En odyssé om mjukglassen?

För att jag skall må riktigt bra brukar jag köpa stans bästa mjukglass utan någon titt i almanackan. Men den största våfflan du kan uppbringa i den här galaxen. Jag kräver inte mycket oftast ingenting alls men ibland så unnar jag mig det där lilla extra som typ grädden på moset. Som sagt går jag upp på stan för att inhandla värsta tänkbara mjukglassen. Blir det mot förmodligen inte så är det lätt hänt att jag kan bli tjurig lite åt det där aviga hållet. Värsta scenariot blir det när mina extraordinära och negativa egenskaper kommer på kollisionskurs. Inte ofta det händer? När det väl händer så kan jag bli motsatsen till tjuren Ferdinand oftast mot min vilja en elak jävel fast samtidigt en jäkligt snäll och menlös sådan. Okej då vet ni detta faktum? Vad kännetecknar då en perfekt gjord mjukglass enligt min världskarta? Herregud det finns ju hur många tecken som helst. Bland annat smaken formen aromen konsistensen mjukheten och såklart råvaran färgen på vaniljen kort sagt balansen i helheten. 

Det värsta som jag vet är en rinnande strut eller den som är småkornig lite grynig vilket tyder på en dålig tillverkning. Jag som kund vet såklart vad det är som jag vill ha. En perfekt mjukglass som varken är småkornig eller för den delen rinnande. Det måste man väl kunna begära av varan som man handlar tacka fan för det. Det är väl det minsta man kan begära jag bara frågar? I min lilla inrutade fyrkantiga värld är det medial stängning klockan runt 22 punkt slut. I min lilla men ack så fyrkantiga värld är väl avvägda ord som disciplin rutin självinsikt ordning och reda rena vardagsmaten. Utan dessa fasta punkter kan jag lova er att vissa trygga interna murar garanterat raser ihop direkt som ett plötsligt jordskred som sopar banan med alla givna ting som kännetecknar en hyfsad typ en perfekt dag. Från och med i morgon råder verkligheten flit och dagsmeja åter på gott och ont?