Att skriva sig frisk är också ett alternativ?

Rapport från en epadunksfri rullstol:

Rapport Nr.5

Helt plötsligt släppte skrivkrampen plötsligt händer det och mina funktionshindrade tankar beter sig lika virilt som dom förväntansfulla kossorna på kosläppet, dom är fria kanske inte helt sunda dom är lyckliga här och nu dom bara finns där som dom oändliga jävliga maskrosorna på den välansade gräsmattan hos grannen redo att kanske förgylla någons dag? Vems någons dag är i sammanhanget oviktigt?

I min nuvarande ytterst fyrkantiga dag finns det inte något utrymme för några spontana glädjeskutt inga tumlar visioner inte heller för några kroppsliga saltomortaler...men idag finns dom där just idag är jag stark? I jämförelse med en pissmyrars spröda lekamen. Troligtvis är den här stunden lika kort som ett tomtebloss, eller minst lika lång som en domedagsprofets predikan eller lika unikt som en månpromenad helt apropå bara så där? I morgon är en annandag då kan jag vara den svagaste individen som någonsin har gått på jordskorpan?