Idag är det den sista augusti flyttfåglarna drar här ifrån som en avlöning, vem vill vara kvar här när vintern kommer och drar igång så småningom jag bara undrar? I morgon går vi in i den första höstmånaden med allt vad det innebär sommaren är definitivt över, träden ändrar färg allt ändrar färg det gröna blir ilsket rött klorofyllen försvinner löven trillar av grenar viker sig allt blir bara kalt kallt sterilt och stundom dött. Allt det där är helt högst naturligt det är det scenariot som vi har haft med oss sedan födelsen, skulle det inte bli så där som vi tror då är det nåt jävla fel på tillvaron?
I morse cyklade jag iväg då var det endast 7,5 plusgrad och handskarna åkte på i förrgår åkte jeansen på för första gången, värmen ökar såklart under dagen så man invaggas i en falsk säkerhet men man lurar sig allt. Hösten är som sagt en motvillig inkörsport till den långa och stundtals bistra vintern som garanterat håller på tills framåt mars april nån gång I min barndom hade jag ett gott förhållande till snön till vinterns isande kyla man byggde grottor snöpulade tjejerna kinderna blev röda av allt det kalla, nu mera har mitt goda förhållande till vintern stagnerat till att acceptera årstiden för vad den är men inte mera?