Staden ligger kusligt öde efter att marknadsfolket har dragit sig där ifrån kvar ligger endast lite bråte som bekräftade deras hugande närvaro, i år blev det tror jag en succé för handlarna som krängde varor som aldrig förr. Själv svepte jag traditionsenligt förbi marknaden som så många gånger förr och konstaterade att allt var precis som det brukade vara fast något dyrare, horder av människor som trängde sig igenom bland ståndena. Vädret var inte svinkallt som det brukar vara vid denna tid utan det var lagom kallt med en isande blek sol som bitvis trängde sig egenom.
Tyvärr blev inte gårddagens shl match någon klang och jubelföreställning som jag kanske hoppades på, utan istället förvandlades matchen till en otäck mardröm som man inte kunde tråckla sig ur. Konstaterar också med en förlupen tår i ögonvrån att det fanns bara ett lag på plan nämligen motståndarlaget. Som jag tidigare sa kan man inte riktigt förstås sig på sporter, men igår var det lätt eftersom mitt lag knappt nådde upp till en acceptabel lägsta nivå. Det var varken domarna eller motståndarna som var dåliga utan det var dom själva vilket är en enkel matematik.
Denna 1 Februari går vi in i självvald dvala och bara vilar oss ur den med lite skavanker här och där uatnför sovrumsfönstret faller det dasslocksliknande snöflingor som gör att marken täcks omedelbart. Nästa vecka väntar ytterligare en blandad arbetsvecka för min del vilket inkluderar allt mellan himmel och jord där prioriterar måste göras när det behövs, i min värld balanserar jag alla uppgifter så dom till slut faller väl ut för både min egen del och för verksamheten som jag jobbar med.
