Handplockade funderingar trettiofem: Grande finale: Julafton 2025.

Jag hade en önskan om en vit jul, på något sätt gick den önskan i uppfyllelse kanske inte några jättemängder snö men ändå så pass mycket att asfalten fägades vit nu för tiden får man vara glad för det lilla. Så här i juletider inträffar magin i olika former, men som allt annat så måste man tro på magins kraft för att det skall ske och verkställas. Denna julaftons morgon gick jag tidigt ut med våran jycke Dino i ett öde landskap, dom ända jag såg förutom några lösryckta harar var dom många bilarna till och från någonting?

Eftersom jag fortfarande har kvar mitt barnasinne i behåll på gott och ont enligt frugan som vill att jag skall vara vuxen en gång för alla, så undrar jag vad som döljer sig i klapparna under granen? Jag undrar fortfarande hur många klappar är till mig, den pirrande känslan kan ingen ta ifrån mig så länge som jag lever. Eftersom jag förväntas vara vuxen så är inte paketen det viktigaste utan själva känslan på julaftonen. Sedan gör det ju inte ont om man får något enstaka paket det liksom hör till.

Efter att ha blivit kommenderad till att städa badrummet så har jag nu gått ned i ett komaliknande energisparande läge där varje steg är slösande. Mitt jobb denna julafton är att valla hunden i omgångar att vara behjälplig samt att både vara en god värd och julklappsutdelare sånt tar på krafterna men var gör man inte för kärleken. Dagen har bara börjat nu är det bara en lång jobbig väntan till julklapparna, men först betar man av Kalle Anka vid tretiden sedan kan allt hända denna magiska dag.

Handplockade funderingar trettiofyra: I väntan på tomtens magi.

Konstaterar att det tusan mig har blivit lite kallare, när jag gick ut med jycken Dino i morse så var det -0,2 grader ute i skrivandes stund håller tempen fortfarande i sig och nattfrosten ligger prydligt kvar. Tror fortfarande inte på att det kommer någon snö i år och problemet blir att den kommer senare och ligger kvar längre. Summan av den bittra kardemumman blir att allt förskjuts våren blir obefintligt sommaren kortare hösten längre vintern blaskigare.

...jag ett vrak

en mänsklig härdsmälta med krav

ett stycke skenande reaktor på glid

som på havets botten kippar luft med plattfiskarna

spolierad och splittrad...

Kom precis hem från jyckens lunchpromenad i ett strålande såkallat vinterväder fortfarande nollgrader fast med en sol som gör sitt bästa i att vara i fokus. För min egen del spelar det ingen som helst roll om det kommer snö, men för naturens skull är det inte bra om det vita uteblir balansen blir rubbad och kugghjulen kuggar ojämt och allt blir ställt på ända. Dagens lunch är och blir ett mysterium i nuläget står det ingenting på menyn man tager vad man haver sa Cajsa Warg.

...cyklade till Salem 

varför vet jag inte?

Med lätt pakning och tunga öl

en högröd sol och ett blodrött face

med ett följe av lösryckt folk en samling klientel

en ansamling av märklig gemenskap

en diger loppcirkus utan direktör

fast med en falsk manege aktör på G...

Som sagt i dag är det den fjärde advent och vi går skynsamt in i den sista dallrande fasen till förväntansfulla julhelgen som vi står inför. En bråkdel av klapparna ligger redan under granen och väntar tills att någon förslagsvis då tomten skall dela ut dom, trots att man skrivit sin önskelista så vet man inte ett spår om vad man får det är ju det som är själva magin. Man önskar något och man får något och vad man får spelar ju egentligen ingen roll, huvudsaken man får något för det kommer säkert en dag där julklapparna uteblir helt och hållit.

Handplockade funderingar trettiotre: I väntan på nästa nivå.

Snön lyser med sin frånvaro medans regnet lyser med sin närvaro världen är liksom upp och ned, kanske är det så att vi blir tvingade att gilla läget fast vi inte vill det? Självklart vill jag inte ge er någon negativ bild av väderleken, men visst fan är vi på väg mot fel håll? Personligen är jag uppvuxen med kalla vintrar med massvis av snö, men blickar jag ut över den gröna regniga pulkabacken så får jag en tår i ögonvrån.

...råkade morsa på en fallen ängel

mosad till både kropp och själ

den verkade känna mig väl

men jag inte den

känner inga fallna änglar

förutom då min spruckna spegelbild

en personlig nidbild...

I det stora hela är egentligen människan en liten prick i sammanhanget men inte vilken liten prick som helst, utan en som kan kullkasta hela planeten genom ett tryck på en knapp som aktiverar undergången. Hur det än är så har världen blivit ond och ogästvänlig där klassklyftorna är större än någonsin förr, krasst kan man säga att dom rika har blivit rikare och dom fattiga fattigare.

...mot mångubbens skira siluett

får varulven i mig att bedarra

och bedyra min osvurna odödlighet 

i verklighetens ljusa rum

slåss jag mot mörka lömska skuggor

som attackerar mina dova dimmiga konturer

förloraren

får bli vargens sista buffé...

Även i år finns julgranen på sin givna plats med kulor i grenen glittret och allt det andra som ger helhetsintrycket. Även om inte julstämmingen infinner sig utomhus så finns den definitivt inomhus. Frugan är en mästare i att pynta och man gör ju det man är bäst på, min lott är att vara hantlangare diversearbetare och städare i en och samma person. Min passion ligger på ett helt annat plan men finner så klart glädjen i att frugan blir glad åt allt vad julens fröjder bär med sig.

Handplockade funderingar trettiotvå: Next level: Tredje advent.

Vaknar upp till det tredje adventsljuset frugan sitter i fotöljen som ett kapat ankare och väntar på min sköna uppenbarelse. Jycken Dino sover lika länge han för han vet att det hällregnar ute men som alltid så har nöden ingen lag, sagt och gjort tog vi på oss och gjorde vår klassiska morgonrunda. Som jag har sagt förr så är det ingen vidare julkänsla som infinner sig ute, men inne är det julkänsla så det dånar om det frugan är en fena på att aktivera jul 2.0 inget öga är torrt i det fallet.

...simmar omkring inuti en sal en sakral sak

i ett tomt skal utav en utdöd dinosurieval

jag hade inget val? Ingen möjlighet ingenting

ingen chans till att ta mig ut därifrån

jag hade förlorat ett säkert vad 

om livet med döden...

I mellan dom täta regndropparna skymtar jag dom outtröttliga fotbollsknattarna som jagar bollar för glatta livet, på håll ser det mera ut som avslagen kvartsfinal i vattenpolo. Enstaka föräldrar med händerna djupt nedskjunkna i regnjackorna hejar på sina barn att presterna det där lilla oväntade som ingen hade räknat med. Vädret denna tredje advent gör sannerligen ingen människa glad, allra minst min jycke Dino som hatar allt vad blöta är.

...sitter på en sylta i Stockholm

hänger med dom redan hängda

ser folket bli till suddiga figurer bli till luddiga filurer

genom dimmiga krökta fönster

räknar jag lyckliga kex

utom Marie min vän min bästis

finner inga finner alla unhappy

tar en bira tar en till

tar en prilla tar en shot och lite till...

Naturligtvis så undrar säkert alla vart vintern har tagit vägen? En del tror på ditten eller datten en del har andra vetenskapliga teorier om klimatförändringar och annat? Själv avvaktar jag med undergångspredikan med att inbilla mig att allt går i cykler till exempel att tro att nästa år får vi hiskligt mycket snö drömma kan man ju alltid? Kanske är det så att vi får räkna med att framtida vintrar bara blir varma och blöta.

Handplockade funderingar trettioett: Santa Lucia 2025.

Denna luciamorgon har man inte gått upp med tuppen som brukligt är men det gjorde dock hustrun som gick ut med jycken Dino i ett förhållandevis ickevinter väder. Eftersom vi hade luciatåg på jobbet i går med pompa och ståt så får det mer än nog räcka, istället så koncentrerar vi oss dagen i ära på god mat och god dryck och kollar på någon av dom otaliga amerikanska julfilmerna som rullar på tvburken. Som jag redan har sagt ska man åka skidor så ska man göra det i Norrland och vem vill åka 50 mil för att åka skidor inte jag i alla fall så sugen blir jag aldrig.

...bryr sig kungen om

småfisar om småfjärtar

till andra obetydliga odörer och oaromatiska aromer

när en mikroskopisk fläck på frackskjortan

liknar jordens undergång...

Kom ihåg när man själv firade lucia i högstadiet det gjorde man natten innan då man gick till läraren i samlad trupp då hon fick bjuda oss på både glögg och pepparkakor. Idag skulle det aldrig förkomma något liknande men det var ju på 70-talet som allt hände då det var en annan tid, kanske inte lika uppstyrt som det är idag.

...i mitt innersta rum

spelar änglarna upp till bitterljuv musik

i nutidsromantikens förgård

ballader om dåtidens dårskap och dess eskapader...

Efter en kortare tur till stan för diverse inköp i både flytande och fast form i ett sablande ihällande regnande, affärerna kämpar frenetiskt mot den avsmalnande julkänslan där folk springer omkring i shorts och totalt noll i snönederbörd vilka glädjer några inklusive mig själv. Kan inte vara lätt för skidfabrikanterna att kränga laggar när snön inte finns på den här kartan? Risken är att snön kommer i januari eller februari och ligger kvar till april eller maj och allt blir förskjutet.

Handplockade funderingar trettio: I väntan på den stora dagen.

Vaknar upp efter nio denna 2 advent och känner att jorden fortsätter att snurra runt sin gamla axel utanför är vädret fortfarande som en ogräddad och osynkad kladdkaka där inga ingredienser har gift sig och kommer så inte att göra idag. Det enda ljuset i mörkret idag var när jag gjorde en makalös frukost där alla ingredienserna gift sig man får vara glad för något? Idag hoppas frugan på att dom resterande tomtarna skall placeras ut, eller så blir det en annan dag än just denna allt beror på dagsformens vara eller icke vara?

...i en värld av kalla kårar

finns det bara vilda dårar

som mördar en för nån krona

stjäl din bil för en enda sil

det är helt enkelt deras livsstil...

Som vanligt består livet av diverse utmaningar om olika val dilemman och beslut såsom att göra julgodis eller inte, denna söndag har vi på förhand stakat ut med olika göromål men vi får vara glada om några görs över huvudtaget. I våran värld är söndagar klinisk fria från allt arbete som inte är akut nödvändiga, sedan är vi såklart inte sämre människor än att vi kan ändra våra färdiga stolpar till ett rent och skärt dagsverke. I våran begynnande ålder prioriterar vi ett balanserat liv av lika delar nytta med nöje precis som en färdiggräddad kladdkaka.

...i en värld av kalla kårar

vimlar det av sjuka fånar

som flår dig för en simpel tjuga

möblerar om din pryda nia för under en tia...

Som brukligt är på helgerna så har man redan väckt upp tuppen och gått ut med jycken Dino på sin första långpromenad i ett synnerligen oglamouröst snöfritt landskap. Fotbollsentusiasterna i horisonten flyttar sina bollar frenetiskt fram och tillbaka i hopp om att en vacker dag få lyfta en sorts pokal? Det enda som jag personligen skall lyfta idag förutom den redan lyfta kaffekoppen är glöggen som skall serveras under dagen det ser jag som ett lyft och en bekräftelse på att jag har förtjänat något drickbart.

Handplockade funderingar tjugonio: Sakta vi gå igenom level ett.

Vinter fortsätter att vara frånvarande och istället dominerar regnet det grådassiga på något sätt känns det bara som om någon högre makt skall trycka på snöknappen, i avvaktan på detta möjliga scenario så finns det massor av snö i Norrland om nu någon är sugen på skidåkning? I min värld så är all tänkbar vinteridrott ett minne blott så nu mera låter jag proffsen på tv åka av sig med blandat resultat.

...några hurrar av sommarfyllan

åt ett slagfält på bondens mylla

dom hyllar värmens offer

som låter sig villigt offras

åt solgudarna på stekhet strand...

Vädret är och kommer alltid att vara ett hett diskussionsämne där man med loj soffhängsexpertis kommer fram till varför det har blivit som det har blivit, eller vad mänskligheten kunde göra annolundare som med allting annat handlar det om ekonomi. Har man dålig ekonomi så kan man inte heller göra världen bättre, har man bra ekonomi kan man på kort sikt hantera problemen troligtvis på lång sikt känns det som om det redan är kört? Om nu inte ett mirakel sker varför inte nu i juletid då all annan magi händer?

...torkar svetten ur pannans svedda veck

rättar till den kylskåpskalla kudden i hängmattan

lägger mig tillrätta i bersån

intill den evigt porlande ån

där jag får höra dom avundsjuka fåglarnas hån

ur askan i elden...

Dagens mänsklighet lever på hoppet på olika mirakel som troligtvis kommer eller inte? Från det man vaknar tills man går och lägger sig så är det en kamp om överlevnad, i mitt fall ser jag bara till att hålla ett jämt status quo läge där topparna och dalarna jämnas ut till en balanserad harmonisk nivå vilket är en konstart av sällan skådad sort. I skrivandes stund mår jag fina fisken som tittar ut över ett regningt snöfattigt landskap där dom tända julgranarna talar om att nu är det juletid.