Handplockade funderingar etthundratrettiotvå: Det mörknar i horisonten.

Konsten att göra precis ingenting är minsann en svår konst att få timmarna att gå fort utan att man gör ett dugg är en omöjlighet för en rörlig människa som jag är, efter ett tag i medveten träda börjar man bli rastlös och då börjar man dammsuga damma och våttorka övervåningen tvätta en maskin plocka ur och i diskmaskinen men jag får inte börja med äpplepajen för det är frugans gebit nåde mig om så sker. För hiskligt längesedan var även jag en hejare på efterrättspajer i olika smaker och former men numera är jag en hejare på att njuta av min frus förstklassiska rätter. Kom ihåg min far som var totalt handfallen i köket det var den generationen som inte behövde vara i köket det enda han var bra på var pulvermoset som han hade snits på, för egen del kan jag fortfarande slänga ihop magiska rätter om det kniper men tyvärr är det väldigt sällan sånt händer.

Alla är vi bra på någonting personligen så ligger min styrka i ordens magiska värld det inbillar jag mig förstås min frus styrkor ligger på helt andra plan även om hon såklart är duktig på att skriva på något sätt kompletterar vi varandras styrkor och svagheter. Även om jag är duktig i matlagning enligt mig själv så låter jag hellre min fru göra magin i köket skulle jag göra det blev det nog pannkakor för hela slanten eller så blir det en salig soppa av det hela. En detalj var när jag satt i rullstolen med skadat knä och frugan hade brytit handleden då fick vi verkligen nyttja varandras styrkor när nöden är som störst då gäller det att frigöra andra krafter till en gemensam sak.

Hösten fortsätter att bre ut sig över landet hos mig börjar trädens löv på att ändra färg man går från shorts till långbyxor från T-shirt till långtröja från sommarens soliga sinne till höstens lite karga vemod det har jag dock inga problem med därför att jag njuter till fullo av mörkret av den smått höga och kylslagna luften, det mentala inre börjar att förbereda sig för det som komma skall vilket bara är en naturlig process vissa av oss klarar övergången galant medans andra får problem av en eller annan orsak. Det kommer att bli mörkare för varje dag som går tills den första snön lyser upp det hela sedan finns det ingen återvändo förens våren kommer igen.

Handplockade funderingar etthundratrettioett: En rättighet bland andra.

Idag firar vårt land blandannat allemansrättens dag som instiftades 2022 bara för några år sedan i syfte att långsiktigt säkra allemansrätten som är en förutsättning för Sveriges rika friluftsliv allemansrätten är skyddad av grundlagen och är unik i sitt slag alltså värd att fira. Det är inte så vanligt utomlands att man får gå vart man vill i naturen och få uppleva och njuta av dess storslaghet, vi har tyvärr inte längre så mycket gammal urskog kvar i landet men dom som finns värnar vi såklart om en rättighet men också en skyldighet att hålla skogen intakt.

Vädret denna söndag är synnerligen blåsig men förhållandsvis ganska varm dom mörka molnen seglar snabbt förbi och ersätts av nya igår regnade det ganska mycket men efter hand klarnade det upp och blev rätt så okej till slut. Det blev resterna av gårdagens superba lasagnesoppa till lunch idag och det smakade prima även idag soppan är en produkt av tiktok som även har levererat blandannat vodkapasta som vi också har prövat, lite variation mot den traditionella husmanskosten som annars bjuds på det är kul och spännande att prova på andra smaker och inriktningar vilket gör att utbudet breddas till allas fördelar.

Vi firar även brunschens dag den introducerades i Sverige för att uppmärksamma det sociala värdet att samlas kring mat utanför de traditionella frukost och lunchtiderna initiativet togs av matentusiaster och restauranger som ville inspirera till att ta vara på möjligheten att umgås på ett avslappnat och njutningsfullt sätt. Även vi nyttjar brunschens kraft ibland då vi skippar frukosten och lunchen och satsar på nåt smarrigt mitt på dagen oftast på helgerna då man är ledig och inte är styrd av vananas makt.

Handplockade funderingar etthundratrettio: Underbara verk och magi.

Gårdagens shl premiär trodde vi skulle bli en klang och jubelföreställning men det blev istället en enda lång seg och utdragen mardröm som värsta tänkas kan en total och brutal genomklappning, man får verkligen hoppas på att laget reser sig och diskuterar om va fan vad det som gick åt helvete? Om första bortamatchen gick åt pipsvängen så får man verkligen hoppas på att första hemmamatchen blir något som man kan skriver hem om. Inte nog med detta hejdundrande fiasko så ledde mitt hjärtelag i fotboll samma dag med 2-0 men även dom klappade totalt igenom och torskade med 3-2 herregud gårdagens sport är någonting som man helst vill förtränga för tid och evigt.

Det är ju så här att det finns både vinnare och förlorare dom som vinner mycket och dom som alltid förlorar ett ständigt givande och tagande det man inte vinner på gungorna kan man i bästa fall ta igen på karusellerna? Till och med ett ökenland kan blomstra med rätta förutsättningar med rätta verktyg kan man åstakomma den magin som kanske alla vill ha, det fina med förluster är att man bara kan bli bättre man kanske analyser en stund men sedan måste man kavla upp ärmarna på blårocken och spotta i nävarna och köra på tills svetten sprutar genom kroppens samtliga porer några andra genvägar finns dessvärre inte.

Det här med talang är en gudabenådad egenskap det önskar man att man hade att bara ta en boll eller vad det nu kan vara och trolla bort motståndarna för ett ögonblick och sedan höra publikens jubel som en sorts belöning eller en bekräftelse på sin känsla, men istället så har man fått slita hund för att på sin höjd platsa i någons trupp där konkurrensen om platserna är stenhård. Pressen att hela tiden prestera och ligga på topp kan vara psykist påfrestande och till slut faller vissa ifrån och kan till slut varken prestera eller leverera ett dugg.

Handplockade funderingar etthundrasjugonio: Kanske var det bättre förr.

Lördagens gårdsloppis börjar sjunga på sista versen vad jag kan se är det inte mycket sålt på dom uppställda borden i min närhet kanske någon enstaka pryl här och där, resultatet blir att man stoppar undan grejerna igen i sin banankartong tills det åter blir dags igen nästa år vissa plagg eller prylar är tydligen tidlösa. Apropå tidlös så tycker min kära fru att min klädstil är tidlös kan bero på att jag inte bär kläder som vare sig sticker ut eller har skrikiga färger som gör mig mörkrädd, annat var det när jag var punkare på 70-talet då ville man ha kläder som både stack ut provocerade och gjorde folk mörkrädda av blotta åsynen tiderna förändras och nu vill man bara vara en i mängden utan att för den delen blottlägga sig.

På dagens matsedel står det att läsa att det serveras lasagnesoppa hemmavid ett synnerligen intressant val av anrättning jag älskar lasagne och gillar soppa men jag har ingen aning om vad den här magiska parningen ger för resultat men känner jag frugan rätt vilket jag gör efter 25 år så blir det troligtvis mer än delikat. I morgon söndag vankas det en mustig mörk och het chiligryta vilket kanske bättre speglar min personlighet än lasagnesoppan? Men allting som man först trodde var hugget i sten kan plötsligt förändras bara under en natt.

Det där med lunchtider kan ibland vara heliga som när man prick klockan 12 nästan varje söndag blev bjuden på middag hos mormor och morfar som i regel var kalops gryta eller nåt annat långkok till detta serverades det alltid självplockade lingon eller rödbetor samt en god mellanöl för att skjölja ned det gudomliga med till efterätt var det antingen nyponsoppa med biskvier glass eller grädde eller en fruktcoctail med grädde ibland var det inkokta päronhalvor. Jag lärde mig massor utav mormors fantastiska matlagningskonst som jag anammade när jag ville bjuda till men oftast blev det en mosbricka i närmaste korvmojjen vilket både var enkelt smidigt men knappast näringsrikt.

Handplockade funderingar etthundrasjugoåtta: Dagen då allting börjar.

Vaknar bryskt upp till liv och rörelse tjattrande damer prutande herrar skrattande barn och pipande hundar tydligen pågår det gårdsloppis utanför husknuten och kommersen är i full gång, allt lösöre åker ut ur förråden till hugande spekulanter bråte omfördelas och byter ägare det finmaskiga regnet fortsätter att falla vilket gör det hela till en synnerligen blöt tillställning. Det där med gårdsloppis är typ inte min grej utan är mer en sådan som hellre lämnar in mina avlagda pinaler till exempelvis Myrorna eller liknande ställen.

Tonårsdottern med polare vaknade upp efter nattens krogrunda och tittar yrvakna på varandra och frågar sig själva om vi hade roligt eller så med ett krympat skratt? Kom ihåg själv när man var i den åldern efter en blöt fest då man försynt undrade va fan var det som hände varför ligger tjejen här utslagen och snarkar? Alla har vi våra prövningar om ditten och datten men till slut blev det folk av oss också? Det gäller att leka rommen av sig innan det såsmåningom blir dags att bilda familj dagens yngre generation satsar säkert på karriären först, skillnad var det när jag själv var ung då skaffade man barn innan man ens gick ut plugget men då var det relativt lätt att skaffa jobb men idag är det betydligt tuffare på arbetsmarknaden.

Idag blir det rena julafton för hockeynördarna då SHL säsongen 26/27 drar igång då sitter man klistrade framför tvn på bortamatcherna och försöker se så många av hemmamatcherna live som möjligt. Mitt hjärtelag har en spännande trupp på pappret och har gjort en stark försäsong med en förlust efter straffar av 7 möjliga men som alltid gäller det annat när domare släpper ned pucken för spel.

Handplockade funderingar etthundrasjugosju: Ingenting är vad det liknar.

Ett annat liv börjar nu när mörkret lägger sig än det liv som man för i dagsljus som endast är jobb 2.0 ett liv som består av åtminstonde när det gäller fredagar en salig blandning av god delikat mat olika drycker snacks i olika former smaker och utseende salt och surt smågodis är en last som vi har begåvats med som har förstärkts under årens lopp. Frugan liksom jag älskar att vältra oss bland godsakerna som är så där lagom precisa så där lagom så att inte bägaren rinner över, men efter en stund när man sitter där som säckiga småfisande sultaner och kollar in tvns ohängda dramtik så börjar ögonlocken sjunka som gråstenar efter detta scenario kommer snarkningarna ni vet timmerstockarna det ena avlöser det andra samma sak upprepar sig fredag efter fredag som ett självspelande piano som har hakat upp sig.

Vet inte om man nu skall skylla på ålderns trötthet eller vad man nu skall skylla på det är bara att inse fakta att efter klockan 22 pronto börjar trötthetens varningsklockor att ringa som kyrkklockor då kämpar man frenetiskt både mot klockans okuvade makt och den förlorade prestigen att lyckas hålla sig vaken som så många gånger förr somnar man till och vaknar upp framåt 3 bläcket och undrar vad fan var det som hände? I våran ringa ålder plus minus noll är det en beundransvärd prestation att prestera ett godkänt vaket resultat efter klockan 22 i och för sig vinner man inga fina priset det enda man för hoppningsvis vinner är sin egna klapp på axeln.

Sedan kan man för enkelheten skylla på vädret på mörkret på sömndemonerna på höstens kylslagna småsnåla vindar på den halta omställningen mellan sommar höst en bra karl har många ursäkter att komma med men det bästa av allt är att inte frugan min kan säga vad som är sant eller fel för oftast somnar hon före mig i finsoffans drömliknande atmosfär trots hennes idoga nekanden länge leve soffpotatisarna de leve hurra hurra hurra?

Handplockade funderingar etthundrasjugosex: Det kommer nog en dag att minnas.

Äntligen fredag för mig personligen är det bästa dagen i veckan man slutar skapligt tidigt det är lugnt på fronten man håller ställningarna går ned i helgdvala och gottar sig åt den gångna veckans bergodalbana, fördelen med mig är att jag bara jobbar raka veckor medans andra i min bransch både jobbar kvällar helger obekväma tider och delade turer men så är man ju vaktmästare också med sina egna regler inom ramen av självständighet. Hösten börjar närma sig på allvar trädens löv ändrar färg tills den första frostknäppen då allt åker av och kvar blir en kal stam som förbereder sig för vintern.

Äntligen har vi även fått nytt regimskifte i landet efter år av tvivelaktigt styre men det är fortfarande en hel del jox kvar med att få ihop alla parametrarna till att bilda den nya regeringen där vissa inte vill sammarbeta med varandra av en eller annan orsak, va fan kan jag tycka det är väl bara att sätta sig ned och diskutera hur man kan gå vidare hur svårt kan det vara på en skala? I min värld låter det simpelt enkelt men verkligheten säger något helt annat, på nåt sätt kan man ju tycka att det hela liknar en lägre dagisnivå men det är såklart inte hela sanningen?

Idag är det blandannat surkålens dag då säkert landets alla tyskar frossar i den rätten min fru är dock inte tyska men hon fullkomligt älskar surkål vilket för mig är sjukt beundransvärt, förutom surkål älskar hon även surströmming blodpudding palt och andra konstigheter vilket gör hennes person än mer beundransvärd vissa rättar befattar jag mig inte med så enkelt är det. Men blir jag en dag tvingad av en eller annan anledning då inga andra rätter finns på menyn då tar jag mig och äter dessa delikatesser utan mankemang som om det vore guds härliga gåva till mänskligheten.