På Böda strand
ligger min illa brända röda och döda kroppnonchalant utslängd
som om gud själv har slängt ut mig personligen
förlamad för full förstörd upprörd av
solens förbannade strålar om strålar kunde döda lik
vilket inte alls förvånar familjen Svensson bredvid
i solen i stolen intill vilar ölbacken
under stolen under solen puttrar ismaskinen
is till min wild turkey som man blir kanon av
vilket inte alls förvånar familjen Olsson bredvid
i vattnet ligger min själ berusad
och Ölands alla skrattmåsar färgar min kropp svartvit
på Böda strand vid kantens rand finner jag plötsligt paradiset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar