26 augusti 2024

En av många små tankar: Snart är vi där?

"Alla är utflygna på sitt respektive tysnaden nu är total som på en kyrkogård stilla och öde endast jycken Dino hoppiga drömmar hörs i etern, det hela handlar inte bara om min återhämtning utom om den ack så viktiga egentiden. Efter en ganska lång första promenad med jycken Dino, kan jag äntligen lägga mig tillrätta och insupa den totala tysnaden endast någon motorcykel startar upp i horisonten något gråtande barn som måste släpas upp mot sin vilja ur sin törnrosasömn. Efter gårddagens grundliga genomgång på akuten med prover EKG och annat, kan jag från och med idag koncentrera mig helt och fullt på min återhämtning. 


Luften är precis så där underbart höstlikt lite kylslagen stämningen är lite vemodig trädtopparnas förr så gröna blad börjar så smått rödfärgas, nu är vi inne i den fasen där sommaren snart är ett minne blott där hösten är verklighet och en motvillig transportsträcka mot bistrare tider? Samma visa varje år trots att vi vet om det verkar det som om vi inte riktigt är förberedda för den omställningen, det somriga mentala vägrar släppa greppet från våra soltörstande hjärnor men en dag måste vi accepterar mörkret regnet stormen och allt som innefattar hösten men än är vi inte riktigt där men snart så blir vi varse?"




25 augusti 2024

En av många små tankar: Den kommande dagen?

"Stormen Lilians hårda efterslängar fortsätter att skaka om trädkronorna och virvla omkring olika föremål härs och tvärs på min uteplats, dom gråa regntunga molnen åker kana fram och tillbaks på himlavalvet. Även idag kommer garanterat regnet men det är oklart när och hur mycket? Eftersom jag är en höstmänniska av rang så älskar jag att mörkret kryper närmare på kvällarna och låter ljuset komma fram senare på mornarna. Jag älskar när träden släpper sina gulnande löv och låter den kylslagna vinden få sprida dom över stora områden, älskar även när alla sommarens måste krav minimeras och decimeras ner till lågprioriterade bagateller. Har precis kommit tillbaka efter en relativ snabb runda på akutsjukvården där en läkare konstaterade fortsatt sjukskrivning, i och med detta intyg kan jag fortsätta med min återhämtning utan att stressa ihjäl mig jag går inte tillbaks i jobb på halvmesyrer utan istället vill känna med helt redo för uppgiften.


Även idag gör jag vissa positiva framsteg bara genom att gå upp från sängen och promenera runt i boendet, vilket gör att alla kroppens parametrar börjar vakna till liv och framförallt bli starka och vinstgivande. Fortfarande känner jag noll med matens smaker och lukter så därför äter jag bara filmjölk och en macka till lunch, därför att jag förbrukar lite energi nu än mot i vanliga fall man vill ju inte tillföra mer mat att förbränna när man inte behöver det i dagsläget.I morgon återgår frugan i jobb även tonårsdottern sätter sig åter i gymnasiebänken då blir det mitt ansvar att rasta jycken Dino på sina promenader, vilket jag ser som en utmärk träning för att få mig i gammal god form igen."






24 augusti 2024

En av många små tankar: När lugnet har lagt sig?

"Lugnet har åter lagt sig över prärien hemmavid dom torra gräsbollarna stötsar upp och ned på den solspruckna marken i den heta loja vinden, prärien hemmavid betyder att lugnet har kommit tillbaka efter att ett gäng barnfamiljer har ruschat runt med sina ostyriga ungar på lekplatsen utanför mitt fönster. Vi bor i område med uteslutande relativt unga barnfamiljer ett par pensionärspar någon änka någon frånskild några osynliga, och så vi som ligger någonstans där i gränslandet mellan övre medelåldern och pensionärslivet eller om man så vill närmare pensionsåldern än någonting annat? Naturligtvis så är ålder bara en siffra det handlar bara om vad man gör med den siffran, i mitt fall gör jag inte den siffran större än vad den är utan bara ser till att hålla den siffran någotlunda upprätthållen utan att det blir alltför pinsamt? 


Tonårsdottern tycker naturligtvis att vi föräldrar är pinsamma i allt vi gör och säger det tyckte även jag att mina var i hennes ålder, ska man komma närmare henne måste man kunna prata hennes tonårsspråk som hon förstår? Det är nu som dom revolterar tänjer gränserna till dess yttersta spets ifrågasätter saker och ting även spelar ut oss mot varandra, det är nu vi som förälder ska läsa av det hela och gå den gyllene medelvägen som gynnar båda parter vilket i sig är en konst men allt för att undvika krig? Min återhämtning flyter på bra tycker jag är mera upp och rör mig, det enda som sinkar det hela är min förgjordade hosta som fortsätter tömma kraften ur mig. I morgon blir den dag då jag kommer att stövla in i sjukjouren med fårad panna med tung andning sliten kropp solblek cowboyhatt och be om vård här och nu."




En av många små tankar: När dramatiken lagt sig?

"Den där illmariga stormen Lilian drog in över västkusten igår med dunder och brak som stoppade både tåg och technofestival och förde med sig en massa elände kors och tvärs i regionen, här hemma i mina trakter kunde man känna av stormens svans dessutom föll det piskande regnet ned på tvären måhända en försmak av höstens kommande stormar? I morgon söndag kommer jag att kontakta sjukvården för mina jobbiga besvär för närvarande har jag en hosta från helvetet som inte vill ge med sig, med ett pipande bröst samt tryck befarar jag en lunginflammation i värsta fall? Jag borde ha blivit lite bättre kan jag tycka efter 1 vecka i sängen men så är inte fallet, så jag hoppas att dagens absoluta vila och återhämtning kan hjälpa tillfrisknandet på traven? 


Igår kväll tog det hus i helvetet när tonårsdottern upptäckte en möjlig spindel under hennes säng men i hennes ögon verkade den vara enormt stor, till slut krossade jag den där lilla och hanterbara. Trots detta monsteringripande från min sida så vägrade tonårsdottern sova i sitt rum så hon alternerade både gästrummet vårt sovrum, till slut av ren och skär trötthet framåt tidig morgon staplade hon in till sin säng igen ett hårigt monster blev till slut ett litet obetydligt kryp? Jycken Dino undrade säkert vad som stod på han lade sig plikttroget bredvid henne i alla rum, men till slut knallade han in och lade sig under våran säng och somnade."






23 augusti 2024

En av många små tankar: Om ett ögonblick i sänder?

"Det dröjer ett tag till innan frugan skall åka till närbutiken runt kröken för att hämta hem helgens onlinehandlingen ett både smidigt och tidseffektivt sätt så här på fredagen när alla är trötta och griniga. Medans hon väntar slötittar hon på en av dessa otaliga amerikanska löpandebandsproducerade romantiska komedierna ni vet dom där med dom pinsamma inklippta skratten, med dom där simpla skådespelarinsatserna som gör att man bara vill stänga av dumburken här och nu? Tonårsdottern hör mitt envetna hostande genom sin stängda dörr och undrar om mina lungor är på väg ut ur kroppen eller så, lägg dig nu ned pappa så hämtar jag ett stort glas vatten till dig, nu får man på riktigt se henne från sin bästa pappiga sida. Apropå bra och dåliga sidor kan man ha ett gäng sådana i mitt fall är jag bra på mycket men även sjukt dålig på många, således skiljer jag mig markant från en robot som aldrig gör något fel om den nu inte är felprogrammerad från helvetet? 


Apropå mitt hostande så kämpar jag på i mina ullstrumpor det gäller att hosta upp slemmet från lungorna för att undvika lunginflammation, det positiva i den kråksången är att jag har börjat röra på mig mera för varje dag som går ett fall framåt med andra ord. Som jag sa förut är söndagen dagen D då jag måste besluta mig för att vara eller icke vara börja jobba eller skaffa ett läkarintyg? Som det ser ut i dagsläget är det jäkligt jämt emellan dom 2 alternativen? I afton tänker vi avnjuta ett skaldjurstema och dricka gott, det enda som hindrar mig från detta är som förut dom där efterlängtade smaklökarna som är någon helt annanstans än just hos mig?"




En av många små tankar: Smaken är som baken delad?

"Till sist efter mycket om och men lyckades jag till slut övertyga min älskade hustru om varför jag har lingon till en rätt med potatismos vit fisk och räkor. Jag förklarade på ett väldans pedagogiskt sätt om man sammanstrålar skogens röda guld lingon med havets små läckra springare räkan plus den vita fisken och åkermarkens basfödaguld potatisen då får man till en explosion av olika smaker, hon tittade på mig en lång stund med stirrande ögon då hon plötsligt utbrast okej då men jag är bara halvt övertygad? Ska hon säga som tycker om surströmming den överjästa ruttnande fisk som verkar ha dött en helvetes död för sedan att tryckas ned i plåtburken, vilket slut vilket öde för den så ädla fisken? 


Kommer således in på att det finns ingen lag som är huggen i sten på hur man blandar maten inte heller hur man experimenterar med olika smaker i olika sammanhang, så i min värld kan man med gott samvete slänga på lingon till fisken helt utan skrupler. När man var liten kanske man inte uppskattade alla maträtter men efter hand lärde man sig tycka om dom, men har man aldrig smakat då kan man aldrig heller döma rätten? Sedan kan man såklart tycka mindre bra om olika saker vilket är helt naturligt. Själv tillhör jag den generationen som är uppvuxen med svensk lagad husmanskost, i en tid då inte den frysta snabbmaten existerade det är jag evigt tacksam över. Min tonårsdotter drog verkligen en nitlott i dagens skolmeny, där dom 2 rätterna var currykyckling och den andra chili con carne poängen är att hon varken gillar curry eller dom vita bönorna i chili con carnen?"




En av många små tankar: Livet är fast i en bergbana?

"Alla bra dagar borde applåderas men emellan applåderna finns dom där mindre bra dagarna, idag borde jag känna mig bättre men kroppen lurar mig totalt känner mig knappast mentalt eller fysiskt förberedd för ett liv bortom sängen? Hostan sitter fortfarande i vilket gör att rossligheten från bröstet gör sig påmind om nätterna vilket gör att sömnen blir lidande, ledvärken släpper inte greppet inte heller febern som går upp och ned som en förarlös bergodalbana. Trots dom där krämporna är jag mer och mer uppe och rör på mig dels för att slippa en lunginflammation, upp och ned för trappan som förbinder våran neder och övervåning aptiten har blivit något bättre men fortfarande kämpar jag febrilt med att fånga in mina flydda smaklökar igen som är på vift. 


Har upptäckt naturligtvis efter lång erfarenhet att det inte är lönt att skynda på läkningsprocessen utan låta kroppens idoga immunarbetare får jobba klart, senast jag inte lydde det rådet blev jag än värre sjuk och fick lida dyrt och heligt av det misstaget. Nu kan jag inte göra så mycket mera än att vila och låta naturen få ha sin gång? Jag tror aldrig att jag har lyssnat så mycket på nyheterna som nu, som blandannat nämner om hur Trump kliar sig i bakhuvudet och funderar över hur han bäst skall kunna smutskasta Kamala Harris, tycker det är tragiskt att den som kastar mest skit vinner valet då handlar det inte längre om politik utan om personangrepp? Än engång har stackars vulkanlandet Island haft ett utbrott som om dom inte har haft nog med utbrott, den lilla ön som allt mera börjar lika ett svart och öde månlandskap."




Spridda tankar 61: Min plats i solen.

"Det typiska aprilvädret fortsätter med kalla nätter mornar med skapligt varma dagar och Norrland får snö allt är som vanligt med andra...