Dagsbagatellen: Amazonas, en döende plats hos en döende moder jord.

Tittade ett ögonblick, på ett reportage om Amazonas. Blev så jävla bestört, av det jag såg .Vilket fick mig, att för en stund. Tappa tron, på mänskligheten. En av världens viktigaste delar. Är totalt sönderexploaterat, av giriga och skrupelfria skogsägare .Som totalt skiter i, hur det går. Naturligtvis, med regeringens goda minne. Kan ge mig fan på. Att hela den Brasilianska politikereliten, är sjukt korrumperade.

Samtidigt som det finns sjukt mycket, makrill på vissa platser. Knappt inga, i dom grönländska vatten .Vilket betyder, att dom grönländska vattnen är uppvärmda. Naturens förutsättningar ,håller på att förändras. Tyvärr, åt det negativa hållet. Inom en 10 års period, tror jag att vi har ett annat scenario på väderfronten? Det behöver man inte vara. En vetenskapsman, för att dra den slutsatsen. Jag vägrar, tro att jorden går under. På grund, av den ständigt pågående förstörelsen av moder natur. Förr eller senare, så tröttnar hon.

Om man ska, ge sig på en världsomspännande analys? Så skulle man nog, kunna säga att. Vårt klot, är inne i ett allvarligt sjukt tillstånd. Som kanske aldrig, någonsin kan repareras igen? Men som den obotliga, optimist jag faktiskt är. Så inbillar jag mig, att nästa generation. Har mera vett i skallen, än vad vi besitter. Låt oss hoppas, att så är fallet.

Dagsbagatellen: Bland kyl och frys, och dammiga råttor.

I morgon, kommer dom och byter ut våran kyl och frys. Efter mycket, om och med .Gav dom med sig, till slut? Som sagt, det gäller att ligga på. Förr eller senare. Kommer dom själva på .Okej då, dags för byte av vitvaror. Vi har en för övrigt, schysst hyresvärd. I vårt privat boende. Oftast, är det inga som helst problem? Men ibland, skiter det sig. Då kan han, sätta sig på högkant. För att visa sin, makt situationen.

I samband med detta projekt. Så drog jag fram ,kyl och frysen. För att frugan, skulle torka platsen. Så jävla dammigt .Efter den, kliniska bravuren. Dröjde det inte länge till, innan hela huset var städat. Själv fick jag våttorka. Skjuta in och ut, med vitvaror. Tvätta, hänga upp och tumla. Från att vi egentligen, skulle slappa idag. Så blev det, värsta städhysterin? Så tokigt, det kan bli?

På dagens matsedel, kan jag läsa. Att det blir ,pyttipanna vändstekt ägg med rödbetor. Säkra kort, som rekommenderas av kocken. Typ, ja då. I morgon, stunder åter en vecka .Den 36:te i ordningen. Som tur är, är den relativt kort för min del .Minst 1,5 dag kortare .Vilket är, fina fisken det.

Dagsbagatellen: Sporten padel, är ingenting för en tennis nörd.

Det där med pop sporter, som typ padel. Är ett dilemma. Där man, till råga på allt måste var 4 spelare. För att kunna, spela spelet överhuvudtaget .Sporten är definitivt, ingenting för mig. Dessutom är det svindyrt. Tacka vet jag då, tennis. En underbar sport, där man hela tiden måste röra sig över stora ytor. Helt klart min favorit sport. Dessutom, spelar jag tillsammans med sonen. Vilket, gör det dubbelt så roligare. Fjärran, från konkurrenter och andra med/mot spelare.

Apropå flugor, så trodde expertisen att datan.Var en sådan övergående fluga? Det skulle försvinna, helst dagen efter. Angående datan, så är vi plötsligt sjukt beroende av den. Den övervakar oss, vi använder den till olika betalningar. Eller andra göromål. Datorn, har blivit en vital digital kroppsdel. Som vi är helt beroende av, för våran mediala existens. Så det kan bli. Det trodde vi aldrig?

Annat var det förr? Innan den tekniska explosionen. Då var man beroende, av helt andra saker. För sin existens. Idag, är det andra premisser som gäller. På gott och ont? Är själv i ett "vakumlandskap",där jag samtidigt är mitt i den fortsatta tekniska evolutionen. Samtidigt, som vi bara är i första fasen av den fortsatta utvecklingen. Allt går så rasande fort. Att vi kanske, helt glömmer av våra mänskliga känslor?

Dagsbagatellen: En snårig djungel ,bland G1 och annat skit!

Blir så jävla trött,på alla mathållningar.Alla olika metoder,som skall bräcka dom befintliga.Som GI,5 2,stenålders metoden och gud och hans ohängda moster.Jag tror inte ett smack,på någon av dom? Min metod,tror jag är den enda rätta för mig.Nämligen tallriksmodellen.En riktig klassiker,redan när jag gick i plugget på 70-talet.Man lägger på allt på tallriken,grönsaker tillbehör och dylikt.Sedan backar man inte om.En självklar regel.Så enkelt är det.

Sedan finns det,medelhavs modellen,raw food,junk food,street food och gud vet vad? Hur det än är,så måste man själv.Komma fram,till den bästa lösningen.Allt är individuellt anpassat.Skillnaden mot förr,är uppenbart glasklart.Förr tog jag om igen.Nu mera,lassar jag på en portion.Inget mera! För mig,har det gått bra.Jag har nämligen,gått ned typ 13,5 kg.Så för mig,funkar min inställning.

Igår åt jag,fiskpinnar med remouladsås,potatismos med jox.Idag lördag slår vi till,med jätteräkor frästa i vitlök samt pasta.Så jävla enkelt,men skitgott.Ett kalasmats skrov,som heter duga.Snart är man 60 bast fyllda,möjligtvis då i mässingen.I skallen,enligt frugans utsago är jag fortfarande en sprudlande ungtupp.Som fortfarande gillar,livets goda sidor.På detta plan,går vi vidare.Mot Sherwood skogen,here we come.

 

Dagsbagatellen: Ett slut, och en början på något nytt?

Sista helgen som -60.Vad gör man då? Exempelvis, kan man måla staketribbor? Klippa bort topparna på häcken. Tänker faktiskt inte göra, nåt av dom alternativen. För jag tänker, festa till idag. Ingen bärsärkagång eller så? Kanske nått åt, salongsberusnings hållet? Det visar sig, vad dagsformen säger. Litar till fullo, på kroppens signaler.

Nästa helg, blir det lite mer än salongsberusning. Men inga förvirrade sjöslag, accepteras. Inte heller, löst folk liggandes under bordet. Fest blir det, hur som helst. Då man går in, i ett nytt mentalt årtionde. Som en oskriven bok, som skall fyllas i. Ska man nu summera, första halvan av livet? För jag tänker bli, minst 120 bast? 

Då skulle man kunna säga. Att jag, kunde ha gjort saker bättre? Kunde möjligtvis ,ha varit lite smidigare i vissa lägen. Lite tuffare i andra. .Men nu är, det som det är. Det funkar bra, trots allt. Naturligtvis, kan allt vara värre? Samtidigt, så mycket bättre. Okej, en fullgod summering så här långt. Nästa summering, kanske kommer om 60 år? Eller kanske något tidigare. Troligtvis, blir det så.

Det hela bottnar i, att man får vara frisk. Ha innehållet ,i skallen funktionsdugligt. Men negativa förändringar, kan komma med blixtens hastighet. Snabbare, än vad man tror. Det lite tråkiga, i allt det goda är att polerna smälter allt snabbare. Havsnivån, stiger allt högre. Det för med sig, dödliga komplikationer både för människor och djur.

Tror nog, att vi inom kort får se en radikal väderförändring. Säkert, inom en 10 års period. Som kanske inte är, till mänsklighetens fördel. Med facit i hand. Har vi låtit, det mesta gå för långt. Som vi säkert inte alls, kan reparera .Eller så är det bara, en naturlig process. Som sker med jämna cykler? Vad vet jag? Allt är bara teorier? När jag var ung .Var det varma somrar, kalla vintrar med skare. 4 årstider ,med skarpa linjer. Det var då det .Inom kort, får vi nog leva med 2 årstids perioder. En varm, och en blöt. Som vi hade, för tusentals år sedan. Tillbaka till nollpunkten, alltså?

Dagsbagatellen: Rolf, den osannolika hjälten.

En kvällsreflektion: 

Idag firade min familj.Min namnsdag.Min morsa,hade nämligen döpt mig till Rolf när det begav sig.Utav alla,dessa fantastiska namn.Så valde morsan Rolf? Bläää.Hur tänkte hon där? Andra tycker säkert om det? Men inte jag.I hate it.Jag har aldrig varit förtjust,i mitt andre namn.Det liksom suger,som min dotter säger om saker och ting.Det är ju bara en världslig sak! Inget annat! Skulle säkert,Karlsson på taket ha uttryckt sig.

Skit samma.Mitt namn,verkligen suger på riktigt.Jag lovar.Mitt andranamn alltså.När jag föddes,skulle säkert hälften av befolkningen heta Rolf.Så var det bara.Lika illa var det,med mitt första namn.På den tiden skulle,den andra halvan av den manliga befolkningen heta Tomas.Punkt slut.

Minns en fest,någon gång på 80-talet.Rättare sagt,delar utav den.Kände inte en käft,men jag kände värdinnan.Hon kände inte killarna,i församlingen.Inte brudarna heller? Värdinnan,ropade att jag skulle hjälpa henne i köket.Plötsligt reste 5 andra killar,samt jag.Festen,hade lyckats pricka in 6 killar.Hur osannolikt är det.Där alla hette Tomas,till råga av allt.Herregud,köp en trisslott.

Dagsbagatellen: Historien, om förra veckans bröllopsdag.

Vad gör en, bra dag bra? Jo, man fyllde den förstås med ett positivt innehåll. Eftersom det var, våran bröllopsdag förra veckan .Tack gode gud, för denna ljusglimt. Vi firade faktiskt, vår 16 åriga bröllopsdag. Det trodde vi aldrig, men det gjorde vi. Då tänkte vi, för blott ett ögonblick. Kliva ut, ur vår förutbestämda fyrkant. För att just, göra den där bröllopsdagen minnesvärd.

Vad fyller man då, dagen med för innehåll? Jo, man grillade entrecote .Man grillade spetskål. Frugans klara favorit. En nymodighet för mig? Fixade i ordning klyftpotatisen. Från eget land. Man plockar egenodlad plocksallad, lite örter, några lagom heta chilin. Från eget land. Till detta, våran hemmagjorda grönpepparsås med lite sting på knorren. En superb,70-tals kvarleva .Med ett oförtjänt dåligt rykte.

I dryckesväg. Serverade jag naturligtvis ett rosa bubbel, vitt vin till förrätten, rött till varmrätten. Samt ett österrikiskt, dessertvin till desserten. Desserten, blev en fri tolkning från mormors gamla kladdkakerecept .Men jag knorrade, till det hela med kola och fudgegrädde.Färska direkt plockade hallon, från grannens häck. Som grädde på moset.

Efteråt, toppade vi det hela med en rökig mild whisky. Som är rombaserad, och lagrad på ekfat. Senare, toppade vi tillställningen ytterligare. Med en yster dans ,i den nedåtgående solens avlånga land. Man passar på, det sägs att man bara lever en gång?

Dagsbagatellen: Dom sista ,skälvande dagarna som 50 plussare.

Hur resonerar man, dom sista skälvande dagarna som 50 plussare? Tja, livet fortsätter att rulla vidare. Man får vara frisk. Har en förstående familj. Ett okej jobb. Inget överflöd av pengar? Alltså, ett sorts välbefinnande utan ekonomisk buffert? Det här med pengar ,är alltid en utbildningsfråga? Eftersom jag, jobbar i en låglönebransch. Då har jag bara, den löningen jag får? Pronto!

Inga provisioner, inga förmåner, inga fördelaktiga villkor. Ingen fallskärm, som vecklas ut vid pension. Kort sagt, ingenting av den varan. Hur resonerar man då, om åldern? Tja, bara att gilla läget. Att anpassa sig, efter vad som gäller idag. Förkovra sig, vad som gäller för framtiden. Men visst, känns det som. Att man går in i, den sista fasen före pensionen.

Vad händer sedan? Allt handlar om, att få vara frisk. Få ha sin arma, skalle funktionsduglig. Samt alla kroppens organ, och delar intakta. Att få njuta, av nuets teknik och möjligheter. Och göra det bästa, av här och nu .Rätt som det är, kan ens förutsättningar drastiskt förändras. Om denna väntade dramatik, vet jag inte ett spår om idag. Allt det där, står skrivet i stjärnorna. 

Bild & Ord: In the ghetto 2.

 Bild 41: Verket "In the ghetto 2", av bildskaparen G.zero-T. (Fd.RA.T: art)

Tiderna förändras, eftersom människorna förändras. Andras verkligheter, blir till dom nyas verklighet. Allting ändras. Alla gånger inte i den, takt som vi vill ha. Det sunkiga partyfolket från förorterna smet, flyr till cityhärdens klet .Drinkarna ändrar karaktär. Vars innehåll får en mer ,rå kemisk nyans.

Ibland, vet man inte ens vad den innehåller? Kanske en våldtäktsdrog? Syntetiskt knark, i värsta fall? I nuet, bor tvivlarna. Som får klotet för någon ,mikro sekund att rotera baklänges. Alla vi medborgare ,förändras någon grad varje dag .Vare sig, om det är negativa eller åt det positiva hållet. Så gör vi det. Medvetet eller omedvetet.

En gång i tiden, spelade tiden ingen roll. Allt var bara, så fantastiskt tidlöst. Tills man en dag, vaknade upp och var vuxen? Fan! Det trodde man aldrig? Att bli vuxen kanske, men inte så jävla fort. Stackars krakar, som blir lillgamla eller brådmogna som liten? Det var sannerligen inte jag? Mognade först, långt uppe i åldern. Vissa, av mina närmaste anser än idag att jag har fastnat i en tidlös bubbla. Där inget, mogenhets tvång existerar.

Bild & Ord: En urbaniserad ängels funderingar.

 Bild 39: Verket "En urbaniserad ängels fundering", av bildskaparen G.zero-T.

Jag funderar, om ditten och datten. Om allt och alla. Även de i periferins gömmor, även dom i ytterkanterna. Om det rätta, om det felaktiga. Om valen och kvalen. I slutändan ,avgör jag själv. Om det värt att, lagra något i mitt långtidsminne? Det som inte är, så viktigt i dag. Kan bli det i morgon. Det som var viktigt förr. Kanske inte har, någon betydelse i dag?

Om man tänker efter, så har egentligen allt betydelse. Mer eller mindre. Varje liten grej. Kan vara den sista, pusselbiten för helheten. Förr sa man, att det ordnar sig alltid. Numera, måste man planera. Varje grej. Då allt handlar om pengar, om tiden, om marginaler, om smidigheten, om motivationen. Allt sådant inkluderas, för att få diverse projekt att gå ihop.

Funderar även lite kring ,fotbollsallsvenskans troliga publik. Ska dom fortsätta, att lira inför tomma läktare? Eller ska dom plocka in, typ 50 pers. Som är tillåtet idag. Ok, det kan bli lottdragning på årskorten. Som folk har köpt. Ska jag nu, vara riktigt ärlig. Tror jag inte ,att vi får se någon ljusning. Förrns tidigast, i mitten av 2021? Då skall ni veta. Att jag ändå är, en obotlig optimist.

Bild & Ord: Ett skumt pokerliv.

Bild 37: "Ett skumt pokerlir", av bildskaparen G.zero-T. (fd. Tom Rabalder)

Kortspel, har alltid varit ett kärt nöje. I min familj, kör vi olika varianter .I olika former, med tvivelaktiga regler. En tolkningsfråga ,i vissa läger. Moralångest ,i andra. En gång i tiden. Så råkade jag, hamna på en illegal poker och spritklubb. Efter en rotblöta, på krogen. Där det spelades om, ganska höga belopp. Cigarr gubbar, med tjocka plånböcker .Drickandes sjörövargroggar, med tvivelaktigt anseende och utseende.

En både omtumlade, och kittlande känsla .För en ung, blåögd och omogen grabb. Som jag råkade, vara just då. Men alltid under parollen .Lagt kort ligger .Oskrivna regler, som sätts i bruk. Just den här klubben ,levde sitt eget liv. Med egna regler, eget flödande spritförråd. Egna värdinnor, utrustad kök, livvakter och bank. Hela grejen, var ganska surrealistisk. Men det var ju, det mesta på 70-talet.

I dagens enorma utbud, av både spel och dobbel. I alla dess former, så verkar patienser rena tönt grejen. Nu sitter, åtminstone min dotter uppkopplad och lirar olika strategi spel. Helt innesluten ,i sin egna högst privata bubbla. I dag, är just en sådan dag. Då även jag, utan nått moraliskt dilemma. Kryper in i min speciella bubbla. I den, kan man exempelvis dricka vin. En bra bubbla, låter det som. Där i tänker jag sitta, tills jag kommer på bättre tankar? Hoppas inte!

Bild & Ord: Skira speldonnor.

Bild 36: Verket "skira speldonnor", av bildskaparen G.zero-T. (fd. Tom Rabalder)

Handlar om att all, musik i grunden har sin charm? Inbillar jag mig. Med vissa undantag. Eftersom jag är en stolt, punkare sen scratch. Så ratar jag av naturen, flertalet musikstilar. Eftersom, det inte alls tilltalar mig .Punk för mig, var och är en ren och skär protest. Mot det kommersiella. Mot överflödet .Mot allt högtravande byråkrati .Mot byrådirektörernas, mossiga paragrafer .Som ingen människa, begriper ett skvatt om?

Jag revolterade, både mot morsan farsan grannen och kungahuset. Mot allt, som jag trodde var skit. Vilket det i regel var. Skulle inte vilja, byta bort den där fina perioden. Den har liksom, format mitt liv. Precis som jag ville ha den. En skränande svavelosande utvecklingsfas. Som jag var tvungen, att gå igenom. Tackar, punk kulturen för detta. Utan denna oborstade fas. Blev jag inte, den jag är idag.

Kan idag ,förstå mina föräldrars våndan. När jag spelade typ Sex Pistols, eller annan ljuv punkmusik på högsta volym. Musik skall höras. Hög noice faktor, och byggas utav glädje. Det var en viss Lill Lindfors, som myntade det begreppet i en festival schlager. Naturligtvis, så lirar jag fortfarande punk. Tro fan det .På gamla dar, har min musiksmak breddats betydligt .Herregud, det finns så mycket bra musik runt om. Bara man tar sig tid, att hitta den .Den som söker finner? Oftast.

Dagsbagatellen: Om presidenter, och oprofessionella grodor.

En torsdagsreflektion i nedan:

Om det amerikanska presidentvalet .Tja, vad säger man? En osorterad blandning, mellan tragedi komedi och parodi. Tuppfäktning, på hög nivå. Allt handlar om, vem som först fäller Herr Trump.Det finns kandidater ,inbillar jag mig? Som är både kompetentare, har folkligare utstrålning, samt en hederlig och trovärdig moral .Som ser till. Att medborgarna, och landet har det bäst.

Både inom och utomlands ,skapar bra relations klimat med viktiga importländer. Vilket såklart gynnar exporten. Hoppas, innerligt att en sådan trygg person. Kommer till makten, i ett otryggt land. Inte bara en, som ägnar sig åt banalt twitter. Slänger ut sig, oprofessionella grodor till tvivelaktiga affärer. Dessutom framstrålar, sin egna person .Som värsta ,gud fader själv. Med facit i hand. Har den mannen, fatalt misslyckat med den rollen.

Bild & Ord: På tu man hand.

Bild 32: Verket "på tu man hand",  av bildskaparen G.zero-T. (Rabalder 2016)

Handlar helt kort, om tjejer och cyklar. Till och med samtidigt .Eller var och en för sig, om man så vill .Dess positiva inverkan, på mitt liv och leverne. Men även, det negativa också såklart. Båda känslorna, finns där representerade. Det ena utesluter ,inte det andra? Inte på något sätt? Där tjejerna men även cyklarna, är den gemensamma nämnare i mitt liv. Varken från eller till? Nu eller senare.

Har man denna djupa. Erfarenheten, även kunskapen av tjejer som jag har. Så kan man, betydligt mera än den oerfarna? Eller där, någonstans mitt emellan. Men en lärdom är. Att man aldrig någonsin, kommer att förstå en kvinna fullt ut? Jag lovar, har försök hur länge som helst? Utan att lyckats. Är nu inne på andra äktenskapet, har fyra barn. Ändå så har jag bara gott, att säga om dom. Mestadels ,i alla fall. Vad vi än tycker om varandra, kanske är ömsesidigt?

Fast ibland, har "hela havet stormat", kastruller har kommit flygandes .Dom har inte träffat mig, eller så. Snarare, så har det varit varningsskott. Lösa eller hårda laddade, vet jag faktiskt inte? Ibland, har det briserat utan förvarning. Kort och gott, så har både cyklar och tjejer. Varit som krånglade ramdelar ,i mitt periodvis stormiga liv. Eller som ett delvist smörjande nav, på livets gång. Vars väg, har varit långa uppförsbackar. Korta nedförsbackar .Kuperat, som helvete. Glashalt, så in i bängen.Men även plant asfalterat, med vissa harmoniska partier.

Bild & Ord: En frukost.

Bild 31:Verket "En frukost", av bildskaparen G.zero-T. (RAB.-16)

Med ålderns dagars rätt. Så inser man att, frukosten blir allt viktigare. En bra start på dagen, aktiverar dina "må bra" celler. Att fungera tillfredställande. Liksom motorer ,av alla dess slag. Som behöver ,sitt livgivande bränsle. Alla små grejer, vad det än är måste tillgodoses. Ett liv ditt enda, måste skötas om. En bra start för mig, är på vardagarna. Kaffe juice, en polarmacka med lök ost och salami. På helgerna, lyxar jag till det hela?

Då tar jag mig två polarmackor, med samma innehåll. Juice, ett ägg och fruktyoghurt. Som sagt vad, så är just en stabil frukosten. Den viktigaste ,på hela dagen. Den som, sätter just ribban för dagen. Högt eller låg, beroende på frukostens innehåll. För tillfälligt, är jag inne i en period där jag balanserar kosten. Få dom rätta bitarna ,att falla på plats. Låta bra kost, göra själva jobbet hela dagen .Naturligtvis, så handlar det om många faktorer. För att få allt att klappa. Hittar man personligt rätt där, så är det guld värt.

Delar av familjen, är väg till kick offen inför skolstarten i morgon. Med coacher, före detta lärare eller mentorer .Under två veckor, går dom på ett "on boarding" schema. För att på så sätt, lättare komma in i matchen. En samverkan, mellan eleverna och ämnespersonalen. Ett annat tänk, en annan pedagogik. Allting blir både nytt och, annorlundare än i den kommunala skolan. På den linjen, är vi på för närvarande.

Bild & Ord: Red Love.

Bild 29: Verket "Red Love", av bildskaparen G.zero-T.

Symboliserar min kärleks förklaring. Till jordens röda guld. Minns min, barndoms rotande. Bland dessa, röda gubbar. Hur vi plockade. Hur vi krökte rygg, inför dessa godsaker. Goa minnen. Till bredden fyllda hinkar. Röda munnar, vita tröjor som blev röda. Allt runt omkring oss, blev rött. Efter en hel dags, plockande uti gubbfårorna. Mormor, hon gav sig inte förrns alla hinkar blev fyllda.

Det var kravet hon, ställde på oss plockarna .Så hon kunde, koka saft, koka sylt, göra marmelad, kräm, pajer, kompotter, bakverk med gubbar i. Även andra verk ,med gubbar i. Mormor gjorde allt, man tänkas kan med gubbar och lite till. Därför minns jag, det med glädje. Att man kunde äta, jordens röda guld året om. Vilket såklart, var en lyx utöver det vanliga. Samma sak, var det både med blåbären, lingonen, flädern, körsbären, kråk och klarbären.

Nu för tiden, har folk varken tid eller ork. Lusten kanske finns där, men absolut inte energin. Den behövs, till livet runt omkring dig. Att hinna med att sylta och safta. Med detta pressade, tidsschema är otänkbart. Jag älskar fortfarande, att plocka mina olika bär. Även några sorters svamp. Undrar om man skulle, slänga ihop en kantarellmacka förresten? Den tiden, får jag ta mig!

Dagsbagatellen: Värmeböljans, vinnare och förlorare!

Tokvärmen fortsätter. Folk håller sig inne, framför sin ständigt gående fläktar. Svettas, stånkar och våndas. Dom andra folken, trängs hopknölade på badstränderna .Jag vet, vad jag tycker om det! Det är bara att välja, vilken sjukdom man vill ha? Ingetdera är ju bra .Vi har i eftermiddag varit. En sväng och poolbadat, hos goda vänner .Riktigt skönt. Att ha en egen pool ,i dessa tider är lyx deluxe. Verkligen.

Den här smått extrema värmeböljan. Börjar nog gå, folk på nerverna. Dom blir irriterade, på allt och alla. "Måsten" saker ,läggs på framtiden. Eller när vädret, blir normalt igen? Om det blir det? Energin, som blir över. Går åt, till kraften att göra så lite som möjligt. Mer räcker, den inte till. Det enda som är intressant. Är att se till att den, coola skuggan blir bestående.

I morgon, är det dagen D för skolfolket .Då börjar allvaret, och verkligheten att råda .Efter ett långt, och slappt sommarlov. Min dotter, är ännu inte i den åldern som gör henne arbetsför. Får nog, vänta minst i ett par år till. Innan hon, kan jobba och dra in. Friska pengar till, mamman och pappan.

Vad passar bättre, än solrosor.2016.

En dag i solen (En sorts personlig dikt)

En dag,när solen står som högst i zenit

när värmen,är som allra jävligaste

när svetten,skållar din innersta märg

när sanden på stranden,blir som till en helvetesglöd

i helvetes skärseld

i domedagens sista skärrade sekund

de rosa molnen,fyllda och fluffiga

inte alls finns där,på himlen som jag tänkt mig

tar jag mig en djupfrusen grogg

stor nog åt en viking,vars tunga torkat ihop

torkar svetten ur pannans,svedda veck

rättar till,den kylskåpskalla kudden i hängmattan

lägger mig i bersån,invid den evigt porlande ån

hör de avundsjuka fåglarnas hån

känner doften,av dom savande björkarnas spån

betalar av,kättjans gudars lån

snarkar in,för någon sekund

låter den ledlösa lättjan,bli en del av paradiset.

Dagsbagatellen: Tänk att en trädgårdsdusch, kan vara årets bästa köp!

Värmeböljan håller i sig.Jävla extremt varmt idag.Pendlar mellan 27-30 plus.Min favorit jycke Dino,undrar i sitt stilla hundsinne.Vad det är som händer? Jag smälter bort.Hjälp mig.Värsta tänkbara scenariot,för en hund i hans kaliber.Trots kylmattan,som han vägrar ligga på.För min egen del,njuter jag som fjällad fisk i vattnet av värmen.Har inga problem alls.Däremot frugan,som hela tiden klagar.Kan vara åldersrelaterat,vad vet jag? Istället,för att åka till en knökfull badstrand.Där man,i bästa kan få en plats mitt i smeten.Stort som ett frimärke.Har vi istället,en underbar trädgårdsdusch.Ett av årets,absolut bästa köp.Ibland,lyckas man få till det.

Däremot,dottern.Hon drog till en polare i närheten.Med värsta poolen.Där hänger hon utan problem,och simmar runt i spat.Dessutom,har polaren ett gäng hästar som dom rider på.Där är,lyckan minsann fullkomligt gjord.Jag lovar er.Det här med vädret,får vi nog finna oss i.Antagligen svinhett,eller snorkallt.Något klassiskt svenskt mellanväder,existerar inte längre.Troligtvis,så är det vi mänskligheten.Du,jag och dom andra.Som har orsakat detta,extrema tillstånd av antingen eller väder.Faktiskt,ett ganska sorgligt kapitel i sig själv.

Samtidigt,som vi snällt får finna oss i vissa saker.Så förändras världens premisser,hela tiden.Från någorlunda stabilt.Till en ostabil verklighet.Nu är det nya förutsättningar,som vi måste leva under och med.Som tur är,måste mänskligheten anpassa sig efter dom nya villkoren.Kanske lättare sagt,än gjort?För att glömma,allt det där naturliga tragiska.Sitter jag med vin i bersån,och tuggar i mig en sjukt god och saftig honungsmelon.Även undrar,lite förstrött om jag i arla morgonstund.Skall äta frukost för soluppgången? Det tål,att tänka på?

Bild & Ord: Sorts samspel

Bild 28: Verket "Sorts samspel", av bildskaparen G.zero-T.

Ett träd. En ensamhet i samklang "sorts samspel. Ett vatten, ett liv. Ett sammanhang i nuet. En rot med en livskraft. Apropå ensamheter, så kan man vara ensam i ett enormt folkhav. Är det självvalt, så finns det alltid en anledning till ett eremitskap.Är det ofrivilligt, så är det väldigt tragiskt att det kunde bli så. Herregud, så många ensamheter det bor i vårt avlånga land. Gamla utan, släktingar eller vänner. Handikappade, som vill ha kärlek. Men inte får det. Vanliga människor, som av en och annan orsak. Bara smälter in, i den stora gråa massan. För oss, är det inga problem?

Ett träd har sina årsringar, för att bedöma ålder åverkan och annat. En människa, har sina rynkor krämpor och skenet i sina ögon. Som berättar en hel del, om vad den har varit med om. Det tragiska i allt detta är, att vår natur. Långsamt håller på att försvinna. Det vackra, ersätts av en betongyta. Som borde vara någon helt annanstans. Omgivningarna förändras. Strukturer omfördelas.

Kvar blir, i bästa fall en taggbuske som hundar pinkar på .Det är sånt, som vi får leva med. Från grottmänniska, till ett högteknologiskt miffo. Som undrar, hur naturens såg ut förr i tiden. Eller så kan man, googla på ämnet. Under min hittills varande livstid ,har jag under resans gång sett både uppgång och fall. Numera betydligt flera fall, än uppgångar. Hoppas den negativa trenden vänder? Eller åtminstone stannar upp, eller helt avtar?

Bild & Ord: Unikum clowneri.

Bild 26; Verket "Unikum clowneri", av bildskaparen G.zero-T.

Det bor en clown, i oss alla. Berättade alltid, mormor. Hon var fri, och mentalt obunden. Kliniskt ren från vare sig, ramar krockkuddar och mallar. Hon umgicks, oftast med ett gäng clowner omkring sig. Dom trodde inte själva, att dom var det? Men jag visste säkert? Dom kunde, inte dölja det. Det är kanske därför, som min bildkonst. Mitt skrivande ,inte fyller några förutbestämda mallar. Inga lagar, ingenting som formar boxen fyrkantig och träig. Det är jag, evigt glad för. Tack mormor.

I slutändan, handlar nog allt om min mormor. Hennes osjälviska tankebanor, som format hela min barndom. Samt mitt vuxna liv, och fortsatta existens. Att släppa på bromsen, och se det där som inga andra ser? Som dom kanske, missar nåt i förbifarten? Min egna revolt, min frigörelse från föräldrarnas förtryck var häftig. En purple haze effekt. En sorts inre kamp, mot en yttre fiende. Ett punkigt flow, som satte prägel på mitt fortsatta liv och leverne. Som en uträknad fågel fenix, som alltid återuppstår trots dåliga odds.

Än idag, strävar jag efter att fullfölja den inslagna linjen. Att ingenting är rakt, utan det kan böja sig, bli en aning krokigt, ta andra vägar och så vidare. En livserfarenhet, som är lika starkt som det svenska urberget. Däri kan man lagra, kärnavfall i flera biljoners ljusår.

Just nu i skrivandets stund, filosoferar jag över livets orättvisor? Vad kunde gott bättre, vad kunde gått åt helvete? Oftast förtränger jag, det dåliga. För att utvinna, det som är bra ur det taskiga. Bara denna dramatik, kräver sin rätta man. Känslan är som att hoppa fallskärm, utan just fallskärmen. Men landar hel, med båda fötterna på marken. Känn, på den dramatiken?

Bild & Ord: Bland stål och ånga, ler himlen vackert.

Bild 25: Verket "Bland stål och ånga,ler himlen vackert", av bildskaparen G.zero-T.

Det går som tåget, säger vissa om livet? Tja, det får stå för dom? Mitt tåg nu för tiden, går snarare som ett lamt snälltåg. Med knapp, kännbar geist. Än som en, skenande ångvält. Som det kanske gjorde förr. Att det går som ett tåg. Det har det minsann, inte gjort hela livet. Det började med, att min saliga mor (hoppas hon ,älskar mig ändå?) kämpade med mig i typ 48 timmars. Slet som ett djur, till vilken nytta. Tur att, min tröst till mormor fanns i närheten. Tack, mormor för din sanna kärlek.

Med segdragna sataniska plågor. Kroppslig spruckenhet, ledsamhet, och med en bråddjup inre mental sorg .Sedan dess, har jag alltid varit den andre. Inte den första, som jag alltid trodde? Fan, vilken livslögn .Det bara var så! Den som, inte alla gånger har passat in hos dom som blev mina föräldrar? Varför, fattade jag aldrig? Hoppas gud, förlåter dom en dag? En ganska sorglig läsning, men jävligt sann. Ett stycke tragikomedi, som inte är utav den här världen.

Men ändå, hade jag en helt okej uppväxttid i min betongdjungel. Som bestod utav just betong, asfalt, i bästa fall helt glas, rostigt järn, fallande murbruk, taggbuskar, missanpassade flummare. Men det var där, tack gode gud. Som jag blev, den jag är idag. Tack morsan för det, all heder. Är i min kropp, en evig sökare. En sort revoltör. Som inte gillar att allt bara är fyrkantigt, sterilt eller mentalt avskavt. En gång punkare, alltid punkare. Så är det bara.

Double birdie

Det där med långgolf är inte min grej dels tar det tar för lång tid en tid som jag inte har. Om man nu inte är direktör eller liknande förstås, och kan chilla med sina nya kunder röka feta kubanska cigarrer och signa ännu fetare kontrakt. Hade jag nu varit schackspelare hade det varit annorlundare åtminstone ur hastighetssynpunkt.

Tacka vet jag bangolf som är kort och koncist större chans för spikar större chans att vara kung över eterniten pang på rödbetan bara fjärran från snobbsport. Där är vi alla lika men har olika kläder allt ifrån semester sabotören via den brokiga klanen till icke nördarna en samling löst folk som har skitroligt.

Inget ont om bangolf absolut inte många av mina kompisar är golfare lite nördar är dom allt. Med gröna kort fina svindyra klubbor skyhöga medlemsavgifter i bagaget. Den gemensamma nämnaren är att dom inte har någon caddie beror säkert på att dessa kompisar ligger sjukt lågt ned på rankinglistan. Med ålderns rätt börjar dessa ärrade golfande gentlemän närma sig en rätt ansenlig ålder snudd på pensionärsvarning. Alla skall vi den vägen vandra om man kommer dit eller så?

Dagsbagatellen: När det bisarra, får ett noll kolls skimmer över sig!

Nästa veckas skolstart,blir spännande? Både med det,ena och det andra.Vilka skolor,inför distansundervisning? Vilka slutar,vilka öppnar upp? Frågor,som troligtvis uppdagas nästa vecka.Om jag nu skall,vara riktigt ärlig.Känns allting,väldigt luddigt och osäkert? Tror inte någon,egentligen vet ett smack om någonting? Idel spekulationer,rekommendationer,restriktioner på löpande band.En del säger si,andra påstår så.Noll koll,över lag.Pandemin,har fått oss avtrubbade förvirrade och hjälplösa.Mormor,skulle vända sig i graven.Om hon,hörde vilket ofantligt svammel som förs!

I pandemins kölvatten,följer bara jämmer och elände.Det som det handlar om,är vem som håller sig frisk längst.En sjukt bisarr tävling,i all det här gyttret.Nu sticker man,ut ur mängden.När man berättar,att man är frisk.Att man aldrig,har varit i närheten av någon corona.Det är riktigt stort.Då är man kung,eller drottning över situationen.

Det kan bli så,i framtiden.Att man i sitt cv,lägger till att man är corona fri,har antikroppar och en synnerligen god allmänkondition.Ingen omöjlig tanke.Arbetsgivarna,kan sålla bort dom sjuka.Till förmån,för dom friska.Så är det,visserligen redan idag.Fast man inte,pratar högt om det.Allt uppdateras,till arbetsgivarens fördel.Som blir dom stora vinnarna,i den här knepiga sitsen.Arbetarna,blir som vanligt losers i sammanhanget.Hur kul låter sånt.

Vi är nog alla,ett gäng riktiga tomtar.När allt,kommer till kritan?

Dagsbagatellen: Om en seg gubbes ovilja!

Belarus,eller Vitryssland.Ett stort land där en seg gubbe,bär på all makt.Vill inte gärna,använda ord som girig eller maktgalen? Vilket är otänkbart,på våra nordiska breddgrader? Om nu inte statsministern utropar,sig själv som diktator? Belarus,en av europas sista diktaturer? Det kanske finns,ett par till? Ett land som finns,men få känner till? Vill landets tålmodiga folk,verkligen ha en seg gubbe.Som styr deras land med järnhand? Tror knappast det? Möjligtvis då,förr i tiden.Då hedenhös regerade? Då jävlar!

Idag har man förhoppningsvis valmöjligheter.Åtminstone,så inbillar jag mig det.Eftersom jag är svensk,så har jag såklart den fria uppfattningen.Att alla invånare,oavsett vad dom kommer ifrån.Har samma värde och rättigheter.Sedan ändras såklart,grundvalarna successivt under livets gång.Beroende på,vilken situation man hamnar i? Eller befinner sig i.

All den inbyggda tryggheten man känner,kan rasa bara över en natt.Puts väck.Från ljus till mörker,på bara ett "knapptryck".I dag känns det allt viktigare,än någonsin att vi samarbetar över gränser.Att hitta,den bästa lösningen.Som på nått sätt gynnar alla,i slutändan.Inte lätt,skall pastorn veta? Det sa alltid min svärmor,när saker och ting är/var jävligt jobbiga.Sedan kanske man inte kan hitta,den där optimala 100-% iga idealet.Men i så fall,någonstans där i närheten.Jag inbillar mig,att man verkligen försöker snygga till dom siffrorna.Det ser bättre ut,när man summerar.

Eftersom vi alla,är olika individer.Både i tanke och uppförande,så kan man bara balansera läget.Att få alla,att dra åt samma håll.Kan vara en utmaning,så god som nog.Funkar inte det,då får man plocka fram diplomatins magi ur Pandoras ask.För att tillfredsställa och säkerställa,läget för alla parter.

Första Kina resan,2011.

Dagsbagatellen: Coola killar, låter solen stå för fantasin!

Vad gör man när det är,varmt som hundan.Jo,man kan till exempel plocka fram trädgårdsduschen.Ett riktigt bra sprut,på den där apparaten.Ett av dom bästa köpen,förra sommaren.Även en given hit i år.Som sagt,det gäller att passa på nu när värmen kommer.Med solens ankomst,kommer även kreativiteten.

Som att hänga ut tvätten,att sola sin lekamen.Eller att steka kråset,som vi säger.Äta mjukglass,minst ett par stycken i veckan.Vem kan klara sig utan dom? Känner ingen? Dricka allt som rinner,och så vidare.Det gäller att vara konung,över nuet.Vem vill för övrigt,vara prins i dået? Inte jag,i alla fall.I matväg,ser man naturligtvis till,att beställa den bästa maten online.

Vem orkar,på riktigt stå med långkok.En lång,och jävligt het sommar? Dom är säkert lätträknade.Min hund Dino,är en riktig badkruka.En fegis,skulle säkert hans badgalna hundpolare säga.Han vill inte gärna bada,i sin lilla spygröna minipool.Kan i viss mån,förstå jycken.Men är husse med,som ett moraliskt stöd.Då kryper han motvilligt,ned i spat.Men det skall mycket till.Nån utskällning,bjuder han på.

Man kan nästa se på kraken,vad han lider.Men innerst inne,tror jag att han älskar det.Blott någon timma till,skall jag konfronteras med John Blund? Vem i hela friden,är den göken månntro? Okej då,om ni googlar på han.Kommer ni säkert upptäcka,att det var en snubbe med skägg.Som slängde grus,i fejset på dig.Så ni till sist somnade.Sådan gök var han.

Undertecknad,med min polare Mr. Snowman 2014.

Dagsbagatellen: Även torrheten, behöver regnstänk.

Regn är och förblir en viktig del,av den skapande kraften.Liksom solen är det.Liksom alla,viktiga och nödvändiga delar.Utan regn dör allt,utan sol dör allt också.Men den eviga mixen,gör att helheten fortfarande existerar.Det går vidare.Vem kan leva i,öknen utan vatten? Typ något,anpassningsbart.

Vem kan leva i,mörkret utan sol? Typ något,anpassningsbart.Eller kanske,nån ljusskygg snubbe som flyr världen? Djupa,men logiska tankar denna söndag.Denna skälvande sista söndag,innan morgondagens jobbstart.Dessa fyra veckor,har varit som ett bisarrt skämt.Sett ur resesynpunkt.Totalt 2 resdagar,till och från Göteborg.Tja,det är väl bara att gilla läget? Det kunde ha vara värre? Eller så börjar vi närma oss,bottenträsket.Sett ur corona synvinkeln.

Gårdagens kräftkalas,blev som jag hade förväntat mig.Ett hopkok,av allehanda viljor.Som strävade,både bak och framledes.Ett brett spektrum,av olika karaktärer som tillsammans försöker hitta det där lilla extra av samverkan.Det avslutande musik quizet,blev även det ett saligt hopkok.Mellan nytt,gammalt aktuellt samt reklamsnuttar för bilar.Vem som vann,tänker jag inte berätta om.Men det var inte jag.

Krabbfiske med undertecknad och dotter.Falkenberg,2014.

Dagsbagatellen: Att vara eller icke vara, det är frågan?

Vilka nöjesparker skall öppnas upp? Vilken sektion,blir undantaget? Vilka inte? Vad ska ha öppet,för vilka? Ständiga,för eller emot.Allt för,smittspridningen skull.Naturligtvis,drabbas nöjes evenemangen stenhårt.Inte så konstigt? När man är i stort sätt beroende av betalande människor.För sin verksamhet och överlevnad.Hur långt kan man gå? Med till exempel,shoppingcentren.Matbutiker,och så vidare.Nästa steg,blir säkert inom dom sektorerna.Kan bara vara en tidsfråga?

Idag skriver dagsblaskan om katastroflägen,på fullproppade badstränder.I den här tokvärmen,som råder flockas badhungriga dit som flugor kring en sockerbit.Egentligen,helt galet i den här rådande verkligheten.Personligen,skulle jag aldrig i livet utsätta mig för detta mardröms scenario.Herregud,man är väl rädd om livhanken.Hade man varit katt,med nio liv så.Vore saken en helt annan!

Om jag skall vara helt ärlig,så tror jag inte ett spår att smittskyddsgänget med Herr Tegnell i spetsen.Har den blekaste aning om,vad som egentligen gäller.Överallt i Europa,så verkar smittan blossa upp igen.På vissa platser högst okontrollerat.Den andra vågen,verkar vara ett faktum.Cyklade förbi,för en stund sedan bland stadens uteserveringar.Naturligtvis,på behörigt avstånd.Som redan nu var knökfulla,av glada till synes odödliga människor i alla dess olika åldrar.Undrar hur det är ställt med upplysningen,hos det törstiga klientelet? Inte så värst,kan jag tycka.

Bild & Ord: Även oslipade diamanter, har sin charm!

Bild 23: Verket "anonyma skuggor i skymningen", av bildskaparen G.zero-T.

Föreställer mina 2 personligheter. Där var och en, är som oslipade diamanter. Lika skinande, som 2 mogna päron i skymningslandet. Som levande, kattguld i silvervatten. Den gemensamma nämnaren, är såklart kärlek forever.Utan kärlekens kraft, är man torra plattfiskar utan vare sig själar eller andetag. Det där med att ha olika personligheter. Behöver ju inte vara till nackdel? Hos mig, en användbar styrka som jag kan använda.

Utanför dörren, hänger regnet som det har gjort under en längre tid. Juli månad, har baskemig varit den kallaste på typ 60 år. Sedan råkar man, dessutom ha semester under tiden. Snacka om taskig planering. Vad kan man göra? Inte ett skit liksom. Den enda som gillar det här vädret. Är våran favoritjycke Dino, som verkligen njuter nu.

Värmen är inte hans grej. Han hatar det .Så här i slutet på årets semesterperiod, finns det inte mycket utrymme kvar. Mer än att boka in, en flådig kräftskiva. Röja förrådet, som numera liknar en tragisk krigszon. Ett ställe, som man får skicka in ett gäng minröjare i. Som banar vägen, för ett mera fredligt förrådsröj. I morgon, är det dags för detta ack så tråkiga projekt. Ett nödvändigt ont, men inte mer? 

Bild & Ord: Bland tröstlösa, åkrar och grässtrån.

Bild 22: Verket "Bland tröstlösa åkrar och grässtrån" , av bildskaparen G.zero-T.

Vad är konst? Är det, sånt som vi ser? Eller det, som vi tror oss se? Konst kan både förtrolla, skapa frågor, väcka lustar, locka fram diverse ångest? Till och med krig, om det vill sig illa. Min konst, skapar jag inifrån mig. Längst inne i mitt innersta, plockar jag fram. Det som jag vill ha, just för tillfälligt. En sorts bildkonst i nuet. Allt annat är ointressant. Finner sånt, som tilltalar min personlighet. Sedan får betraktaren, tycka vad den vill.

Idag, är det den klassiska kräftpremiärdagen. På tal om annat. Kommer ihåg, när jag jobbade som stormarknadsbiträde. Som det hette förr. Fint med titlar. Då var jag både, mejeri och frysansvarig. Förr, fick man inte börja sälja vare sig kräftor eller julskinka. Förrns, efter ett visst datum. Så var det förr, då det begav sig. Knasigt ,kan jag tycka idag. Men då, hur normalt som helst. Mellanöl, som dom hade i butikerna. La dom ett svart skynke över på söndagar .Kanske var dom mer, religiösa förr? Vad vet jag? 

Till en viss minister, förbjöd mellanöls försäljning i butik. Ett av århundradets, mest korkade beslut ever. Tror det var, typ 1977 eller så? Igår, hade vi ett storslaget sillkalas crème deluxe för våra goda grannar. Det stora tabberaset i närkemyllans land. Idag lunch äter vi tappert upp, resterna av gårdagens storslagna sillkalas. Den som spar, den har. Sill kan man baskemig, kalasa på veckans alla dar. Om det kniper.

Dagsbagatellen: Det onormala, kan vara det enda rätta?

Lider verkligen,med min älsklingsjycke Dino.Han verkligen hatar värmen.Han hatar att bada.Han hatar måndagar.Han hatar sommaren.Vi får duscha han,med tvång i kallvatten.Med jämna mellanrum.När väl värmen kommer? Om den kommer? Då letar han febrilt,efter kalla svala platser.Ibland hittar han nån.Under nåns säng,eller så.Ibland inte.Det lilla regn,som brukar komma under högtrycket.I bästa fall.Är lika med,en flugskit i universum.I det närmsta obefintligt.

Dessutom önskar man sig,ett par rejäla åsksmällar därtill.Som kanske gör,det hela lite bättre.Det rensar upp,åtminstone.Men luften,blev betydligt bättre syresatt.Något dramatiskt,som har nåt gott med sig.När värmen så väl kommer,kan den verkligen suga musten ur en.Krama skiten ur dig.Då känner man sig mer,som ett skrynkligt blött lakan.Än en som fungerar skapligt? Som dessutom har mist,vissa vitala förmågor.Att fungera normalt.Men vad är egentligen,det som är normalt i dessa tider? Jag bara frågar?

Det normala,kanske är min favoritjycke Dinos version.Eller så försöker man lägga,sig så nära sanningen som möjligt.Man får ta tillvara,på dom bra dagarna.Lika väl,som man måste genomlida dom ruttna dagarna.I slutändan,så värnar man om livet i allmänhet och i synnerhet.

Dagsbagatellen: Om man finge välja?

Vädrets makter,kan inte vi vanliga människor göra nåt åt? Det förstås suger.Utan vi får snällt finna oss i,att vädrets makt oftast svajar som värsta masten.Kan tycka att det är riktigt skönt,med en sorts mellandag.Mitt i allt,vad det nu kan vara? En dag,som varken har det ena.Eller det andra.Som är klinisk fritt från allsköns krav projekt jobbsubjekt,samt jobbiga värderingar med mera.

Utan bara ägna sig åt,det som man själv tycker är kul.Lite ego varning där,men det är förlåtet en dag som denna.En dag,då jag varken vill ligga och tokpressa.Tur att vi inte har,nån sol då.Eller städa huset.Blää.För det har vi gjort,en annan dag.Då solen,i och för lyste som aldrig förr.Eller så gjorde vi nåt annat jobbrelaterat? Kanske är förträngt? Vilket man såklart,kan göra på helt andra dagar än dagens datum?

Eftersom,vi faktiskt är helt vanliga människor.Fast vissa,folk påstår annat? Så har vi faktiskt,rätt i att välja vad vi vill eller skall göra.Förstås,inom lagens töjbara råmärke.Eftersom,vi faktiskt också även är fria.Då är det inga,som helst problem på den fronten.Annars,så kan man alltid lägga sig i sängmattan.Och räkna dom där,ulliga molnfåren som hoppar oförargligt över hindren.I brist på annat.Det är respekt!