31 maj 2023

En av många små tankar: Förr eller senare händer det?

"När man var ung en gång då var det lätt att fastna i dagdrömmarnas förlorade värld. Man gick omkring som i en skirande bubbla som aldrig ville spricka, men den sprack när mardrömmarna satte in. Alla har vi väl svävat omkring bland molnen i olika omgångar bland olika formationer, för att förr eller senare falla pladask ned som en pantad pannkaka som förlorat sin form. Sticker inte under stolen med att även jag har varit som ett ärrat plan utan autopilot utan egentligt mål, men förr eller senare tvingas man konfrontera sig med den rådande verkligheten som gällde. Vissa av oss är för evigt förlorade bland dagdrömmarna så långt ifrån en verklighetsförankring som man bara kan komma. Kan bara tycka synd om dessa sorgsna individer som vägrar släppa in verkligheten i sin fyrkant.


Förr eller senare så växer man upp oavsett om man vill det eller inte och ser plötsligt en annan verklighet en värld som man måste konfronteras med, att börja gillar saker man förr kanske hatade som pesten. Myntet har som bekant två sidor en drömmande och en realtid i nuet, ibland kanske myntet hamnar på högkant då hamnar man i ett ingemansland där man är beroende på vilken sida myntet hamnar. Syvende och sist så är livet som lotterna i tombolan, ibland har man tur med vinstlotten men oftas drar man den där djävla nitlotten som mörkar vardagen."



29 maj 2023

En av många små tankar: Jakten på det där som dom andra också letar efter?

"Livet fortsätter att skena iväg som ett rasande tåg utan vare sig bromsar stinsar eller hämningar? Station efter station passeras revy, som om vi inte ville stanna vid dem? Livet känns också som dom många jobbiga straffmissarna i fotboll, som dom många nitlotterna i tombolan. Men emellanåt kan faktiskt livet blomma upp när man får sätta på en hårdrockskiva som man inte har lirat på 30 år. Stereon är det enda man får sätta på numera? Så länge som man kan stå upp känns det helt okey, sen ser jag på dom dementa och inbillar mig att även jag klarar mig? Solen fortsätter att pressa på men dom kylslagna pålandsvindarna gör att man drar öronen åt sig, dom känns som en frostig isbjörns kalla sträva tunga på din varma knottriga kind.


Jag tänker fortsätta jakten på den ultimala tillfredställelsen som är en komplett mixad sörja av livets goda enligt mitt synsätt, hittills har jag bara nuddat lätt vid den jämförelsen men jag ger mig inte förens jag är där och nosar? Det kan bli i morgon eller om 100 år, huvudsaken är att man inte ger upp i brådrasket? Enda sedan jag var liten har jag haft en inre glödande längtan efter att hitta det där lilla extra som alla andra också letar efter, det kan i stort sätt vara vad som helst? Men så här på ålderns höst med sina fallande löv så har möjligheterna dramatiskt minskat betydligt, kvar är den förtappade sista chansen under dom lösa stenarna i grustaget."



25 maj 2023

En av många små tankar: I dagsläget blundar vi vid tanken?

"Säkert bär många av oss på små hemligheter stora som små, en del hemskare än den andre visst är det så? När vi väl tror oss ha städat klart garderoben så dyker det plötsligt fram nåt obehagligt skelett som man kanske inte alls hade räknat med? Man hör titt som tätt människor som har drabbat av dom olika hemligheternas demoner, en del kanske sopar dom under mattan medans andra aldrig får bort dom från sitt DNA? Personligen vägrar jag titta in i någon garderob i fall att jag skulle stöta på skelettet som jag inte alls trodde fanns? Hoppsan Kerstin kan man lugnt säga!

Hur vädret blir dom kommande dagarna blir helt avgörande hur juni juli augusti kommer att bli, en gammal ursvensk sak från bondepraktikan men visst lutar det åt att vi kommer få en liknande sommar som vi hade 2018. Då det var tokvarmt fråm maj till september, redan då kunde man märka av bieffekterna av klimatförändringarna. Inom 5 år kommer vi garanterat snudda vid dom oroväckande 1,5 graderna som i vissa kretsar är helt förödande får vårt runda klot? Kanske är vi på väg mot nåt håll som vi i dagsläget inte kan sätta fingret på?"




18 maj 2023

En av många små tankar: Blott en dag i sänder?

"Kristi himmelsfärdsdagen är en dag mitt emellan dagarna, en i mina ögon sett obetydlig dag men ändock en ledig dag i helheten. Idag skall vi troligtvis grilla kyckling fräsa på majskolvarna eventuellt sparris och såklart dricka vin därtill, så på det stora hela blir det en betydande dag före helhelgen som kommer. I och för sig skall jag jobba åtminstone halva fredagen, men sen därefter går jag på helgledigheten med buller och bång. Regnet som kom igår hade en viss positiv inverkan på naturen i mitt närområde som blev vattnat ordentligt efter en period med relativt långvarig torka. Naturligtvis sätter det fart både på ogräset och den övriga växtligheten på gott och ont.


Klimatrapporten som kom igår var dock ingen munter läsning globalt sett, då det sas att vi kommer inom en femårs period hamna på den kritiska 1,5 procent gränsen vad moder natur klarar av, tydligen var det 66 procent chans att så blir fallet och dom andra procenten får vi som en otrygg bonus marginal att spela med? Naturligtvis så är det den moderna mänskligheten som har försatt oss i den jobbga rävsaxen, hur vi än gör så kommer vi troligtvis inte att fixa läget vilket känns som värsta tänkbara undergångsmardrömmen. Trots att vi nu är inne i en fas av klimatsmarta lösningar så kommer det troligtvis inte att räcka till för den kommande generationen, som kommer få ett rent helvete att vända den sjunkande skutan på rätt köl igen?"



17 maj 2023

En av många små tankar: När korta kontorsdagar blir guld värda?

 "Idag hade vi kort kontorsdag på kneget helt perfekt, då hann jag lagom precis cykla upp till vaccinmottagningen för att ta min första TBE spruta den mot fästingar. Får man liksom TBE då finns det istort sätt inget att göra, men får man istället borrelia då kan man behandla symtomet. Man kan ju som sagt inte välja men önska kan man göra? Tydligen finns det hur många fästingar som helst nu, kanske är det en av bieffekterna av klimatförändringarna liksom dom har upptäckt flera tusen nya hemska småkryp. Som på ett eller annat sätt har ploppat upp som elaka flugsvampar på en väldigt kort tid. Nu har samtliga familjmedlemmar tagit TBE sprutan till och med våran jycke DINO har fått sin beskärda dos av vaccinet.


Apropå det rådande regnet som strilar ned i ojämna formationer så får vi leva med det idag, för i morgon skall tydligen väder åter stabilisera sig? Sånt där vet man aldrig om man kan inte äns lita på meterologerna nu för tiden även solen har fläckar stundtals. I kväll har 2/3 delar beställt sushi medans den sista tredjedelen läs mig har beställt en calzone special den med räkor. Således tänker vi lyxa till återstoden av dagen, om en stund slår vi till med gofika en sorts förrätt som i det här fallet består av varsin smarrig wienerbrödsaktig vaniljkrämsbulle. Endast det bästa är gott nog. Som sagt det gäller att ligga på topp så länge det varar, för rätt som det är kan det komma en diff helt så där som man kanske inte riktigt hade räknat med?"



16 maj 2023

En av många små tankar: Livet kan vara enklare om den vill?

 "Livet är inte så där superenkelt som folk säger, livet skall inte vara enkelt heller predikade alltid min morfar som var en produkt från den gamla präktiga arbetarklassen. Livets små dilemmor kan vara alltifrån små sketna obagateller på maskrosnivår, till värsta djävla härvan ur ett jätte perspektiv. Själv kan jag ha åstakommit en ren och skär skandal så fort som jag har lyft upp ögonlocken från nattsömnen, eller om jag bara har gjort någonting som jag själv trodde var så djävla rätt och riktigt? Min morfar var till profession Verkmästare inom asfaltläggning en lagbas med järn i nyporna och hett asfalt i blodomloppet, tyvärr så speglade det av sig utanför jobbet till allas förtret. På nått sätt så synkroniserade vi ändå varandra till slut, jag som en rastlös stundtals omogen och partytörstande sökare och morfar som hade sin fasta kallhamrade principer och nåde dom så flyttade hans ställda skåp dom åkte på bannor utav guds nåde.


Kanske har ändå min uppväxt särpräglad mig till den jag är idag eller inte förvisso? Fortfarande söker jag dock efter det där som jag har letat efter i hela mitt liv, kanske finner jag det i morgon eller om 1000 år? Har faktiskt ingen som helst djävla aning? Så här på ålderns höst har man skaffat sig andra sidoperspektiv men grundsökningen förblir den samma. I mitt vaktmästaryrke skulle jag idag sätta upp en ny tv hos en boende vars gamla vägguppfasta flinta tv hade rasat i golvet med en djävla smäll. Den spontana glädjen som då uppstod när väl tvn var uppsatt på väggen är obetalbar, den lyckan önskar jag flera i min omgivning fick en chans att uppleva under sin livstid. I skrivandes stund går jag med min trötthet in i en nadra andning, fast jag bara har jobbat 2 heltidsdagar efter min över 5 månaders knäskada så är jag helt djävla trött och sliten."



15 maj 2023

En av många små tankar: Det där om självspelande pianon?

"Vissa tror att man är ett självspelande piano som automatiskt drar upp sig själv som en musikalisk duracell kanin? Det är man förvisso i 75 procent av fallen dom sista 25 procenten är man det inte och då är det så. Nu på ålderns höst får man lära sig att prioritera olika saker och ting vad som är viktigt och så vidare resten skiter man i. Nu gäller det att tänka på sig själv sitt fortsatta välmående så länge som det varar, och framförallt sätta familjen i första rum. Förr tänkte man på helt andra saker, men den tiden är förbi med vissa undantag? 


Värmen fortsätter dock att steka på fast idag har det varit sjukt kvalmigt, precis som om åskan hänger och dallrar i luften och bara väntar på sitt blixt och dunder. Fåglarna sjunger sin förtrollarande lovsång förutom fiskmåsarnas hemska brölanden medans grönskan exploderar i all sin fullkomlighet. Även den där överdjävla pollen florerar till dom känsligast förtret. Idag föresten på tal om annat så har man jobbat på sin första heldag på typ 5 månader men det kändes helt okej, så nu gäller det att hålla tummarna och tår på att knät håller fram till pensioneringen?



11 maj 2023

En av många små tankar: Bland potatisar och annat?

"Det stekheta vädret fortsätter att bombadera oss på gott och ont, det finns två sorters människor antingen dom som älskar eller hatar solens tryckande hetta. Personligen tillhör jag kategorin lagom är bäst i alla väder. Om ett tag tänker jag starta upp grillen där jag tänker tillaga fläskkotletter eventuellt sparrisar, till det potatis och såklart bearnaisesås dock ej hemmagjord utan ICA står som leverantör. Dessutom har jag dränkt potatis och grönsakslandet med rikligt med vatten, dom liksom jag är grymt törstiga när hettan slår till. Personligen tänker jag korka upp ett friskt vin därtill, det liksom hör till i sammanhanget.


Som jag sade för några dagar sedan så lyder meterologernas prognos på att vi får en liknande sommar som vi hade 2018, då det i stort sätt var tokvarmt från början av maj till slutet av september även det på gott och ont. Det onda i sammanhanget var att det blev vattningsförbud samt nödslakt av kreatur och även en betydligt sämre skörd än normalt, dessutom hade brandkåren en jobbig arbetstopp med ideliga skogsbränder stora som små som resultat. Så allt är inte frid och fröjd med värmen, som så många förr är den ursvenska meningen lagom är bäst som gäller. I den här värmen har min kropp blivit pepparkaksfärgad så folk tror att jag har varit utomlands, men det enda som jag har gjort är i princip endast klippt gräsmattan."



09 maj 2023

En av många små tankar: Lagom är bäst i alla väder?

"Det är med en tudelad skräckblandad känsla som man går in i den sista skälvande sjukskrivningsperioden med halvtidsjobb, äntligen efter närmare 5 månaders frånfälle från jobbet på grund utav en komplicerad knäskada. I stort sätt så har man fått börja om från noll med att lära sig gå normalt, träna upp dom förtvinade musklerna dels jobba bort lite övervikt som man har skaffat sig i rullstolsläget. Den lyckligaste stunden under den här sjukt långa perioden var, när man fick lämna tillbaka rullstolen som jag blev sittandes i över 3,5 månad. Det var ett stort steg för mig, men såklart ett pyttelitet minimalistiskt steg för mänskligheten. Under den där tiden insåg man hur djävla hjälplös man egentligen var, och i stort sätt var jag helt beroende av frugans assistans. Men allting går även i detta högst primära läge.

Eftersom man bor i en region som av tradition har varit ett klassiskt gnällbälte av rang, där i stort sätt ingenting är bra typ för mycket eller för lite regn för mycket eller för lite sol. Det är nog här i gnällbältet som vi troligtvis har myntat det ursvenska ordet lagom är bäst? Att värmen tar och ger ser jag bland annat på min ulliga jycke Dino, som i stort sätt blir helt utslagen han om någon verkligen avskyr allt var värme heter. Jag kan förstå honom på ett sätt, personligen ligger jag inte lika länge nu i solen som förr i tiden då kunde man ligga och pressa större delen av dagen. Naturligtvis är man helt beroende av att omge sig med av vatten i alla former, utan denna ack så viktiga vätska står både människor och djur sig tämligen slätt."



En av många små tankar: När solen totalt dominerar min plats?

"Konstaterar att det idag har varit klart en av årets absolut varmaste dagar hittills? Igår när man cyklade runt klockan 6 på morgonen till kneget så var det typ 2 minusgrader vilket inkluderar både mössa och vantar, idag hade vi plus 4 grader vid samma tidpunkt då skippade jag faktiskt mössan halleluja. Prognosen säger att det skall bli en tokvarm sommar i år ungefär den som vi hade 2018, då vi i princip hade tokvarm från början av Maj till slutet av September. Vilket var förödande både för lantbrukarna som var tvugna att nödslakta sina kreatur, men även en katastrof för grundvattnet som sinade. Sedan kanske man kan nämna i sammanhanget att brandkåren hade en sjuk arbetstopp med skogsbränder stup i kvarten och dylikt.


Naturligtvis skall man vara försiktig när man solar på grund av det supertunna ozonlagret, för man vill ju inte drabbas av den fruktade hudcancern malignt melanom som ökar lavinartat för tillfälligt. Personligen så har jag sjukt lätt för att bli brun, i stort sätt så räcker det med att jag klipper gräsmattan med bar överkropp för att grannarna skall tro att man har varit utomlands. Det får jag väl tacka morsan för hennes tacksamma pigment som jag fick ärva. Sedan finns det dom som bara blir röda för att sedan skinnet ramlar av, och under det hela blottar sig en grisrosa nyans vilket inte är så kul i sammanhanget."



06 maj 2023

En av många små tankar: En dag då prinsen uppgraderades?

"Idag står i princip hela Storbrittanien stilla även delar av mitt hem tack vare att en gammal prins blir en ny kung i gammalt format, således en hejdundrande kröning i temat klang och jubel. Där ett galet royalistiskt folk går man ur huse för att hylla den nya kungens inträde, med säckpipor fish and ships bärs och hela baletten runt omkring. Själv tror jag att jag inte vill bli kung, det verkar bara vara en sjukt jobbig cermoni det räcker med att vara kung i baren det är nog så krävande? Min fru är även hon en smått galen royalist hon avgudar våran svenska kung och drottning alla dagar i veckan, medans jag är mera skeptiskt till kungahuset. Sedan kommer den ständigt återkommande diskussionen upp, vilket statsskick Sverige skall ha däri brukar meningarna vara synnerligen tudelade. För egen del spelar det ingen roll huvudsaken är att Sverige fortsätter hålla kursen rak och stabil framledes. Eftersom man fortfarande är en gammal punkare av rang och en lågbetald arbetare uti fingerspetsen sedan begynnelsen så kanske man inte är så himla förtjust i överklassens översittarfasaoner, fastän jag på gamla dagar till viss mån har förlikat mig med den blåblodiga sidan något?


Igår pratade jag med farbror Blå, det är en lustig snubbe som är så långt ifrån verkligheten man kan vara han lever i sin sårbara bubbla och utgår ifrån den. Helt utan verklighetsförankring över huvudtaget han kan få minsta bagatell till att bli en konspirationsteori, att resultatet av den kokande spiksoppan kan bli värsta gourmemiddagen. Ibland vill man komma ifrån verklighetens alla krav och slippa den dagliga fyrkanten, och bara prata med farbror Blå om ditten och datten det kan kännas sjukt befriande och fjärran från gängse normer. På tal om den nyblivna Kung Charles III så är han nog grymt nöjd med att äntligen i grevens tid ha blivit uppgraderad? Sedan kan man tycka vad man vill om aristokraternas pompösa jippon, men britterna bara älskar när sånt här händer även min hustru skiner som en sol i sann royalistisk anda."



04 maj 2023

En av många små tankar: Ändå som en kugge i sammanhanget?

"Har alltid sagt att utbildning är A och O för att man skall komma någonstans här i världen, utan den kompetensen står man sig ganska slätt. Personligen så här med facit i handen skulle man såklart ha gjort helt andra val, kanske till och med omgett sig med ett annat klientel? Som så många gånger förr så var det precis med mig som så många andra, att man föll för grupptrycket. Typ 8 polare tyckte vi skulle bli plåtslagare och då föll jag för det valet, så här efterhand var just plåtslagare värsta tänkbara alternativet. Jag ville bli skribent i alla dess former och dessutom utbilda mig som journalist skriva böcker anekdoter och så vidare. Men som min kära mormor sa, att det är aldrig försent att förkovra sig må det än vara? Naturligtvis är det så. På nåt sätt så är jag ändå nöjd med livet, och faktiskt har jag nu det bästa jobbet hittills under min yrkeskarriär som är fjärran ifrån min ungdomliga drömmar.


På min tid var det lätt att få jobb det var i stort sätt bara att knacka dörr hos företaget, dom stod på kö för att få just dig oftast kunde man utbilda sig på företagen. Idag ser verkligenheten lite annolundare ut nu är det arbetsgivarens marknad, då arbetsgivaren i stort sätt handplockar sin personal. Det gamla löpande bandet har byts ut mot spetsinriktad kompetens för att hävda sig på den tighta marknaden. Det är sannerligen inte lätt för dom ungdomarna som kanske inte har dom där toppbetygen som behövs, oftast faller dom tillbaka på låglönejobben. Men sanningen är den att fortfarande behövs alla typer av jobb, där varje arbetskraft är viktig för den totala helheten. Alla är vi kuggar som måste kugga i varandra för att samhället skall fungera."



En av många små tankar: När framtiden vill in i ditt medvetande?

"Vårvädret fortsätter att vara precis så där härligt kaosartat som det alltid brukar vara vid den här tiden, ömsom sol ömsom övriga andra djävla väderlekar. I morse när man slängde sig upp på¨stålhingsten på väg till jobbet så hade man modiga någon minusgrad i ryggen, så det var bara att plocka på sig mössa och vantar och se glad ut? Tydligen skall det fortsätta att vara svinkallt återstoden av veckan, för att sedan stabiliseras sig igen i början på nästa vecka. Vädermässigt är det precis som det alltid bruka vara, åtminstone så länge som jag har levat? Men enligt framtida profetior så kommer vädret garanterat att ändra karaktär, men sen kanske man inte vet 100 om det blir en ny istid eller tropiskt djungel för hela slanten. Naturligtvis så spekuleras det hej vilt över huvudtaget om hur framtiden kommer att gestalta sig, troligtvis blir det nåt mellanting mellan star trek öken eller armageddon?


På 60-talet grottade man villigt ner sig i star trek serien man fantiserade om framtiden och dess fantasifulla teknik, personligen tyckte man att frontmatade vieobandspelare var det häftigaste man visste. Idag platsar den tidens teknik på museet, det börjar ju en annan snart också göra det är bara en tidsfråga. På den tiden pratade man om flygande och självstyrda bilar med pratande robotar som skötte det mesta av vardagslivet, idag börjar man närma sig 60-talets science fiction anda på riktigt. Inom en snar framtid är vi garanterat uppkopplad i någon sorts centralstyrd plattform, där minsta lilla avvikelse registeras och blottläggs. Vissa anser såklart att den verkligheten både är skrämmande och traumatisk på gott och ont, men om ett antal decennier är man själv så pass gammal och gaggig att man totalt skiter i den fortsatta utvecklingen?"





03 maj 2023

En av många små tankar: Bland övergående fasor och annat?

"Vågen av vansinnesbrott fortsätter att skjölja över oss, senast ett brutalt mord i min närhet. Det är bara ett under att man fortfarande lever när man går ovetandes bland tickande bomber, bland psykotiska krutdurkar som bara behöver ett felsagt ord för att brisera. Kanske är det en negativ produkt utav det ansträngda samhället som vi just nu lever i, där osäkerheten där både yttre och inre omständigheter kan påverka din livssituation åt olika håll? Vårt trygga land har blivit mer som vilda västern än vad vilda västern någonsin har varit. Det känns som om inte makthavarna har kompetensen till att knyta ihop säcken, för att på sätt få ett tryggare klimat att leva i. Tonårsdottern är för närvarande inne i värsta tänkbara upproret, där i stort sätt allt och alla suger skit. Till och med lilla jag blir hennes värsta mardröm ever? Men eftersom jag har stor och bred erfarenhet av barn, så vet jag att hon är inne i en övergående fas det gäller bara att rida ut stormen.


Har precis kommit hem från dagens tredje hundpromenad i ett typiskt aprilväder med kyla regn och mörka moln, i morse när jag cyklade till jobbet så var det någon enda minusgrad så man fick ekipera sig med både mössa och vantar. I dagsläget så har vädret svårt att bestämma sig, men det var någon meterolog i etern som påstod att vi skall få en kortare värmebölja inom kort det tackar vi ju för? Trots att den jobbkategorin har tillgång både till satellit och radar så kan dom ha fel i sina prognoser, men visst det ställs idag säkrare prognoser än vad det gjorde på 70-talet då kändes det som om dom kastade tärning för att fastställa dagsprognosen."



02 maj 2023

En av många små tankar: När livet hänger på sköra trådar?

"Livet består oftast av slumpen ödet tillfälligheterna, att vara på rätt ställe på rätt tidpunkt eller fel ställe på fel tidpunkt antingen eller. Ibland löser sig saker av sig själv som en skänk från ovan. Eller så får man en hjälpande hand på ett eller annat sätt. När man är ung hänger man med polarna och skapar sig kontakter långt uppe i livet, plötsligt så blir man gammal eventuellt bitter på situationen och konstaterar krasst att polarna antingen har trillat av pinn kilat vidare eller helt enkelt skaffat sig ny umgängeskrets? Idag kanske man känner sig frisk som en leende fisk, men i morgon kan man kanske hamna i en olycksdrabbad situation...plötsligt kanske allting är över? Eftersom man lever i nuet så är det endast här och nu som gäller, det som hände igår blir historik man bara bläddrar förbi i förbifarten. Känner till en kompis som bara på ett antal veckor har gått från sprallig till okontaktbar, där livets andedräkt endast hänger på några sköra trådar. Rätt som det är kanske allting är över, lika plötsligt som det började.


Nu kanske man inte ska måla fan på dörren, för idag skiner faktiskt solen och penningflödet är normalt balanserat och då får man vara glad över det. En annan dag kanske marken öppnar sig himlen sluter sig och mardrömmarnas samtliga demoner går till angrepp, då kanske man önskar att man aldrig har blivit född varken nu eller senare? Egentligen handlar livet om att hitta en sorts stabil och trygg balans, att ha förmågan och verktygen att kunna tackla dom olika problemen som hela tiden dyker upp här och där av en eller annan anledning. Tro det eller ej men allting handlar faktisk om ekonomi, har du en trygg och stabil ekonomi är det sällan några problem. Har du en oanständig ekonomi ej värd namnet så din vardag går balansgång på en slak lina över Niagarafallet. Sedan finns det dom som hoppar i galen tunna, även de som hellre flyr än illa fäktar."



En av många små tankar: Då dom många faktorerna spelar roll?

"En av många saker som irriterar mig är just varför man startar ett krig? Det kan vara många faktorer såsom makt galenskap ekonomisk vinning, eller så startar man ett bara så där? Trodde i all min enkla enfalt att mänskligheten var sjukt trötta på allt vad krig heter, med våld ond bråd död onödigt lidande och framförallt matriella skador och andra förluster. Tänk på vad det kommer att kosta att bygga upp Ukraina igen, troligtvis en astronomisk galen svindlande siffra? Tänk att vara ständigt rädd för att ett land helt plötslig invadera ditt älskade land som en oplanerad våldtäkt, det finns inget snällt att säga om krigshetsarna. Kom ihåg själv när man gjorde värnplikten det mesta var förstås en lek med gröna kläder, men när man moget läste emellan raderna fick man klart för sig det blodiga allvaret i kråksången. En officer sa att vi troligtvis inte skulle överleva mer än 8 minuter i fronten, det kändes ju stabilt att veta? Nu så här 40 år senare så har såklart vapenarsenalerna uppgraderas en aning, stragegierna har finslipats och armadan har förbättrats.


Det är som när relationsexperterna säger om tonåringarna, starta inte dom krigen ni inte kan vinna. Påbörja aldrig ett slag om ni inte har ett fullgott försvar. Förr i tiden gick man in i konflikter utan att förutse konskvenserna, nu på senare tider har man valt diplomatins gyllene väg för att på så sätt deala fram den bästa lösningen för båda parter. Man kan visst det lära gamla hundar sitta se bara på mig, som allt för många gånger har fått bita i det sura äpplet. Dels på grund av en inbyggd envishet kontra en fullskalig tjurskallighet utav guds nåde, dessa försmädliga faktorer har sänkt många skepp liknande Titanic. Nu för tiden går man inte längre huvudstupa rakt in i en glödande konflikt självmant, utan att ha fullgoda argument att kontra med annars så är det kört? Ibland lyckas det ibland går det rent åt helvete."




01 maj 2023

En av många små tankar: Tiden är den enda som springer snabbt?

"Inget snack om saken att tiden håller på att springa förbi oss levnadsglada själar, åren går i termen fritt fall som en skenade negativ spiral. När man var ung och oskuldsfri så hade man all tid i världen, dessutom var man både odödlig och med en självgod intelligent. Nu med facit i handen så har tiden bara krympt ihop till ett sorligt russin, där bara den knapp mätbara sötman håller den vid tillfälligt liv. Det där med odödligheten är snart ett minne blott för oss alla, liksom den knappt synbara intelligensen som med årens lopp dramatiskt har minimeras. Man kan lugnt påstå att människan är som ett ruttnande äpple i dess sorglösa form. Alla i min kompiskrets ville bli lokförare, herregud jag ville bli författare eller musiker i nåt flumband ha massa sexiga groupies omkring mig. Kompisens farsa var lokförare därför ville polaren också bli lokförare, äpplet faller inte långt ifrån trädet? Min farsa jobbade på ställverk, och jag ville fan inte bli ställverksarbetare. Istället utbildade jag mig till plåtslagare fast jag hatade plåtslageri, dessvärre fastnade jag i grupptryckets elaka käftar mot min vilja. Fortfarande letar jag febrilt efter det perfekta jobbet, men om några år är det slutletat för då går jag i pension.


Egentligen så undrar man vart alla åren har tagit vägen, från den dagen som man gick ut 9:an fram tills dagens datum. I början så provade man på en uppsjö av olika jobb och man var nöjd med det. Efterhand så fick man familj så försörjningen var det enda som man tänkte på, att få ihop ekonomin till en hållbar och fungerande vardag. Naturligtvis kan man inte leva om sitt liv men hade jag ändå fått chansen, så hade livet troligtvis sätt betydligt annolundare ut det vill jag åtminstode tro? Allt den där problematiken handlar egentligten om vilka förutsättningar man har vilken uppbackning man får vilka verktyg som finns tillgängliga. Idagens hårda arbetsklimat är kontakter så djävla viktiga, att känna och träffa rätt människor på rätt plats och vid rätt tid."



En av många små tankar: När beståndsdelarna blir ett futtigt faktum?

"Ni undrar säkert hur det går för mig i jakten på det perfekta välbefinnandet? Tja dom som undrar är troligtvis endast någon nanoprocent av den globala totalbefolkningen i stort sätt lika många futtiga bestånsdelar som ryms i ett krasst maginnehåll hos en för tidigt född amöba? Men som min mormor alltid sa, att så länge det finns någon sorts tillstymmelse till procent hur stor eller hur liten den än må vara så finns det en chans? Naturligtvis så hade mormor däri en viss poäng, men den riktig poängen i sammanhanget är att jag inte ens i skrivandes stund har hittat det där perfekta välbefinnandet trots ett livslångt sökande? Troligtvis kommer jag att hitta det jag söker efter på dödsbädden, kan ge mig fan på det? På tal om välbefinnande, så kom jag nyss hem från en synnerligen blöt promenad med min jycke Dino. I ett brutalt ihärdigt regnande som var som en blöt dröm att vandra i? Dels slapp jag alla pratglada äldre människor även dom hjärtskärande hurtbullarna med rödmosade flin som kämpar sig igenom sin utvalda sträcka slapp jag konfronteras med...nää fy fan vad jobbigt det är att se dessa stackares lidande.


Tro inte att jag avskyr motionerande människor tvärtom kan jag säga, för egen del älskar jag varierande korta långa promenader med jycken Dino jag älskar långa cykelturer. Kort sagt jag älskar att hålla mig i trim. Efter över tre månaders kompakt sittande i rullstol som smygande byggde upp typ 10 kilo barlast fördelade på ett enda ställe, så är det viktigare nu än någonsin förr att få bort den bärande skiten och till slut återfå sin forna glans igen. Allt det där handlar självfallet om själdisciplin självinsikt djup karaktär och ett djävlaranamma utav dess like, har man dom ädla egenskaperna så har man relativt enkelt skaffat sig många fördelar att bekämpa barlasternas demoner med. Efter två dagar med sill och potatis så har min kära hustru äntligen stekt iordning ett gäng undersköna rostbiffar, till det serveras fryst svensk potatis en läcker genomtänkt sås lyxig grönsallad och givetvis universaltillbehöret lingon som är lika viktig som pricken över i."




En av många små tankar: I huvud på en mixad cheesecake?

"Kanske har man alltid varit som en mixad cheesecake av en tänkande drömmare och sökare i hela sitt liv, att finna sin plats för stunden sin särpräglade nisch i allt det hela? Eftersom jag är en så kallad konstärssjäl utan konstnärsskap så har jag aldrig hittad den optimala platsen än, men i dagsläget har jag accepterat här och nuet vilket är hur stort som helst? Har alltid klassificerat mig som en klassisk medelmåtta som är lagom okej på det mesta, inte i överkant inte heller i underkant utan prescis där någonstans mittemellan vad som helst. Inte som en fisk på torra land, utan mer som en simmande landkrabba uti den hela stora blåa oceanen. Som en nyfiken brännmanet som inte ger sig förens den har upptäckt platsens påstådda förträfflighet. Det hela handlar knappast om varken religion eller politik, utan mera som att träffa rätt i sin ständigt rörliga livsåskådning.


Som sagt man har ju knappast rosat marknaden inte ens varit i närheten av en hurrande folksamling som har snöat in sig i kreativiteten. Utan mera har jag endast skummat på den publicistiska ytan så att säga skrapat loss minmala ätbara fragment ur dess icke sinande kittel. För att vara lite mindre dramatisk kan man helt klart säga, att jag fortfarande är på ruta ett i processionen mina vyer? Som ung hade man såklart storslagna drömmar om ditten och datten, man skulle bli både det ena och det andra helst samtidigt? I stället blev man typ ingenting som en tall i granskogens spretiga domäner som en förlorad dagdrömmare som har gått något vilse i sina egna filttofflor, men ändå på nåt sätt förblivit en fungerande bit länk i det stora hela som en beståndsdel i det ständigt snurrande hjulet."



En av många små tankar: Är det nu som allting händer?

"Det är i maj månad som allt händer, är ett av många bevingade talessätt. Visst är det så det är nu bönderna har häcken full allt det goda skall ned i jorden och så vidare. Det byggs ut det byggs in, allt repareras fejas målas och konstrueras. Men allt på ytan är inte bara perfekt, det konstateras att det är sjukt många ungdomar med psykisk ohälsa faktiskt mer än någonsin förr. Kanske är det nu som vi får skörda offren av medaljens mörka baksida dom unga drabbade inom teknologin värld i det allt mer pressade sociala nätverket. På hemmaplan har vi begränsat skärmtiden något, så att vi inte helt fastnar i skärmendumpens tvivelaktiga verklighet? För att på så sätt undvika bland annat hjärntrötthet synrubbningar konspirationsteorier diverse bokstavsrelaterade tvångssyndromer. Det börjar bli allt mer vanligt att livet utanför datorernas värld, blir till ett ökänt skrämmande främmande ingenmansland där sociala fobier kan bubbla upp som sockerdricka utan förvarning.


Igår pratade vi om att vi som barn alltid var ute och lekte man var aldrig inne man var jämt med polarna i ur och skur i vått och torrt, såklart det var ju den tidens melodi innan datorernas inträde. Nu sitter man liksom och konverserar med hela världen utan att ens behöva lyfta på ändan, såklart det är ju den här tidens kommunikation det får man acceptera oavsett om man gillar det eller inte? Annars kan man lätt hamna i ett socialt utanförskap, sedan gäller det att hänga med i svängarna i den snabbt skenande digitala utvecklingen. Kanske är det så att vi byggde kossor av grankottar och satte tändstickor som ben förr i tiden, å andra sidan så visste vi inte om någonting annat? Som jag har sagt förut så har jag under min livstid fram till dagens datum fått uppleva saker som ingen annan förrut har gjort under miljontals år. Ändå känns det bara som om vi är i början på den ny generations utveckling, som i ett nafs kan göra dagens teknik till dammiga banala museiföremål?"



En av många små tankar: Det välkomnade 1 Maj?

"Igår lapade vi sol så gott som hela dagen med diverse utomhusarbeten, såsom spadvända potatisjorden gräsklippning sköra dom första rabarberprimörerna. Igår hade vi valborgsmässoafton som vi tillsammans med svärmor vi åt sill och fryst svensk färkpotatis, som förrätt avverkade vi en underbar rabarberpaj med härlig vaniljsås vilket är en grym försmak på vårens alla primör delikatessser. Som traditionen bjuder på så åkte vi även till en festplats utanför stan och kollade på majbrasens uppgång och fall en process som snart var över, sedan kanske inte årets vårtalare på plats var av bästa klass men det var bara att gilla läget? I vanliga fall så brukar vi äta våfflor vid festplatsen, men i år så skippade vi totalt den läckerheten.


Idag har vi äntligen kommit fram till 1 Maj i mina ögon sätt en arbetares dag då man går man ur huse och demonstrerar mot borgarnas orättvisor. Eftersom man själv är en arbetare alla dagar i veckan liksom dom andra övriga i släkten sedan generationers tillbaka, så är liksom den här dagen helig på många sätt för att predika diverse orättvisor på. Självfallet så kommer det alltid finnas kvar två sidor, en blåblodig och en pulserande röd så är det bara. Fast på senare tid har den gamla gränsdragningen suddats ut någon. Pengar är fortfarande makt bra inkomst är en stabil makt kontakter är guldkantad makt allt det andra är endast en kamp för överlevnad. Själv har jag för längesedan slutat att demonstrera men fortfarande tillhör jag kategorin arbetare, och naturligtvis gör jag allt för höja den vanliga arbetarens status."



29 april 2023

En av många små tankar: Döden kan sätta käppar i hjulet?

"Tänk så nära man är både döden och livet i ena sekunden är man kärnfrisk, för att i nästa andetag ligga krämpande för döden. Har man upplevt den själv men även i sin omgivning, så inser man hur liten människan är så hjälplös så sårbar. I mitt jobb kastas man verkligen in i dom båda förhållandena, i vissa fall kan försämringen komma blixtsnabbt men även förbättringen. Ett dag för dag läge som så mycket annat. Utanför fönstret så öser regnet ned det blåser en sjudjävlars vind dessutom är det svinkallt,men det här väderläget var jag helt förberedd på så det var ju knappast oväntat. Nu går vi mot slutet av denna aprilmånad med valborg i morgon med majbrasa vårkörer med vårtal och så vidare, vi brukar åka till ett ställe utanför stan där vi även brukar passa på att köpa nygräddade våfflor vispgrädde med rårörd jordgubbbsylt.


Det där med livet och döden har ju olika innebörder desto äldre man blir, när jag var ung så trodde jag liksom alla andra att man var i stor sätt odödlig. I dagsläget har man nu kommit upp i en ansenlig ålder där man börjar inse att döden liksom busslinjens ändhållplats är det sista man kommer till. Forskningen om åldrandets mysterium fortsätter vad jag förstår, men än så länge kan man inte lura kroppens åldringesmekanismer att helt avstanna. Men den dagen som man kommer på att använda vanligt vatten som bränsle till bilen, då är jag nog både död och begraven för längesedan. Samtidigt är jag sjukt tacksam över att jag har fått uppleva den expansiva tekniska utvecklingen under typ dom senaste 60 åren, som inte männsligheten har fått göra under miljontals år innan? Att upptäcka hjulet var nog grymt hichtech på den tiden?



En av många små tankar: När allt tuffar på som vanligt?

"Igår kväll kom min kära familj hem från en shoppingtripp till Ullared, med X antal välfyllda kassar med allt möjligt i. Själv valde jag att vara hemma hos hunden, men jag skickade med en väl tilltagen nota som i det stora hela var avbockad. Dom ser det hela som en trivsam grej tillsammans en utflykt med övernattning till detta gigantiska mecka, på vägen hem passade dom på att åka en sväng ned mot havet för att kolla in allt det där magiska salta. I sommar drar vi själva ned mot havet i ett par veckor vilket är samma olidliga längtan varje år, vi har varit där i stort sätt varje sommar i över 20 år. Vi ser det som vårt andra hem under den långa tiden så har vi såklart skaffat oss vänner, så det är alltid lika roligt att komma ned packa in i prylarna i huset slänga på sig badbrallorna och springa ned till havet och doppas sig. En ständigt återkommande procedur som är lika självklar som ammen i kyrkan.


När man kommer ned till smultronstället så lägger man ifrån sig titlarna och säger du och ni till varandra, man sitter i klumpar och dricker öl och gosar sig i solen. Grillsäsongen har som sagt redan börjat och vi var naturligtvis sjukt tidiga med den saken. I kväll har familjen delegerat mig till att grilla vitlöksmarinerade kycklingdelar, naturligtvis börjar vi med bubbel och snacks som förrätt för att efterhand gå över till vin som sagt man får börja i rätt ände det som krokigt skall bli. Min rehabträning tuffar på i rätt riktning snart har jag bara två halvtidsveckor kvar innan jag kliver in i heltidsjobbet, då kan jag med ett leende på läpparna konstatera att nästa fem månaders knäskada är läkt. Vilket jag såklart tackar och bugar för, enda problemet jag har för närvarande är att gången i trapporna inte är 100 procentig men vem är det egentligen?"



27 april 2023

En av många små tankar: Med många bäckar små?

"Kanske är det så att vi för tillfälligt är inne i värsta tänkbara aprilvädret med kyla snö uschligheter och hagel, med ojämna temperaturer och allt det där andra som hör till årstiden. Allt kan man kanske inte bara skylla på klimatförändringarna, det kanske bara är så här djävligt innan den riktiga värmen kommer? Just nu i skrivandes stund så regnar det så mycket det bara orkar, för att i nästa sekund hagla pyttesmå sylvassa iskristaller. Troligtvis så var det lika djävligt vid samma tid förra året, men sånt där blöta fakta har man liksom förträngt eller så sitter det fast någonstans i bakhuvudet och kliar?


Min kära familj åkte i morse iväg på en shoppingtripp till Ullared detta kapialistiska surrealistiska mecka, som kan få vem som helst till att gråhårig bara så där. I början när jag var grön som shoppare så tog jag min lilla kundkorg, sprang visslandes iväg och plockade i mina tänkbara prylar det tog väl typ i runda slängar knappt 1 timma. I mitt stilla naiva sinne så tänkte jag att då måste väl den övriga familjen också vara färdiga? Icke sa nicke tji fick jag, hustrun berättade i en ganska sansad ton att dom hade typ 6 till 7 timmar kvar att shoppa. Beroende på i vilket tempo dom tänker hålla, för egen del så gick jag till baren för att dräpa ett par bärs det gick ju fint det också. Sedan dess har jag varit på Ullared sjukt många gånger, så man lär sig efter hand att planera rutten i butiken och anpassa sig efter folkhavets böljande vågrörelse?"



23 april 2023

En av många små tankar: God sak på säsongen?

"Som vanligt var det jag som startade gräsklipparsäsongen för 8:onde året i följd. En perfekt dag till att inleda säsongen på med tokvärme grillparty och flödande dryck, idag väntas det komma in regn i olika omgångar så jag gjorde nog rätt val att klippa igår. Idag söndag blir en dag då jag i princip inte tänker gör ett dugg, utan bara finna den tillfälligt förlorade balansen igen. För i morgon går man på en ny halvtidsvecka med allt vad det innebär? Som vanlig är det jag som drar det mesta av hundlasset, i runda slängar blir det typ 3 turer om dagen där frugan står för minst 1.

Man kan gott säga att jag också har haft fest i dagarna tre med både god mat dryck och besök av både släkt och goda grannar. Så idag lägger man liksom locket på och kryper ned i sin skyddande bubbla, för att sedan blomma ut som en trött knopp klockan 04.45 i morgon då min förbaskade väckarklocka ringer. Om högst om ett par år eller så i bästa fall, så hoppas jag begrava den där väckaklockan som har varit en ringande följeslagare i hela mitt yrkesliv. Men å andra sidan har dagens pensionärer fullt upp med sina respektive liv, så det knappt finns någon tid över till att typ koppla av, hoppas för egen del att man kan hitta den där balansen mellan dikt och verklighet?"



17 april 2023

En av många små tankar: Ett hopp inom en snar framtid?

"Konstaterar att det vackra vädret försätter att härska att vara kung och drottning samtidigt, igår hade min region en av dom högsta temperaturerna i landet idag är det visst nåt liknande. Självklart är vi alla förtjänta av lite sol och värme, efter att ha gemonlidet värsta tänkbara vintern inklusive min egen svåra knäskada som grädde på moset. Idag avverkade jag min första arbetsdag på nästan 5 månader, så nu går jag på halvtid ett bra tag framöver vilket känns helt okej i sammanhanget. Fortsätter träna så gått det går med både cykling och promenader, så inom en snar framtid hoppas jag vara i närheten av vad jag var före olyckan.


På jobbet är det nästan som vanligt förutom den naturliga strömmen av nya boende nya vikarier nya ansikten, men grundstommen är fortfarande densamma som förut. Naturligtvis blev det en hel del kramkalas bort ikring, vilket är helt naturligt eftersom man har jobbat där ganska länge. Frugan är på väg hem efter sin första dag på heltid, så hon kommer efterhand ju längre kvällen lider känna av tröttheten den kommer liksom smygandes in på en. Efter en helt och hållit överjävlig period av lika delar jämmer och elände, känns det enda någonstan att man börja komma in i en positiv fas igen."



14 april 2023

En av många små tankar: Livet kan svänga som en solkurva?

"Tänk vad snabbt livet kan förändras, ena dagen kärnfrisk andra dagen får man kanske en hjärnblödning som helt kullkastar ens trygga och välordnade liv. Från att ha gjort allt tillsammans med planeringar semestrar och så vidare, till att partnern blir helt beroenda av din insats vilket är ganska skrämmande. Personligen så har jag upplevt det scenariot på nära håll, men det är som frugan säger: Rätt som det är kan man själv hamna i den situationen, vilket jag inte ens vill tänka tanken på? För närvarande är man med full sprutt mitt uppe i livet med jobb med familjen sitt umgänge och intressen, men genom ett ögonblick kan allt det där förändras.


Som sagt i dag befinner vi oss i regnets tecken där det i stort sätt har vräkt ned större delen av dagen. Så vi får se om meterologerna har rätt i sin analys om morgondagen? Där det lovas sol värme och vårkänslor? Idag är det förövrigt sista skälvande dagen på min 4 månaders långa sjukskrivning, nästa vecka går man in i en halvtidssjukskrivning med arbetsträning och så vidare. På nåt sätt känns det helt okej att börja komma igång med den sociala verksamheten igen, dom här månaderna har varit i runda slängar stundtals ett rent helvete. Nu ser man äntligen det där berömda ljuset i tunneln, som man inte trodde fanns i början av skadeperioden där allt var nattsvart. Peppar peppar så har läkningsprocessen varit god, och hoppas så även i fortsättningen blir grymt tillfredställande. Man kanske inte kan börja springa maratonlopp så här i början men på sikt är allting det där fullt möjligt."



En av många små tankar: I all det blöta hoppas solen skratta?

"En synnerligen blöt inledning på den här dagen, gick ut med jycken Dino runt 7 i morse och det regnade och det regnade. Troligtvis kommer det att stänka ned resterande av dagen, som kommer att bli den blötaste hittills? Idag är det fredag som blir min sista heltidssjukskrivning och frugans sista halvtidssjukskrivning, på måndag startar frugan upp med heltid medans jag kör på ett tag med halvtid. Efter snudd på ett halvår är man ute på banan igen, lite vacklande lite osäkrare lite fetare men självförtroendet är det dock inget fel på? På söndag spelar jag och sonen pingis, den första två timmars matchen sedan december förra året. Naturligtvis så kommer man vara sjukt ringrostig, men jag har förvarnat sonen att han kommer blir sjukt svettig när matchbollen slås in. Om det blir han eller jag som dunkar in det låter jag vara osagt?


Igår blev det fisk för hela slanten den ena delen bestod av gravad lax med hovmästarsås samt romsås, den andra delen bestod av fjällröding potatismos och romsås. Till det serverades ett friskt vitt vin därtill till dessert blev det glass och jordgubbar. Ikväll fredag blir det lite enklare med två sorters taco, en med kyckling en med köttfärs och allt det andra som hör till den rätten. Naturligtvis fortsätter vi med det vita vinet som verkligen fyller sin roll i sammanhanget. I morgon lördag väntas det komma in en svans av den kommande värmen, men jag tror inget förens jag själv får uppleva det fakumet."



11 april 2023

En av många små tankar: Konsten i att få känna sig viktig?

"Funderar lite kring om att få känna sig viktig? Någongång i sitt liv ska man väl bannemig få känna sig viktig oavsett vad det är, personligen så har jag fått äran att få känna mig viktig ett par gånger i mitt liv. Det var vara små oansenliga saker som att gå ut med jycken Dino, eller att slänga soporna när frugan är trött eller vad fan som helst. Nu är man väl knappast av kunglig börd eller så, men som en vanlig gräsrot kan jag känna mig sjukt viktig alla dagar i veckan. Frugan håller som bäst på med ett viktminskningsprogram, så ikväll tänker hon slänga ihop en kalorisnål broccoligratäng, själv äter jag upp resterna av gårdagens överjordiska pyttipanna som jag tänker uppgradera med både chili och srirachasås. Het mat är en sann passion för mig och min kulinariska ådra.


Idag har vädret varit långifrån vackert utan istället så har det blåst fan själv med lite underkylda vindar i framkant. Meterologerna säger bestämt att våren kommer nästa vecka med temperaturer runt 20 plusgrader, äntligen kan man kanske på riktigt få njuta av den efterlängtade värmen. Så fort värmen kommer exploderar naturens prakt i full blom, men det är ju det här som vi har längtat efter en djävligt jobbig vinter. Ikväll spelar mitt hjärtlag Örebro ytterligare en viktig match i årets shl semifinal mot Skellefteå, hur det går i den matchen har jag inte den blekaste aning om? Det får vi veta efter slutsignalen, hjärtat säger såklart vinst men det logiska säger tyvärr någonting helt annat."



10 april 2023

En av många små tankar: Att leva i nuet kräver sin man?

"Spinner vidare i tankeverksamheten med det där om att allt skall vara för evigt eller inte? Naturligtvis beror det på vad det är? Till exempel krig vill man ju inte skall vara för evigt men däremot lyckan, inte heller vill man att ens genomruttna ekonomi skall vara för evigt men kanske att få vara frisk vore en fördel.I mitt jobb hanterar jag ålderdomens problematik där varje frisk dag är en gåva, där varje liten krämpa blir ett rent helvete på jorden. 


Som sagt personligen så befinner jag mig någonstans mittemellan övre medelåldern och pensioneringen, där varje dag tar mig ett steg närmare ändhållplatsen. På den naturliga resan hoppas man såklart på att få vara frisk så mycket som möjligt? Men allt det där kan förändras bara på bråkdelen av någon nanosekund, från lycka till olycka inom ramen av ett ögonblick blott. Eftersom man fortfarande lever i nuet så är stunden som är det allra viktigaste, rätt som det kan det komma en dag då man sitter dreglande på en pinnstol och bortglömd för allt och alla? Den dagen hoppas jag man slipper."



En av många små tankar: Sista dagen innan det normala?

"Sista skälvande dagen på påsken en påsk som mestadels har gått i frosseriets tecken. Ärligt talat så är jag helvetes trött på Janssons frestelsen köttbullarna dom många prinskorvarna med tillbehör, så nu skall det bli grymt skönt att bara äta vanlig hederlig mat igen. Med vanlig mat menar jag all annan mat än exempelvis Jansson och dylikt. Till och med en tallrik filmjölk kan vara magisk om stunden tillåter. Nästa veckan går man in i det normala igen med jobb med skola, för egen del så har jag 1 vecka kvar på min långtidsjukskrivning sedan går jag in i en period med arbetsträning. 


Vilket känns både obehagligt och behagligt på samma gång, men innest inne så visste jag att den här dagen skulle komma förr eller senare. Men nu är vi snart där efter över 4 månaders långt frånfälle. Till frukosten idag åt jag min sista sillfilé på länge min sista skinksmörgås vilket kändes skönt, i morgon går jag på mitt ordinarie frukostpaket igen med ostmackor juice och kaffe allt stabiliseras och ordningen återställs."




09 april 2023

En av många små tankar: Imorgon är en annan dag?

"Har en vän som bara för någon vecka sedan var hur normal som helst, men som genom en blixt från klarblå himmel fick en massiv hjärnblödning på minde än ett ögonblick dessutom med en massa metastaser som plötsligt bara fanns där på skärmen. Från den dagen kullkastades helt deras trygga liv till ett kaosliknande inferno, att göra allt för att få ihop dagarna till att dom på något sätt liknar det normala som möjligt. 


Ingen lätt match att få till en tillvaro som man hade innan, nu får dom mot sin vilja helt förlita sig på att medicinerna funkar är rätt inställda och att den usla prognosen blir något positivare. Det jag vill säga är att idag kanske man mår sjukt bra, men imorgon kan i värsta fall ens verklighet se helt annan ut? I stort sätt så lever man för dagen och gör det bästa av den, så länge som man är frisk är det hanterbart. Men när väl olyckan är framme så gäller helt andra förutsättningar att försöka knyta ihop den dagliga säcken till en någotlunda fungerande hållbar tillvaro"



En av många små tankar: Ett liv i förhållande till omgivningen?

"Hade jag pengar makt och medel skulle jag göra den här begränsade jorden till en bättre plats att leva på, ett ställe där inga giriga underhuggare fick regera eller slösa på livgivande resurser. Där inga tvivelaktiga moderater eller liknande väsen fick en chans till att kullkasta min rådande verklighet? 


Men nu har jag varken pengar makt eller medel inte ens ett kapital av ringa mått mätt, utan jag får helt förlita mig på magkänsla som i det här fallet är den enda sanningen som för mig vidare i livet. Utan den socialt interna känslan sällar man sig lätt till den gråa och massliknande skaran som är tvugna på ett eller annat sätt att förlika sig med den gällande ordningen?"



Utdrag från dagbok: En dag med korv och bröd och skumpa i centrum?

"Påskdagen är egentligen den skönaste dagen under hela påsken åtminstone i vår familj, en dag då inga människor kommer en dag då man gör vad som faller en in. Påskafton är tvärtom i vår familj det då man skall träffas umgås och äta påskmat så att magen står i sju hörn och tarmarna vrider sig av smärta. Det som förvånar mig allra mest är att jag inte har hört en enda påskasmäll i år, vilket var första gången hittills i mitt långa liv. Man är ju mest van att det smäller och brakar i stort sätt hela påsken men så inte i år, vilket var djävligt skönt både för oss människor och inte minst min jycke Dino som är livrädd för höga ljud. Har precis avslutat en gedigen påskfrukost med ägg sill påskskina på kavring rödbetssallad kaffe och mandarinjuice.


Idag tänker vi göra en engelsk bubbledogs med skumpa, eller en försvenskad version korv med bröd räksallad och sist men inte minst skumpa. Sedan till kvällsmat går vi loss på påskaftonens sista rester av den gudomliga Janssons frestelsen kräftsillen strömmingsrulladen köttbullarna prinskorvarna sillsalladen med mera kanske ett par glas vin därtill vilket är lika självklart som alla stjärnorna på himlen. Rätt som det är kommer verkligheten ikapp dig med sin gråa fyrkantiga verklighet med jobb med skolgång. Idag föresten spelar mitt hjärtelag Örebro HK sin femte match i den grymt jämna semifinalserien i shl mot Skellefteå. Då sitter vi såklart klistrade framför tvburken och hejar fram vårt framgångslag"



07 april 2023

Utdrag från dagbok: Långfredagen kan vara fina fisken för dom troende?

"Har alltid hatat den här dagen långfredag, en dag som både är fruktansvärd lång och dessutom oändligt tråkig? När man var yngre sög verkligen den här dagen då ingenting var öppet, polarna var borta och allt var som en enda stor djävla öken. Nu för tiden dukar jag upp till fest just den här dagen, för att på så sätt trolla bort långfredagens alla tråkigheter. Frugan har bjudit in goda vänner på kreolsk gryta, dessutom är det shl hockey resterande av kvällen vilket kan bli rena rama påskkaramellen för dom troende. Än så länge har man inte hört några påskfyrverkerier kanske kommer det smälla till lite imorgon på påskaftonen? Personligen ser jag ingen som helst tjusning i att bränna upp tusenlappar, dom pengarna kan jag med glädje lägga på helt andra saker än på bomber och granater.


Dagens morgon gick jag ut i ottan med första hundpromenaden i ett synnerligen öde landskap, inte ens någon påtvingad hurtbulle var ute utan endast jag vovven och en och annan sångfågel i nått frostnäpet buskage. Natten har varit något kall och skaren har legat på där snön fortfarande ligger kvar. En och annan skrämd påskhare har kutat förbi i värsta racerfart. Nu har jag endast 1 vecka kvar på min ordinarie sjukskrivning, sedan går jag in i en tids halvtidsjukskrivning vilket känns sjukt bra i sammanhanget. Frukosten var superb med ett par skinmackor med stark senap ett perfekt kokt ägg där gulan rinner ut ett par sillbitar slank ned som fina fisken. Fram tills våra vänner kommer på besök, tänker jag faktiskt inte göra ett enda skit mer förutom att slöa så mycket jag bara orkar för det har jag förtjänat."



06 april 2023

Utdrag från dagbok: Den sista av det vanliga?

"Då har vi kommit fram till skärtorsdag en dag då minoriteten av alla fruntimmer åker iväg för lite festligheter till Blåkulla? I och för sig skall snart min hustru åka iväg dock inte till Blåkulla utan till ett helt annat ställe. Medans kvinnorna förlustar sig på okänd ort så får männen snällt vara hemma? Själv skall jag snart koka påskskinkan i vanliga fall så brukar vi ha färdigkokt som vi bara griljerar men inte i år, även lägga in sillen frugan får göra strömmingslådan. Fixa till köttbullar prinskorvar sist men inte minst påskbordets självklara juvel Janssons Frestelse, en given klassiker åtminstone på mitt bord. Anledningen att hon skulle iväg till ett annat ställe än Blåkulla var att hon skulle skjutsa sin moster till sjukan, det är väl det närmsta hon kommer Blåkulla idag?


Om ett par timmar skall frugan och jag iväg och käka en lyxig trerätters middag på ett känt ställe i stan, som enligt hörsägen är svindyrt. Men hon hade fått tillfället ifråga som en julklapp från sitt jobb, så nu tog vi och slog till och bokade bord. Julklappens tidsfrist håller på att bränna inne så det vore grymt synd om vi inte utnyttjade tillfället.Senast jag var på någon känd krog har jag faktiskt ingen aning om, men det var i alla falla sjukt längesedan. Kvällens mat blir den sista av vanlig mat? Sedan går man in i påskmatens alla rätter olika sorter och godsaker, man lever bara en gång så sant som det var sagt."



05 april 2023

Utdrag från dagbok: Hur som helst gick man vidare med allt?

"Hela jag strålar idag på grund av att jag har precis städat klar lägenheten med ett 1-2-3 projekt det vill säga damma dammsuga och våttorka, hela den processen gick som en näst intill perfekt pasodoble i lets dance. En gång i tiden kunde även jag dansa men oftast blev det som i Magnus Ugglas slagdänga jag dansar aldrig nykter, men hur som helst hade jag min storhet någonstans i discoperioden? Min kära hustru retar mig och påstår att jag har fastnat för gått i discoträsket, och är oförmögen att lära mig nya danser? Jag som trodde att discodansen, var den enda sanna dansen men ack så grymt fel jag hade. Känner kompisar som antingen har 2 högerfötter eller 2 vänsterfötter, men inbillar mig att jag i dom bästa av världar kan vara sjukt djävla dansant? Men det såklart vad jag själv tycker, eftersom jag både är jury domare och bödel i en och samma person.Med mottot: Hellre fria än illa fäkta."


Nu går vi med stormsteg in i påskhelgen med allt vad det innebär av häxor harar ägg god mat och dryck, självklart gör vi den här påsken traditionell i år liksom alla andra övriga år. Kom ihåg i begynnelsen att jag och polaren gick runt i mormors kvarter som påskagubbar någongång runt mitten av 60-talet och tiggde, men det var liksom första och enda gången. Har även varit en stjärngosse i lågstadiet men jag blev aldrig riktig människa efter den gången, kom ihåg att jag skämdes som en hund i den vita långklänningen så töntigt tyckte jag att det kändes. Man undrade vad dom coola brudarna tänkte och tyckte, troligtvis skrattade dom sig dubbelvikta av dom blotta uppenbarelserna? Tider som flytt tider som inte kommer tillbaka, men minnena kan ingen ta ifrån dig."



04 april 2023

Utdrag från dagbok: Det glimmar till på månens baksida?

"Igår var jag sjukt duktig? Varför dådå undras säkert i stugorna? Jo jag plockade fram sommarmöblerna och fixade till det andra på altanen. Sedan satte vi oss i solgasset och friterade oss i fejset, ärligt talat blev hudfärgen något färgat från blekvitt till gyllenbrunt på bara några par timmar. Hittills idag så har jag gått sammanlagt 5 km med gycken Dino, och faktiskt ringlade det ner snö dock inga större mängder men ändå? På min baksida är det som att befinna sig på månens baksida för där ligger fortfarande snön kvar, på månens framsida det vill säga entrén där börjar snön bli en minoritet vilket vi tackar för.


Till dagens lunch fixade frugan till Broccolisoppa med sting helt okej men inte mera? Frugan har fått för sig att vi skall börja äta mera soppor tanken är god som nån, men i min värld är jag så långt ifrån en soppmänniska som man bara kan vara. Är rakt igenom en köttmänniska som kan variera fritt mellan köttsorterna. Kanske är jag världens nu enda kvarvarnade neanderthalare, men jag kan åtminstone räkna till 10. På den stenade tiden var alla i stort sätt jägare, tills nån kom på att man kan ju fiska ockå. Sen har ju bara den kulinariska processen rullat på tills dagens datum. Apropå hunger så vill tonårsdottern ha en hamburgare, eftersom både frukosten och lunchen inte längre är färskvara"



En av många små tankar: Förr eller senare händer det?

"När man var ung en gång då var det lätt att fastna i dagdrömmarnas förlorade värld. Man gick omkring som i en skirande bubbla som aldr...