En dag där kyrktuppen fick tuppjuck.

Allting ler mot mig idag

kyrktuppen ler tillbaks
fastän rosten sätter käppar i dess hjulpar
trafikljusen blinkar flörtande
som orgasmliknande elstötar

i rött gult och grönt

alla flickor ler under lugg
dom trippar fram med sina korta snäva kjolar
som om dom inte kunde någonting annat
utmanande
medvetet
drivandes på i all sin inbyggda iver

känner den stegrande lusten inombords
ett inre stormande hav i kobbeland
känner av den gryende frusten
pulsera runt i mina ådror
som ett skenande Niagara

solen finns där förstås fåglarna kvittrar
allt det andra obetydliga kvittar för stunden
därför att kärleken smittar av sig
som förkylningsbakterier

även nyponrosen ler
i all sin taggiga prakt
blåvingen skrattar på sitt säregna sätt
den nyplockade humleölen får mig att fnissa till
precis just idag som allting ler mot mig

den grånande bästföre gubben på affischen
även herr Andersssons surkart till fruga
med klimakterieproblem tappar masken för en stund

alla flickor ler under lugg
dom trippar fram med sina platådojor
som får telefonstolparna att se ut som stubbar
på ett vingklippt fält
utmanande
medvetet
drivandes på i all sin invärta frustration


sökandes efter den riktigt sanna kärleken
som bara har setts på vykort
sina tapetlösa drömprinsar lurar runt nästa hörn
måhända
omedvetna om sitt öde
livet leker framför allt idag

känner mig sprudlandes glad

just idag då allting ler mot mig
där inga mörka förkolnade moln skuggar min inre syn
så långt ögat når
inget salt i några öppna sår
inga överflödiga vinkelhakar som ställer till det

endast en flickas varma leende
får mitt hjärta att voltera
allting ler mot mig idag
just idag
till och med kyrktuppen visslade till.