Alla utom jag går tydligen in i mellobubblan?

Hahaha...nu är det många mellonördar som går in i den såkallade mellobubblan? Ska man försöka att förklara fenomenet för en ovetande skulle nog jag kunna säga att: Inför varje deltävling stänger man av den snurrande världen utanför man grottar in sig i tvrutans glittrande innehåll man nördar in sig på deltagarna man äter stora ofattbara mängder av onyttigt snacks man dricker litervis med söta drickor sväljer stora mängder lösgodis https://www.ica-historien.se/artiklar/losviktsgodiset-slar-igenom-pa-1980-talet/ tills man i stort sätt spyr galla rätt ut. Enligt mellonördarna är allt sånt där värt vartända korvöre och ett sätt att leva inkapslat medan spektaklet pågår? Såklart för en utomstående kan det kännas hur onormalt som helst, men vad räknas som normalt nu för tiden? Det där med att grotta ned i sig i det man tycker om det brukar jag göra med jämna mellanrum, enligt frugan är det som någon egoistisk nörddemon intar min kropp och inte släpper den förens allt är klart. 

Så jag om nån kan förstå mellonördarnas bubbel lycka, sedan kan jag inte förstå innehållet men det är en helt annan historia. Medan vi tittade på Mellot käkade vi gratinerade havskräftor vitlöksstekta räkor och drack både bubbel och vin.Det där med släktforskning är intressant för det har jag alltid tyckt min son håller delvis på att uforska våran del av släkten och hans mammas sida, en mycket spännande resa bland nordiska vikingar upptäcksresande hur det grenar ut sig globalt i stort sätt alla världsdelar där den spännande fortsättningen följer var så säkra.