En av många små tankar: När livet vänder och går nedåt?

"I den absolut sista skälvande veckan av min ledighet tänker jag bara softa, lägga mig tryggt i dragläget och bara ladda batterierna njuta som bara jag kan göra och verkligen fånga dagen här och nu. Den här tiden är så himla viktig åtminstone för mig på alla sätt och vis, desto äldre man blir desto mer rutin får man i och av sitt jobb. Man lär sig att prioritera rätt saker vilket jag har varit sjukt dålig på förr om åren. Så här i slutet av sitt jobbliv lär man sig värdera saker och ting att kunna ge sig tid att njuta av stunder man kanske inte annars hade gjort. 

Trots allt så ser världen ut som den gör man föds man dör oväntade saker händer och sker hela tiden, vissa saker kan man aldrig förutspå eller ens vara beredd på det som sker sker det som händer händer. Genom åren har man med viss tvekan insett att man inte längre är odödlig, utan är mer som en dödlig obetydlig liten skit som trampar omkring på samma djävla plätt som man alltid har gjort. Nu är det försent att göra revolt utan nu lägger man all sin kraft tid och energi på att bibehålla sin nuvarande hälsostatus så långt det bara går. När jag var ung så tittade jag fascinerad på mormors väggbonad om ålderstegens vara eller icke vara, nu är jag själv där högst uppe på krönet och börjar gå nedåt med ett viss vemod kan jag konstatera att livet är som en nedåtgående spiral man aldrig någonsin kan ta sig ur."