13 september 2020

Bild & Ord: Den liggande lathunden.

Bild 47: Verket "Den liggande lathunden", av bildskaparen G.zero-T.

Man brukar säga, att det ligger en hund begraven .När man anar oråd, om någonting. Eller så plockar man fram lathunden. För att göra någonting? En manual, för att förenkla saker och ting. Min jycke, som lystrar till namnet Dino. Är en hund, som nästan alltid. Lyder sin älskade husses, mista vink? Ibland, så kan han få för sig. Att totalt skita i, mina förmaningar. Precis, som oss människor. Så vill vi, inte heller gå i koppel?

Från början, var jag väldig skeptisk till att ha hund. Jag var ingen, hundmänniska uti fingerspetsarna. Har alltid haft katter. Som mera, speglade min fria personlighet. Hur som helst, så fastnade jag till slut för jycken Dino. Som kom att bli en kär vän. Som en självklar del ,i vår familj. Hunden, har vi nu haft i ett par år. Så den har fogat sig, till våra rutiner. Och funnit sig, i vardagens banaliteter. Som hund i handsken.

Katter däremot, är självständiga djur .Dom går sina egna vägar. De gör som dom vill. Mina katter på landet, var sådana att när dom blev hungriga. Hoppade dom upp, på fönsterblecket. Slog med tassen på fönsterrutan. Då ville den komma in .Sedan vilade, den sig en stund. Sedan ville den ut igen, i det fria. Jaga lite möss, för att eventuellt dryga ut kosten. Eller bara vara katt, i naturens myllrande sköte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: När drömmarna lyfter?

"Alla har vi väl våra drömmar stora som små, kanske är det så att någon procent av alla samlade drömmar har gått i uppfyllelse? Oftast ...