Varje dag besegrar jag målet?

Idag är allt som vanligt åtminstone för dom andra, för min egen del så fortsätter rehabliteringen för fullt från låga 100 steg till höga 6000 som är en personlig satt gräns inom smärtramen. Igår söndag blev det en vädermässig kalasdag med bland annat korvgrillning en kulinarisk intern höjdpunkt dock utan michelin status, grilla brukar vi göra ett par gånger under vinterntiden. I alla dessa otänkbara väderlekar som snöstorm via gråmulna stunder till isiga vindar med hiskligt många minusgrader, men det är en viss tjusning med det också. Annars så rullar livet på i maklig takt där varje dag sett ur mitt perspektiv blir till en framgång och en sorts personlig utmaning att vilja prestera mer i träningssyfte. 

Men jag måste hela tiden tänka på att ligga på en individuell lagom dos träning, om jag presterar mera än vad kroppen mäktar med kan jag dra på mig andra skador förutom dom jag redan har. Säger som snigeln säger att skynda långsamt är den rätta melodin, snigeln har en glasklar poäng i det påståendet helt klart. Det bästa med att ha en hund är många men i mitt fall ser den till att jag kan komma ut ett par gånger om dagen i rent träningssyfte, dom andra gångerna får frugan och tonårsdottern slåss om den delen men den i mitt fall försöker jag att inte blanda mig i.