kraften åt att hitta ett jobb det är sannerligen inte lätt i den allt hårdnande konkurrensen som finns på arbetsmarknaden. 

Det var skillnad förr då man sökte jobb då man kunde i stort sätt kunde knacka dörr på ett företag efter ett inköpande snack så kunde man i bästa fall få börja jobba ganska omgående. Nu för tiden inbillar jag mig att det är företagens marknad helt och hållit, där man i stort sätt handplockar sin personal för dom olika uppgifterna för att på så sätt få den spetskompetens som företaget vill ha och kräver. Det löpande bandet föråldrade historik har ersats av någon kompetent person som klarar av flera programmerade uppgifter samtidigt, inom kort försvinner även den personen och ersätta av en robot som kan programmera både sig själv och uppgiften i fråga."

En av många små tankar: När ens ledighet försvinner?

 "Snart är även min utmätta ledighet ett minne blott en fotnot ett avtryck endast ett par dagar kvar i friheten, en tid som minst sagt har varit synnerligen varierad både i det vädermässiga samt på andra olika existensiella plan. En både turbulent och svinnlande tid där ens dagar har varit som i ett parti poker...win win or loose loose? Personligen så klagar jag inte därför att jag vet att andra inte ens får någon ledighet att tala om av en eller annan orsak? Jag vet själv i början av min karriär att man var tvungen att jobba när dom ordinarie hade semester, så det dröjde liksom tills man själv hade tjänat in sin ledighet men det är så för alla i begynnelsen. 

Vädrets makter kan man knappast göra någonting åt utan bara anpassa sig efter dess nyckfullhet, regnar det tar man paraply okej skiner solen smörjar man in sig i solskyddsfaktor hur svårt kan det vara? Sedan kan man såklart tycka att sommaren mest har varit skit men visst fanns där ljusglimtar, och det är just dessa livgivande ljusglimtar som man måste ta med sig när vinterns makt till slut slår sina käftar kring oss. Ett stort plus har varit att man har kunnat typ nästa varje dag badat i salta havets läkande våg, bara en sådan grej gör livet värt att leva vidare."

En av många små tankar: I en uppgraderad resa?

 "Kan inte mer än att tycka det är en spännande tid vi lever i, där tekniken expanderar utmanar uppgraderas och förbättras mest hela tiden. Det gäller att vara alert på hugget och försöka hänga med i den turbolerande fasen, det som var modernt idag kanske inte alls är det i morgon? Bara under dom senaste 60 åren har man fått vara med om en fantastisk kreativ teknisk resa och ändå så är vi bara i början på någonting helt annat revolutionernade med AI som det mest spännande. 

I min barndom anpassade man sig till svartvit televison opolitiska bildrör med rullande bild och tvivelaktiga färgspektran med kassettband walkman och frontmatade videobandspelare, idag ser man dessa tingestar på museum men allt har sin tid. Vissa saker kommer tillbaka som typ vinylskivor, själv hade jag en fullgod samling vinylskivor som jag dock sålde. Numera har man spotify för det ändamålet, men visst saknar man känslan av att få sätta på en raspig vinylskiva men allt det där känns som forntiden som hedenhös. En svunnen tid då man hade långt hår stuprörsjeans drack löwenbrau och lyssnade på hårdrock och var allmänt hård och tuff."

En av många små tankar: Krona eller klave?

 "Åren går numera allt snabbare och allt det där man skulle hinna med brinner inne eller skjuts upp, eftersom det man gör i nutid tar för mycket kraft tid och energi. Nu är man inte i det priviligerade läget att man kan välja sin tid utan istället ska man anpassa sig med den fyrkantighet som gäller just nu. Visst låter det tråkigt men det är bara att gilla läget? Det kommer om man lever en tid om högst ett par år, då man kan prioritera vad som är viktigare än att bara njuta av stunden här och nu? Det kommer komma en tid då arbete inte längre är det viktigaste, naturligtvis så handlar den lyxen om ekonomi för utan kapital står man sig ganska slätt i tillvaron. Personligen så har jag snart klarat av ett helt arbetsliv, men problemet är att jag varit lågavlönad större delen och tjänat bra en bråkdel av tiden? 

När den tiden kommer och man får ha hälsan i behåll kanske man får sänka sin levnadsstandard ett snäpp troligtvis behöver man inte vara lika flashig som man har varit hittills? En bra levnadsstandard en bra hälsostatus kommer att vara det allra viktigaste när man går i pension. Det eviga regnande fortsätter att skapa stora problem lite varstans. Hösten och mörkret har kommit tidigare än normalt, kortbrallorna har ersatts av långbrallor och regnjacka. Dom flesta undrar hur den gångna vintern skall bli? Får jag gissa så blir den antingen svinkall med sjukt mycket snö, eller så blir den mild regnig och minst lika trist som en lång förbannad mörk höst typ krona eller klave som gäller."

En av många små tankar: När tankarna blir verklighet?

 "Som en vanlig gräsrot så har man såklart sina olika tankar om ditten och datten och allt där omkring. Fram tills nu kanske våra liv har varit högst normala inom parantes, alla årstider har kommit som dom ska allt har varit frid och fröjd. I framtiden kanske man måste ställa om sina liv till nya miljömässiga förutsättningar, att kunna anpassa sig till ett liv där nya regler och normer gäller? Allt det där är såklart spekulationer till och från men jag tror ändå att en viss sanning finns där? För tillfälligt är det ganska lugnt med regnet i min region, men regnet kommer troligtvis att öka succesivt under dagens lopp och även i morgon lär det hålla på. Olika naturkatastrofer kommer i framtiden att vara vardagsmat, så nu är det upp till makthavarna att justera men även att minimera konsekvenserna av detta? 

Vad som är normalt eller naturligt nu för tiden är det ingen längre som vet, allt det där suddas ut för varje år som går. Inom en snar mansålder kommer årstidsgränerna troligtvis att flyta in i varandra och kanske bilda ett torrare och blötare klimat, men det är bara som jag tror men allt är dessbättre inte huggit i sten? Kom ihåg själv nån gång på 70-talet då vi spelade fotboll på julafton, då morsan skrek att nu får ni ta en timeout därför att tomten kommer? Man kanske skall vänta med att måla fan på väggen och avvakta undergångsprognoserna, men såklart känner man att läget nu är betydligt värre än vad det någonsin har varit förr."

En av många små tankar: När kaoset HANS pinkat klart?

"Det där regnkaoset HANS ställer till oerhörda problem för Sverige utom i Norrland där det är högsommarväder, i min region utfärdas det röda varningar på löpande band. Det är kanske nu först som vi ser konsekvenserna av vårt vårdslösa miljömässiga handlande, det är nu som moder jord säger ifrån att nu får det fan vara nog. Naturligtvis är inte den moderna infrastrukturen anpassad för dom extrema vattenmassorna som kommer, numera är inte ord som lagom som gäller längre utan mera allt eller inget? Naturligtvis är det jobbigt när inte bilarna kommer fram på europavägarna, kanske skall biltillverkarna i framtiden tänka om och bygga antingen ubåtsliknande bilar eller luftburna farkoster. 

Sådana hemskheter som HANS får vi nog leva med i framtiden för det lär ju knappast inte bli bättre, kanske måste även landskapsarkitekterna tänka om hur dom skall kunna anpassa det myckna regnet utan att stadskärnan dränks i vattenmassorna. Det är bara en tanke så god som nog. Det som vi tycker är normalt är tyvärr inte längre normalt, allt det där rubbas ur sitt läge och nu är det andra förutsättningar som gäller. Kanske skall man inte bygga hus vid vatten som tenderar att svämma över, kanske skall man bygga så högt uppe som möjligt? Sådana där frågor överlämnar jag till framtidens stadsskapare."

En av många små tankar: I bland skruvade världar och grannar?

"I vår allt skruvade värld gäller det att vara om och kring sig, kanske mer nu än man någonsin har varit förr. Man kan knappt lita på sin närmsta granne längre, eller så litar man för mycket på grannen att man själv lurar in sig i fällan? Dom kriminella elementen blir allt mera sofistiferade, i stort sätt kan dom gå över lik för få det som dom vill ha. Numera klär sig brottsligheten i flotta kostymer kan hantera sina spärrar och rör sig världsvant genom kontinenterna, förr kanske dom stack ut mera från massan numera är dom en del utav massan dom smälter in fast med ett annat mörkare syfte. När jag själv var ung så visste man vem som var brottsling för sånt märktes lång väg, idag hittar dom nya mediala vägar med dagens teknik för sina onda handlingar. Brott skall naturligtvis inte löna sig man ska inte kunna skaffa sig flotta utbildningar i fängelset, så är det bara? 

Dom kriminella gör upp med vapen mitt bland vanliga svensson och rätt som det är kan en förlupen kula träffa just dig, kanske har man rent utav oturen att vara på fel plats vid fel tillfälle? Peppar peppar så är man lyckligt förskonad av att inte vara i skottgluggen, men varje dag är inte den andra lik? Apropå det där kommande regnkaoset som troligtvis skall dra in så avvaktar den, men himlen mörknar den tornar upp sig allt mera och tempen ligger runt 22 plusgrader vinden börjar allt mera att vina och tjuta runt husknutarna. Kanske är det bara en tidsfråga innan just det helvetet bryter loss?"

En av många små tankar: När livet vänder och går nedåt?

"I den absolut sista skälvande veckan av min ledighet tänker jag bara softa, lägga mig tryggt i dragläget och bara ladda batterierna njuta som bara jag kan göra och verkligen fånga dagen här och nu. Den här tiden är så himla viktig åtminstone för mig på alla sätt och vis, desto äldre man blir desto mer rutin får man i och av sitt jobb. Man lär sig att prioritera rätt saker vilket jag har varit sjukt dålig på förr om åren. Så här i slutet av sitt jobbliv lär man sig värdera saker och ting att kunna ge sig tid att njuta av stunder man kanske inte annars hade gjort. 

Trots allt så ser världen ut som den gör man föds man dör oväntade saker händer och sker hela tiden, vissa saker kan man aldrig förutspå eller ens vara beredd på det som sker sker det som händer händer. Genom åren har man med viss tvekan insett att man inte längre är odödlig, utan är mer som en dödlig obetydlig liten skit som trampar omkring på samma djävla plätt som man alltid har gjort. Nu är det försent att göra revolt utan nu lägger man all sin kraft tid och energi på att bibehålla sin nuvarande hälsostatus så långt det bara går. När jag var ung så tittade jag fascinerad på mormors väggbonad om ålderstegens vara eller icke vara, nu är jag själv där högst uppe på krönet och börjar gå nedåt med ett viss vemod kan jag konstatera att livet är som en nedåtgående spiral man aldrig någonsin kan ta sig ur."

En av många små tankar: Att spinna loss på blöta trådar?

"Fortsätter att spinna loss på den blöta tråden det regnar och regnar. Väderprognosen för den här kommande veckan är minst lika dyster som ett tragiskt begravningståg på bonnvischan, regnet fortsätter dock med sitt envetna djävulskap och kommer så att göra en tid framöver. Det övriga landet har även dom fått sin beskärda del med interna katastrofer som följd. I dag kommer döden vara betydligt mera aktivare än vad jag tänker vara, för jag tänker pausa med omedelbar verkan både städning tvättning trädgårdsarbete name it och andra jobb som kräver muskelkraft. 

Utan istället tänker jag ängna mig åt lite skrivanden i små försynta doser lite instick här och där, utan att för den skull överdosera det hela. Det är ju nu i skrivandets stund som man kan utföra allt det där andra man kanske annars inte hinner med. För i nästa vecka går det för närvarande kroniska ledlösa in i den kalla bista verkligheten, då får man än engång dra sitt strå till stacken. Eftersom jag är en höstmänniska så älskar jag såklart när mörkret faller tidigare, när delar av frugans gedigna samling av värmeljus tänds det är då jag njuter till fullo."

En av många små tankar: Det regnar och regnar?

"Det där smått helvetiska regnet som vi väntar har precis bara börjat drippa, än så länge kommer endast några få försynta droppar det som är lite väntas till slut bli enormt allt eftersom? Alla katastrofer stora som små börjar smått och rullar på som nån skenande ostyrlig snöboll som man inte alls hade räknat med? För mig gör det inte ett skit om det regnar sjukt mycket idag, för jag skall varken klippa gräsmattan inte ens häcken skall friseras? Det enda som har gjorts idag är när frugan gick lös med trimmern runt altanen diverse pallkragar och andra utrymmen som inte gräsklipparen förmäktar med. Ett sorts förberedande i alla avseenden. 

Min egna ledighet börjar närma sig sitt obönhörliga slut, från början en förväntans full resa som efter ett tag rinner ut i en hemlängtan borta bra men hemma bäst med andra ord. För övrigt så lyssnade jag på frugans vädjan angående min dusch så nu har jag skjölt av mig saltvattnen som band ihop min soltörstande kropp. Ur detta ploppade det fram en fager svan ur sitt salta skal och allt är precis som vanligt igen? Apropå vanligt så förvånas jag hela tiden över människans anpassningshet, att finna sig till rätta i sitt hemvanta element att vara plexibel med omständigheterna."

En av många små tankar: Ställen där bragder finns?

"Det var ett bra tag sedan som jag njöt så kopiöst som idag, Sveriges match mot USA i fotbollen var sammantaget som en skräckfilm med alla oväntade ingredienser i som till slut kulminerade i ett synnerligen rafflande straffdrama som Sverige gick segrande ur med nöd och näppe. För övrigt så har inte mitt liv idag varit som i en B-films betonad skräckrulle, utan mer som en yster dans på någon ödslig kobbe någonstans i ingenmanslandet. Där olika friska fläktar gemensamt rufsade om mitt kortklippta och solbleka hår. Fortfarande så har jag kvar havets salt på kroppen men frugan tycker ändå att jag behöver duscha av mig, tydligen gör min ohumana odör inte livet roligare för både hustrun och dottern? Medans jycken DINO funderar på vad som sägs, för tillfälligt är hunden som ett stort frågetecken och undrar om varför livet luktar gamal salt fiskmås? 

Är fortfarande grymt imponerad av vad dom svenska fotbollstjejerna har åstakommit idag, att så ut världsettan USA borde väl ända var en bragd bortom allt annat. Apropå bragd så vore väl ett svensk WM guld i fotboll vara som grädden på moset. Mina egna bragder under dom gågna två veckorna är lika få som obetydliga, kort sagt är det enda av värde då jag gjorde en spontan highfive med grannen som till slut lyckades göra en birdie efter mycket om och men. Frugan är iväg och köper ännu en ljuslykta dock inte till sig själv utan en present till en god vän, apropå ljuslyktor så kan vi snart möblera en mindre herrgård med dessa ting."

En av många små tankar: Carpe diem?

"Rätt som det är kan allt det där som vi tycker är högst normalt plötsligt förändras, från positivt till negativt på bråkdelen av någon mikrosekund? Det vi kanske gjorde idag kanske vi inte alls kan göra i morgon? Allt det där beror på både inre och yttre omständigheter på tillfälligheter både lyckliga och olyckliga? I dom flesta fallen har vi inte ens en susning om vad som väntar oss, sedan finns det tillfällen som vi brottas med innehållet i timglaset om den tid vi inte kan råda över. Alla dom där teorierna beror såklart på om vi får ha hälsan kvar att vårt land inte dras in i nått djävla onödigt krig att ekonomin består som förrut? 

I dagsläget så flyter allting på som det brukar göra inga konstigheter alls, men som jag sa så kan det komma en dag då allt det där normala blåser bort som en virvelvind? Molnen börjar mörknas och luften drar ihop sig nu är det bara en tidsfråga innan det myckna regnet börjar? Världen runt omkring oss är fortfarande i gungfly där det normala drastiskt har förändrats som svåra skogsbränder ödestigra översvämningar, valar som gemensamt går mot en kollektiv död viktiga havsströmmar som plötsligt efter miljontals år ändrar riktningar. I dagsläget njuter jag av återstoden av min ledighet plötsligt kan även den försvinna, det gäller att leva i nuet och fånga dagen här och nu."

En av många små tankar: Konsten att längta till något?

"Efter minst två veckors frånfälle från min ordinarie bostad så är vi äntligen hemma i kapärnaum igen, ett par veckor av blandat lust glädje och sorg. Där lusten har varit av olika valörer där glädjen emellanåt har slipprat igenom den blanka kala fasaden där sorgen har speglat sig i dom olika väderlekarna? Vad har man nu kvar att längta efter att längta till? Rätt som det är så sitter man planenligt där igen på den ekerklädda stålhästen och flåsar sig fram till det nödvändiga kneget. Snart har vi även den kommande hösten framför oss men först skall jag försöka att beta av den sista skälvande sommarmånaden med både en hägrande ispremiär ett jublande kalas och allsköna måbra situationer där emellan. 

Idag hotar dom poppiga tv meterologerna med att det skall regna sjukt mycket just i min region av alla andra djävla regioner, det påstås komma lika mycket regn under en dag som under 1 månad vilket får mig osökt att tänka i hårresande undergångstermer. Allt det där vi omger oss med kommer förr eller senare att gå åt helvete, frågan är bara när och inte om? Under den relativt ringa tiden det förväntas ta kommer jag hålla skenet uppe och inbilla mig att allt bara är bra, ett enkelt sätt att invagga sig i falsk säkerhet."