Regnet har precis börjat strila ned från den gråmulnande himlen ett ordinärt höstregn men det spelar tydligen ingen roll för fotbollspelarna på planen bredvid, dom fortsätter springa frenetiskt efter bollen som ibland tar oönskade banor så är det väl också med livet i allmänhet och i synnerhet. Om man ska summera tiden fram tills nu så kan man verkligen säga att det har tagit oönskade banor som jag kanske inte hade räknat med i min vildaste fantasi? Från utbildad plåtslagare i begynnelsen tills nuvarande vaktmästarposten i nutid däremellan har vägen varit allt annat än spikrakt, men på något sätt har ändå bitarna fallit på plats och gjort mig nöjd överlag.
Vädrets makter kan man såklart inte göra någonting åt dessa makter fortsätter att göra olika väderlekar i tid och otid, sammantaget kan man konstatera att situationen har blivit allvarligt med överheta somrar och varma vintrar polarisen smälter bort i solgasset som gör att världshavet stiger och öar uti det stora blå försvinner vilket är ett skrämmande resultat av klimatförändringarna och en effekt på männskors kollektiva våldtäkt på moder jord. Känns förnärvarande som man är i en osäker burk som när som helst kan brisera utan förvarning en tidsinställd bomb.
Naturligtvis finns det även positiva saker att glädja sig åt blandannat att vi skall äta 2 sorters libapizza i afton en med räkor en annan med skina lök ost och kantareller dricka kallt gott vin därtill och supa in den trevliga stunden som bjuds. Efter två relativt långa hundpromenader har jag tillfälligt dragit mig tillbaka till min personliga kajuta för att reflektera över saker och ting dess förhållanden syften värden och eventuella åtgärder men Rom byggdes som bekant inte på en dag det byggs fortfarande och kommer så att göra i åtskilliga sekler, det är precis så som med mig att man aldrig blir riktigt fullärd aldrig riktigt färdigbyggd konstaterar att man lär så länge man lever.