Från myllan till bord?

Mycket riktigt nu kommer regnet. Det var bara en tidsfråga om när? Det låg i luften, om man så säger. Det finns såklart inget dåligt väder för en solskensbonde. Allt är inte bara sol. Det skall gudarna veta? Grönsakerna ska bara ned i myllan, så är det. Att ligga på tillväxt, om man så säger. Frugan är nu iväg och friserar sig, eller barra sig som jag säger. Efter detta konstnärliga tilltag bär det iväg. För att uträtta vissa saker och ting? Söndagar i min värld är en fridens dag. På alla sätt och vis. En återhämtningsdag, där mottot är ju lite jobb på så lång tid som möjligt. Eftersom mina kollegor jobbar inom vården, så är söndagar som vilken jobbdag som helst. Så är verkligheten, för många av oss.

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 27: ( Nån gång spricker bubblan?)

På nåt sätt känns det som om vi lever i bubbla. En alternativ trygghetszon? Som vi inte kan kontrollera? Vad händer om vi går utanför den bubblan? Blir vi sjuka då? Eller blir vi friskare? Vi verkar ta en dag i taget, inga långsiktiga planer? Enligt FHM blir det lättare att leva denna Maj månad? Ok det låter ju stabilt och tryggt? Å andra sidan kan vi varken dementera eller motargumentera påståendet? Det får blir som det blir? I slutändan blir nog allt bra? Men kanske inte lika bra som förr? Eller som någon sa: Håll i håll ut.

Min twittersjäl Kaptens K. Kralls konstaterar krasst. Doku. 26: (Havererat kinesiskt skrot?)

Att äntligen har den där kinesiska skrotraketen störtat i Indiska oceanen. Krasch boom. Ville det sig riktigt illa, kunde den hamna nånstans i närheten av Frankrike eller Italien? Vilket man inte kunde veta, förrns 1 timma före nedslag? Pust stön! Nu gick det bra. Min dotter kan nu släppa den episoden helt och hållet? Såklart finns det alltid en viss inbyggd oro, när sånt här händer. Det ingår i den mänskliga naturen. Så är det bara.

När potatisknölarna blommar?

Den här söndagen hänger regnet i luften. Den väntar bara på att någon skall trycka på knappen? Regnet öste ned under natten, vilket är okej. Får man välja så? Snart skall vi åka och hämta ett gäng jordsäckar. Nu skall nämligen potatisknölarna ned i jorden. Ju förr desto bättre. Dessutom skall vi sätta chilin vitlöken dill och persiljan. Rucolan morötterna och rädisorna. Rubb och stubb skall ned i moder jords sköte. Nästa vecka blir det jobb första 3 dagarna, sedan väntas 4 härliga lediga dagar.

Om balansernas passande liv?

Kvällens absolut sista inlägg handlar om att hitta den där rätta balansen. Till ett liv som passar just dig? Inte lätt alla gånger, det skall gudarna veta? I mitt fall har jag passerat genom taggiga törnen partier och magiska ros partier. Manglas mellan grymma kvarnstenar och stingsliga oxdanser. Till slut har man formats om till den man är och förblir. När inre och yttre omständigheter samspelas och synkas ihop. Ur den kosmiska kemiska processen, klev jag fram till slut. Ingen lätt resa? Men säg den resa som är lätt? Alla är inte födda, för att segla med en guldmålad räkmacka genom livets virrvarr?

När skumpan tillkallar glada tillrop?

Äntligen lördag. I vanliga fall en fridens dag. Men inte idag, då vi har haft en gemensam städdag. Med goda grannars samverkan och gemenskap. Med korvgrillning skumpa och glada tillrop. En underbar förmiddag som gick mot tidig eftermiddag. Således en kanondag på alla håll och kanter. En dag utan vare sig världskrig bataljövningar och bärsärkar gångar. Kort sagt en klinisk ren mentalt hälsosam dag, på alla håll och kanter.

Nånstans mellan limbo och moln status?

Fredagskvällen bubblar. I glaset bubblar bubblet. I bakgrunden spelas tung hissmusik. Håller på med ett hett tapas tilltugg. En specialare utöver det bästa. Liten smak knorr på svansen. En perfekt arbetsdag levererad. Känner mig sjukt nöjd med den insatsen. Kunde inte gjort det bättre? I min ålder är man nöjd, om man ligger på en skapligt hög lägsta nivå. Det gäller att lägga ribban på en höjd som man klarar av. En motsats till limbo? Ikväll kommer jag lägga ribban nånstans på molnets yttersta kant. Eller där i närheten. Hoppas komma dit, för att sedan landa mjukt bortom tid och rum.