21 september 2020

Dagsbagatellen: När det roliga, blev synnerligen kortvarig.

 Jaha, det var kul så länge det varade? Åkte iväg, glad i hågen till kneget. För en ny arbetsvecka. Inget ont anande. Ombytt och klar, trodde jag att jag var redo för jobb? Men icke sa, Nicke heller? Det var jag visst inte. Mina samlade chefer, var rörande överens om att skicka hem mig. Så det var bara, att vända kappsäcken hemåt igen. Krypa tillbaka till sänghalmen. Ett par dagar till. När jag tänker efter? Kanske jag hade, lite för bråttom. Att komma tillbaka, till hetluften igen?

Eftersom, jag inte har någon viktig kontorspost. Som gör att jag kan jobba, hemifrån om det kniper. Då var det inget mera, snack om den saken. Det verkas, som det sjukt mycket förkylningar för tillfälligt. Även många som vabbar. Det enda positiva, för min egen del. Var att jag var, negativ angående covid 19. Vilket var sjukt positivt.

Sen har vi det där, om det rådande höstvädret. Temperaturen, fortsätter att ligga på runt 15-18 grader. Träden börjar, så sakta på ändra form. Nu väntar dom bara. På en frost knäpp, så rasar alla löv ned samtidigt. Sen blir allt, som en dominoeffekt. Tills första snön kommer. Då är det kört, på riktigt. Även för ett, evigt knoppande sommarbarn.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: Att känna sig blåst på konfekten?

"Snöflingorna ringlar sig sidledes ned pågrund av den hårda blåsten, himlen är både mörk kall och allt annat än gästvänlig. På min sedv...