Handplockade funderingar femtiosju: Den som väntar på något gott.

Även idag fortsätter snöfallet att vräka ned men nu verkar det ha tagit timeout, det som kommer ned nu är i stort sätt pudersnö och inte tung kramsnö vilket är okej? Gårddagens hockeyfight mot tabellettan gick vägen trots nederlagstippning som en fågel fenix reste vi oss kavlade upp ärmarna och vann inte stort men ändå vinst. Trots vissa B-kändisars vassa negativa ord om mitt lag så skall vi nog ändå förhoppningsvis knyta ihop säcken för en fortsatt plats i finrummet.

Som jag har berättat om förut så är våran jycke Dino helt galen i snö låt oss säga totalt insnöad, han rullar runt som värsta tumlaren han kör ned huvudet i snöhögarna så att snön yr åt alla håll och kanter själv kan jag bara le åt hans snöförälskelse. I morgon skall det bli minst dubbelt så kallare och solen förväntas titta fram men jag vet dessvärre inte hur mycket eller hur länge? Det positiva i den sången är att januari snart är slut och vi är ett snäpp närmare våren, fast den känns sjukt långt borta så finns den där och bara väntar på oss.

Även idag fortsätter dom olika skiddisciplinerna att rulla runt bland tvkanalerna det sista rycket innan OS drar igång, mitt i allt skidåkning på längden och tvären med gevär eller utan så spelar Sverige EM handboll ikväll mot Island en nordisk fight med svenskt favoritskap.Efter gårddagens kulinariska kycklingtaco går vi in i köttets såsens och potatisen underbara värld med lingon och brysselkål.

Handplockade funderingar femtiosex: Lyckan är total.

Efter ett par dagars uppehåll så kom snöfallet åter och kritade banorna vita dom tillfälligt gröna pulkabackarna med sitt isande underlag har blivit åter vita. Vid minsta snöfläck samlas åter dom glatt skrikande ungarna vid backen med föräldrar som inte kan slita sig från sina mobiler. Fortfarande hörs nyårsraketer lite här och var i horisonten och varje gång det sker så reagerar våran jycke Dino negativt. Skulle jag bestämma skulle jag förbjuda eländet vilket kanske inte är så populärt i vissa kretsar med säkert bejublat i andra, så är det alltid i politiken antingen gillar man det eller så avskyr man det.

Inom en snar tidsrymd är det dags för vinter-OS den här gången i Milano där våra svenska förväntningar är högst ställda vi förlitar oss på att några skall göra sitt jobb medan andra i truppen utan krav och press kan kliva fram och sopa banan det är ju nu man kan överraska och toppa formen precis lagom till spelen. För egen del har jag lagt vintersporterna på hyllan för gott och inriktar mig för en förståsigpåliknande karriär i soffan bland snacks och ohälsosamma drycker, där jag bitvis kommenterar ris och ros och djupanalyserar dom olika sportsliga prestationerna.

På tal om annat så börjar Januari ta slut vilket i mina ögon sett är skönt nu väntar ett par månader till med vinterns elände, men visst tusan har det blivit något ljusare om än så några minuter. Desto äldre jag blir desto svårare har jag för vinter det hela känns bara jobbigt och besvärligt, men visst kan även jag tidvis älska bitande kalla vinterdagar med en bleknande sol som gör sitt bästa för att skina upp. Om en stund skall vi förbereda oss för en shl match i hockey där mitt lågpresterande lag möter ett högpresterande topplag av rang, den första skänslan pekar på förlust medan den andra känslan anser att nu är det sannerligen dags för en seger? För att det skall ske måste alla parametrarna stämma, vilket det inte gör alla gånger?

Handplockade funderingar femtiofem: I den stora väntan snurrar livet på.

Äntlingen börjar det bli barmark så man kan ta sig fram utan att slå ihjäl sig eftersom jag inte har kunnat cyklat på länge så har jag och frugan samåkt, men nu tänker jag ta cykeln ett par dagar framöver innan vädret slår om nu blir det kallare vilket är helt okej men snö det tycker jag mindre bra om. Jycken Dino däremot älskar snö så han saknar eländet nu kan han inte borra ned sitt ulliga huvud i snödrivorna längre.

Helgen går som vanligt blixtsnabbt rätt som det är den över och man börjar smått våndas inför morgondagens jobb den negativa känslan går liksom aldrig ur liksom motsvarande positiva känsla infinner sig vad som döljer sig i paketen under granen? Det märkliga är att det blir värre desto äldre man blir desto värre är det, det kanske beror på att man är stelare i kroppen och allt det andra tar lite längre tid än förr som en slowstarter in action. När man kommer över dom där kan tyckas banala mentala hindren då är man på banan igen.

Tiden över lag går snabbare än någonsin förr den liksom skenar iväg man hinner knappt inte reflektera över saker och ting därför man inte ger sig tid att stanna upp. Så här kommer det att vara minst i ett par år till sedan går man i pension och verkligen får tillfället i akt att ta vara på varje njutbar sekund som tillfället ges. Det hela handlar om den personliga hälsan fortfarande är intakt, sedan är det såklart ekonomin som styr när jag får gå skulle jag gå nu på studs så det en ren och skär förlustaffär alla kategorier.

Handplockade funderingar femtiofyra: Vägen ur limbon.

För närvarande är vädret i en limbo där den böjer sig för tövädret alla plusgraderna, men bortanför den lurar dom hemska minusgraderna det opolitiska snöfallet och andra obehagliga element som medföljer. Detta uschliga väderläge gör att min jycke Dino blir enormt skitig och blir tvingad till en dusch som han avskyr alla dagar i veckan. Men förutom detta scenario innebär helgen endast avkoppling i olika former, förutom då hustrun som måste jobba men hon gör det hemifrån både idag och i morgon.

Den synnerligen labila Trump fortsätter att orsaka spänningar runt om i världen, man undrar som gräsrot var som pågår i hans skruvade hjärna troligtvis en obehaglig galen form av söndra och härska en individ som ser sig själv värdig fredspriset men som innerst inne har skapat mer kaos än samtliga presidenter gjort tillsammans. För världsfredens skull hoppas man att man gemensamt globalt sätt kan sätta stopp för den där gamla gubbens sjuka visioner innan allt går åt helvete.

Förutom det sjuka som pågår börjar man som sagt mentalt ställa in sig på både sprintskidor shl hockeyn och handbolls-EM där Sverige enligt alla tips skall fightas om dom ädla medaljerna, historiskt sätt är Sverige en av dom mest framgångsrikaste länderna i sporten och haft turen att hela tiden vaska fram nya spelare det hela handlar om traditioner och kärleken för sporten och lyckan att spela för sitt land det är respekt.

Handplockade funderingar femtiotre: Kung Bore har makten i sin hand.

Världsordningen är i obalans på grund utav 2 kompletta galningar dels den amerikanska som vill invadera Grönland och som troligtvis även vill invadera Norge, på grund utav att han inte fick Fredspriset? Sedan har vi den ryska galningen som fortsätter sitt meningslösa krig till ingen nytta? Vad vill dessa två gamla gubbar uppnå förutom ett forsatt ego, herregud finns det ingen som kan stoppa dessa sjuka gubbar innan det är för sent? I min värld kan man lösa det mesta med diplomati och konversation. Medmänskligheten hos dessa två är näst intill obefintlig till och med en lus har högre IQ.

Det fortsatta väderläget är fortfarande besvärligt i stort sätt hela landet mer besvärligt på vissa ställen, idag har det inte snöat med det är kallt över -10 än så länge. Snöröjarna har gjort ett jättejobb så här långt med att hålla infrastrukturen flytande vilket inte är lätt. Trots varningarna om att försöka undvika att ge sig ut på vägarna om det nu inte är absolut nödvändigt så struntar vissa människor i detta vilket är respektlöst och oansvarligt. Svenskarna borde väl vara vana vid sådana här vintrar men tydligen inte?

Frugan är på väg till jobbet medans jag intar ryggläge i avvaktan på att jag och jycken Dino skall ta lunchpromenaden, det mesta är gjort under morgonpromenaden så nästa runda blir en slags defilering runt kvarteret, sedan blir det att bänka sig till både skidskyttet och shl hockeyn tills frugan kommer hem för då vankas det kyckling med tillbehör.

Handplockade funderingar femtiotvå: Äntligen kan vi gå vidare.

Äntligen är årets jul nedpackad och utkörd nya gardiner uppsatta och allt återgår till det som var innan, lugnet har åter lagt sig hemmavid julstressen är nu ett minne blott nyårsraketerna är uppskjutna för längesedan och jycken Dino kan åter bli fri från fyrverkerimonstrena vilket han har haft ett rent helvete med. Det enda som han bävar för är det hemska ljudet från glassbilen som han avskyr alla dagar i veckan, han och det mardrömsliknande ljudet gifter sig verkligen inte med varandra. Snart kan man med gott samvete bänka sig för dagens shl omgång där mitt lag tampas med ett lag som är snäppet bättre? Visserligen är lagets statistik nattsvart men med ett par vinster kanske det traumat börjar ljusna.

Ska man nu summera dom här helgerna kan man lungt säga att julen infriade alla förväntningar där nyårshelgen var så där klassiskt som det alltid brukar vara och trettonhelgen som blir en sorts grande finale pricken över i eller grädden på moset där alla julpinaler plockas bort och läggs i malpåse fram till nästa gång. Första delen med bravur avklarad nu går man in i andra delen och betar av den resterande vinterns alla olika vemöder. Minst ett par månader återstår av den här årstiden, sedan kan man börja njuta av den kommande tiden där allt händer och sker där den sprudlande positiviteten åter får nytt liv.

Dagens lunch blev resterna efter gårddagens fenomenala anrättningar som samtliga höll michelinstatus. Vi skall även passa på att unna oss dom sista snacksresterna dom sista skälvande bitarna av julgodiset dricka upp det sista av det kvarvarande vinet som bara väntar på att få öppnas. Sammantaget en sorts final i julfrosseriet där det inte finns några hinder att kliva över inga krav som måste passeras inga regler som måste ses över. Det är nu som njutningsknappen aktiveras för dom sista sakerna för den här gången.

Handplockade funderingar femtioett: Livet efter detta.

Denna trettondagsafton således den sista lediga dagen på min skapligt långa ledighet skall det sista resterande av julattiraljerna plockas bort och in med det som var innan julrusch stylingen. Just denna handling sköter min hustru om min del i det hela är att ställa in allt i förrådet igen på sin givna plats. Efter att ha suttit uppe nästan hela WM finalen i juniorhockey innan jag slocknade i början på andra perioden kunde jag i efterhand glatt konstatera att Sverige blev världsmästare genom att spöa Tjeckien med 4-2, medan Kanada knep bronset efter segern över Finland. Konstaterade även att det hade kommit ned en hel del snö från ovan och -5 grader, tittade på en notis från förra året vid samma tid då var det visst -19,5 grader riktigt jävla bistert.

Denna sista skälvande dag innan verkligheten drar igång i morgon tänker vi äta stekt fläsk med löksås och potatis, denna ljuvliga rätt blir den sista av den gourmefyllda kalibern på länge troligtvis kommer vi att äta över det normala på någon av helgdagarna men under veckorna blir det en strikt meny med små portioner. Den här handligen är inget tvivelaktigt nyårslöfte utan ett rent och skärt gemensamt beslut. Ett par kilo skall pressas bort för att ge plats åt det sunda i slutändan blir det bara positivt som gynnar alla parter.

Hur det än är så är det underbart skönt när julen plockas bort och man går mot andra tider åtminstone inredningsmässigt. Utanför rasar den nyckfulla vintern fortfarande och mer snö lär ramla ned under torsdag och fredag, vinterns början var inget att skriva hem om men nu breder den ut sig med full kraft och lär ligga kvar på gott ont minst ett par månader till. I min värld är vintern bara ett nödvändigt ont som måste genomlevas tills våren kommer för det är då man kan leva upp och återfödas efter den mörka tidens påtvingade mentala istid då töar man upp i sitt frostiga skal när vårsolens skarpa strålar träffar en.

Handplockade funderingar femtio: Ett liv efter alla tomtar.

Tycker faktiskt lite synd om tonårsdottern nu har hon suttit pall hos frillan i snart 5 timmar och då skall ni veta att hon satt 7 timmar förra gången, för en som inte är så insatt i den hårproblematiken kan jag tycka att va fan vilken lång tid tydligen tar det den tiden. Ska man vara fin då får man lida pin? Min pina hos min frissa för att jag skall bli fin är både kort och koncist men det beror ju såklart på vad man skall göra i mitt fall får frisören fria händer inom ramen av det möjliga oftast med ett fullgott positivt resultat.

I väntan på att hon skall bli klart börjar frugan försteka entrecote och göra iordning hasselbackspotatisen till det serveras både sparris och grönsallad eventuellt serveras det dessutom ostkaka med grädde och jordgubbssylt. Det här kommer att vara en av dom allra sista frossarrätterna då vi skall börja med lätta soppor i olika skepnader mycket fisk och kyckling kommer att ingå i vår framtida meny. Nyckeln till det hela är såklart att hitta balansen mellan maten motionen stresshanteringen jobb och privatlivet, ge man sig bara fanken på att man skall lyckas med det konceptet då är man nästan i mål det är i alla fall vår gemensamma plan.

Tomtearmén börjar minska i vårt hem men en och annan tomte kikar fortfarande fram i på någon hylla i avvaktan på deras avträde i morgon dag. I och med det så tackar vi alla tomtar för denna här gången, eller som frugan säger det är kul att plocka fram dom men lika kul att plocka bort dom. Sedan finns det dom som aldrig plockar bort sina ljusstakar men det är en helt annan historia? Som alltid när man har haft långledigt så måste man ställa om den lojt sköna tillvaron mot ett liv i ekorrhjulet bevingade värld efter några dagar på jobbet känns det som man aldrig någonsin har haft ledigt.

Handplockade funderingar fyrtionio: På det fjärde händer det.

På årets absolut kallaste dag strax över -14 traskade jag och jycken Dino iväg tidig morgon på våran första promenad som varade 50 minuter i ett iskallt arktiskt klimat. Fördelen med att gå i arla morgonstund är att man är själv ute en och annan bilist iväg till jobbet susade förbi mig i vinterskrud. Frugan börjar så smått på att packa ihop sin ståtliga tomtearmé och andra saker som förknippas med julen, för att imorgon både plocka bort granen och dess glittrande innehåll samt resten. Tonårsdottern sitter i skrivandes stund parkerad hos frissan för en styling vilket beräknas ta ett par timmar till, herregud själv klipper jag mig under halvtimman och blir som en ny människa sedan blir det typ 5 gånger billigare.

Om ett par dagar börjar man åter jobba efter sin långa och välförtjänta ledighet med blandade känslor en del av mig vill vara fortsatt ledig medans den andra hälften säger ok jag får väl gå iväg då? Hur det än är ska man nog vara själaglad över att ha ett fast och tryggt jobb som genererar inkomst som gör att man kan fortsätta behålla sin livskvalité och sin familj intakt. Personligen så har jag själv varit arbetslös under en tid för hiskligt längesedan och det var minsann ingen munter dans på rosor, det var en sjukt turbulent tid då man vände på varje slant och marginalerna i stort sätt var obefintliga men det var då det. Numera går det för runt och marginalerna större än någonsin förr.

Som jag har sagt så många gånger förr så är utbildning A och O har man den så blir det enklare för företagen att plocka just dig för dina utbildade kunskaper, konkurrensen är betydligt tuffare nu än förr då företagen typ handplockar sin personal för sina positioner. Att man som jag gjorde förr i min ungdom då man knackade dörr hos företagen typ på fredag och dom sa att kan du börja på måndag det vore himla trevligt är ett minne blott det existerar inte i dagens extremt tuffa verklighet.

Handplockade funderingar fyrtioåtta: Var sak har sin tid.

Idag peppar peppar skall det inte snöa men i morgon då jävlar skall det vräka ned större delen utav dagen med undantag av någon timeout där snömassorna fylls på för ytterligare nedsläpp. Nyss hemkommen från en timmes långpromenad med jycken Dino som inte verkar bry sig om vädret i allmänhet, det enda som han tycker mindre bra om är regn och åter regn det får han till att resa ragg och visa huggtänderna men snö det älskar han då han får borra ned sitt lurviga ansikte i snöhögarna som en plog då lever han upp på riktigt.

Detta strategiska uppehållsvädret passar snöröjarna på att hinna med så mycket plogningar som tänkas kan, tanken är att man börjar röja när det har snöat klart om man nu inte blir tvingad till annan order som gör att inte infrastrukturen snöar igen sig totalt. I detta säsongsbetonade jobb är det full action oavsett vilken tid på dygnet det gäller, målet är som alltid att göra vägnätet framkomligt till allas trevnad. Vinter åtminstone i min region har på allvar bara börjat gud vet hur länge den varar? Har vi riktigt otur kan den hålla på till mitten av april med ett par återfall däremellan som resultat.

Har personligen X antal dagar kvar på min välbehövliga julledighet och dom tänker jag nyttja fullt ut med lika delar träning som återhämtning, den tunga maten har fått ge vika åt en något lättare kost nu när man är långledig så förbrukar man inte lika mycket energi som när man som jag jobbar med kroppsarbete. Även om jag har ett par år kvar att jobba i ekorrhjulet så längtar man efter en permanent ledighet ärligt talat kommer jag inte sakna jobbet då jag har andra bollar i luften som väntar på sin tur.

Handplockade funderingar fyrtiosju: Att bita i det sura äpplet.

Från barmark till ett kritvitt snöinferno på bara ett litet kick det är våran bistra verklighet för tillfället, en näst intill ogenomtränglig snöbarriär att passera utanför dom plogade gångarna. Tänk vad naturen kan åstakomma bara så där bara genom att kullkasta världen? Dom ända som är riktigt glada för den här kalla och vita verkligheten som vi förnärvarande genomlider är förstås barnen som äntligen kan börja använda sin farbara julklappar och såklart våran jycke Dino som gottar sig bland snödrivorna.

Fortfarande brottas trafiken med sina problem och det blev naturligtvis inte bättre av den gågna natten ihärdiga snöande, det måste ha kommit någon decimeter snö eller så vilket leder till långa arbetstoppar för dom ihärdiga snöröjarna som gör ett fantastiskt jobb på våra vägar stora som små. Förstår så väl frustationen när man inte kan ploga till exempel på dom små trånga gatorna i storstäderna där bilarna parkerar hur dom vill och som dom vill, det måste vara ett helvete för den yrkeskategorin som blir tvingade att prioritera vissa gator till förmån för andra. 

Säga vad man nu vill om snön men den gillas inte i alla läger, det bästa med snön är när man tittar ut genom fönstret och njuter av dom snötunga granarna och det sämsta är att snökaoset genererar många onödiga olyckor mycket lidande strömlösa huskroppar och annat relaterat elände. Men så här är det att leva i ett nordiskt land högt uppe i norr det är bara att gilla läget, för om några månader går vi mot andra trevliga tider. Var sak har sin tid sa alltid mormor som genom sin livserfarenhet visste att vintern måste rasa ut först för att bereda plats för den kommande och efterlängtade våren.

Handplockade funderingar fyrtiosex: Lyckan att vara insnöad i tvsoffan.

Större delar av Sverige är i praktiken helt insnöade vissa delar mer än andra i min region får jag en känsla av ett än så länge kontrollerat mittemellanläge mellan mycket och litet nederbörd med allt är såklart relativt allt kan plötsligt förändras. Snöröjningsmaskineriet går för högtryck med många intervallkörningar allt för att underlätta för både trafiken och gående och såklart alla cyklister som måste komma fram till sina respektive mål. Hur förberedda vi än är så blir vi alltid tagna på sängen fast än vi vet om det, infrastrukturen är navet och pulsen som måste fungera för alla sorts fordon allt ifrån blåljuspersonal långtradare och andra varufraktande fordon.

Det myckna snöandet ställer till stora problem även för tågen flyget och alla bussarna som blir tvugna till att ställa in vissa avgångar för att säkerställa säkerheten. Nu lever vi i ett sådant nordiskt land där sträng vinter förekommer så vi har bra beredskap i dom allra värsta drabbade områdena med bandvagnar och andra militära fordon, kan tänka mig att antalet olycker ökar dramatiskt ikapp med det svåra snöandet så trycket på sjukvården blir desto större det ena ger det andra i svårhetsgrad.

Efter att ha uträttat ett antal ärenden så kan jag med gott samvete krypa in i min personliga dvala för att förbereda mig för sportsändningarna där emellan måste jag såklart fortsätta skotta altanen gå ut med den manisk snöälskande jycken Dino som inte drar sig för lite snö och kyla. Övriga familjen är förpassad i ett lojt standby läge för att efterhand aktiveras när så behövs. Frugan sitter bekvämt och kollar in en av dessa otaliga julfilmer som hon inte får nog av medans tonårsdottern fortsätter sova på sin skönhetssömn.

Handplockade funderingar fyrtiofem: En dag att snöa in sig på.

Snön fortsätter att systematiskt vräka ned över oss alla oavsett om vi vill det eller inte, medans snöplogarna gör allt i sin makt för att göra vägarna farbara. Det är sannerligen ingen lätt match för i backspegeln har det redan börjat snöat igen. Även idag skall det snöa i stort sätt på dygnets alla timmar så min roll idag förutom att ladda batterierna blir att skotta rent framför min dörr med jämna cykler och rasta jycken Dino, han är den enda av familjemedlemmarna som är fullkomligt galen i snö något fel är det nog på honom?

Oavsett om man gillar snö eller inte så finns den här med full kraft men det gör inget för jag skall inte ut och drälla på vägarna, utan respektera varningarna och att inte ge sig ut om det nu inte är absolut nödvändigt. Trots varningarna struntar folk blankt i det och sladdar omkring i trafiken och orsaker krångel på sina håll och kanter. Från att ha varit noll vinter så går vi mot en sann vargavinter med många minusgrader mycket snö och oframkomliga vägar så det kan bli.

Denna lördag kommer att gå i ett lungt och metodiskt mak med tour de ski och shl hockey på agendan ett koncept som kräver både ryggläge snacks och alkoholhaltiga drycker som dessutom kräver ledig klädsel i form av myskläder eller andra kostymfria plagg. Som sagt idag lägger vi dom fina titlarna på hyllan och låter oss kallas för både ni och du, för att på sen eftermiddag förbereda sig för att intaga en intern variant på falsk pekinganka på kycklingfilé med tillbehör.

Handplockade funderingar fyrtiofyra: Framtiden är vår.

Snön faller och vi med den, vad det någon svensk rockikon som sjöng på 70-talet en sanning med modifikation. Vissa av oss faller platt för snökaoset vi för närvarande omger oss utav, medans andra finner någon slags glädje i det vita helvetet som inte tenderar att sluta förens sista snöflingan är nere. Dom ända som njuter till fullo är dom skrikiga ungarna som rödmosade susar nedför pulkabacken, medans deras föräldrar tittar håglöst in i sina mobiler i tron om att dom har missat något väsentligt? Om någon timma tänker jag skotta rent altanen för tredje gången idag och mer lär det bli innan kvällen är över.

Det bästa med att vara ledig förutom att vara ledig är att man kan skippa manualen för dagsplaneringen och göra vad som faller en in. Dom enda cheferna jag har under min sköna ledighet är endast mitt samvete min moral och etik även om frugan brusar upp emellanåt åt min frivilliga lättja men det planar snabbt ut. Årets första snökaosväder är redan ett vitt faktum där den stora frågan är hur länge håller det på hur mycket kommer det ned och vad blir konsekvenserna av just den handlingen? Dessa frågor benas såklart ut under resans gång, men en sak är tämligen säker får man välja bort vintern skulle jag bannemig göra det på studs.

Min förkärlek till vinter har genom årens lopp dramatiskt förändrats från lycka till mindre lycka snudd på olycka, förr så brydde man sig föga om det så snöade veckor i sträck numera kan mycket snöfall framkalla ofrivillig skrämselhicka som sitter i ett bra tag. Just denna dag kan jag styra över problemet med att ta tjuren vid hornen och sopa rent framför min dörr. Efter trettonhelgen kan man lungt gå in i det som vi kallar för normalläge man plockar bort både gran och tomtar och allt som påminner om julen, sätter sig i soffan och tuggar i sig årets första semla med saffransgrädde sämre är man ju inte. All lycka går såklart till alla grisarna som genom ett herrans mirakel har överlevt julen, vi önskar dom lycka till i framtiden.

Handplockade funderingar fyrtiotre: Anna kom sågs och förhoppningsvis försvinner.

Började med att skotta bort all den komna snön på altanen så att jag och jycken Dino kunde komma fram behjälpligt på våran första promenad, en morgon klinisk fri från fyrverkerier men drivor av nyfallen snö och vinpinad blåst med iskristallinslag. Har man inte det ena får man det andra? Denna fredag fortsätter min välbehövliga ledighet med just vad ordet innebär, i min värld betyder ordet ledigt att man endast gör saker som är absolut nödvändiga resten betar man av när tillfället ges hur svårt kan det vara?

Då har man klarat av både jul och nyårshelgen planenligt allt är liksom klappat och klart efter trettonhelgen går man in i en ny fas av välbefinnande med lagom doser av livets goda ting som man kryddar med lika delar motion som aktiviteter. Det gäller att skapa en balanserad grund att stå på det är i alla fall planen för 2026, har man den inställningen är redan hälften gjord. Har alltid varit försiktig med nyårslöften för dom brukar sällan gå i lås då blir man bara besviken. Så vårt mål i år blir att fullfölja våra visioner så långt det är möjligt.

För tillfälligt har ovädret Anna tagit timeout bara för att hämta nya krafter till än mera snökaos det är som det är med den saken, det enda som man kan göra är att förbereda sig med snöskottningen det gäller att sopa rent framför sin dörr resten hoppas jag att kommunens väghållning sköter om. Meterologerna varnar för svåra trafikförhållanden och manar till att man inte ska ge sig ut om det nu inte är absolut nödvändigt. Det enda nödvändiga i mitt fall är som sagt snöskottningen och resterande av hundpromenaderna resten av tiden däremellan tänker jag inte göra ett dugg utav värde för det har jag förtjänat.

Handplockade funderingar fyrtiotvå: Sanningen finns någonstans där ute.

Oväderna avlöser varandra alltifrån Johannes till nu Anna som har kommit för att stanna, massvis av snö samt en ispinad vind och allmän ogästvänlig utemiljö. Typsikt var när jag skulle ut med jycken för en mellanrunda så var det någon jävel i periferin som briserade av en förlupen raket så jycken min satte av i full galopp med mig efter raka spåret hem. Precis som jag förutspådde så blev det idag vissa eftersläntare som firade av ett gäng tårtor till allas förtret.

Alla oväder har i regel kvinnliga namn men förra veckan klev ovädret Johannes in på spelplanen och fixade till diverse ovälkomna strömavbrott lite här och där, i mitt stilla sinne undrar jag vad som är skillnaden mellan kvinnliga och manliga stormer? Kanske är det så att kvinnliga oväder är envisare och inte ger sig i första taget, att manliga diton drar över sedan får det vara vad vet jag? Oavsett kvinnliga eller manliga oväder så är det jäkligt besvärligt när den väl kommer.

Denna första dag har man avverkat både tour de ski backhoppningen men skippat både symfonin och Ivanhoe som jag anser inte är värdiga att sändas på min tv det är för lite hårdrock och för lite handling i riddarfilmen som är en trött kvarleva sedan man var ung på 80-talet. På tal om tvutbudet så är det lika med noll då väljer man istället att rulla runt med gamla avlagda repriser i väntan på nyproduktioner tja gammal skåpmat funkar alltid resonernar säkert höjdarna bakom sina skrivbord.

Man fortsätter på sin välbehövliga ledighet ytterligare X antal dagar för att ladda om sin slocknade batterier för att sedan kasta sig in i ett nytt arbetsår med olika uppgifter som man idag inte vet ett spår om. Det bästa i den problematiken är att man är ett år närmare sin välförtjänta pension som hägrar i horisonten. En bonus är att man redan idag kan nyttja pensionärsrabatterna som startar vid 65 plus alltid något.

Handplockade funderingar fyrtioett: Första dagen av många andra.

Årets absolut första inlägg handlar blandannat om ymniga snöfall tomma skumpaglas tystnande raketer och jyckar som inte längre behöver vara rädda för bomber och granater, men det handlar även om årets första skälvande dag som innehåller allt ifrån symfonier backhoppning Ivanhoe pizza och dom sista pavorna vins överlevnad. Fick börja dagen med att skotta fram altanen så att jag och jycken Dino kunde gå på den första hundpromenaden genom ett kritvitt snölandskap.

Förr i tiden just denna nyårsdag låg man som oftast för ankare fyllesjuk och orkeslös det enda man ville var att gräva ned sig och tycka synd om en, men idag var jag uppe med tuppen fast jag la mig efter tre troligtvis har man blivit än mer rutinerad med åren. Naturligtvis så var man hemma med familjen och superade en överjordisk god trerätters middag som med råge höll michelinstatus. Nyårsafton har i min värld klassas som amatörernas afton och en dag då man inte gick ut på krogen utan istället hade man privata fester så att klockorna stannar.

Vad förväntas då av detta oskuldsfulla år 2026 som i skrivandes stund är som ett oskrivet blad som bara väntas på att fyllas i, för hoppningsvis kan allt bara bli bättre och dom lösa trådarna knyts ihop och blir till en stabil fortsättning. Det som man inte kan påverka blir som det blir, allt det andra som man kan styra över gör att man kan hålla en stabil kurs året ut. Som med allting annat kan det komma dagar med grus i maskineriet plötsliga solskuggor yttre och inre påverkan oannonserade obalanser och dagar som man bara vill komma bort ifrån allting så ser livet ut i det stora hela.

Handplockade funderingar fyrtio: Ett gott slut och ett gott nytt.

 Som alltid vi den här tiden så börjar man summera hur det här året har varit vad hade vi hade kunnat gjort bättre och vad blev sämre? Som helhet globalt sätt så har världsbilden försämrats dramatiskt med fortsatt krig upptrappat nationellt våld och en grym omänsklighet som man inte äns kan drömma om, vår tillvaro har i praktiken gått från osäker till osäker 2.0 med en lam regering som inte verkar bry sig om medborgarnas säkerhet. Vårt samhälle har blivit till en krutburk som vi mot vår vilja är tvungen att leva i, omgiven av ostabila människor som kan göra just din dag till ett rent helvete om det vill sig illa.

Eftersom världen runt omkring oss är labil så formas även vi efter den med opolitiska makthavare som genom ett oväntat infall kan våldta ditt land utan någon som helst förvarning? När man själv var ung så kunde man gå nattetid genom stan utan att något hände nu för tiden törs man knappt lämna hemmet efter mörkrets inbrott, har man riktigt otur kan man träffa på någon eller några som inte böjer sig för att slå ihjäl just dig ibland utan någon som helst orsak. Det kan bara vara så banalt att just du är på fel plats vid fel tidpunkt och då är det kört det är ganska hemskt när man tänker på det.

Men just ikväll den här självande sista dagen på året så glömmer vi för en stund alla sorger och besvär som vi dagligen brottas med och lyfter fram det positiva som året har givit oss, på så sätt har vi fått en bra grogrund att bygga vidare på 2026. Problem är till för att lösas även dom mörka detaljerna kan ljusas upp till mer hanterbart syneve och sist vinner vår optimism som bär oss vidare mot ett för hoppningsvis stabilt och tryggt 2026. 

Med detta så vill jag önska alla som läser mina handplockade funderingar ett gott slut och en bra start på det nya året.

Handplockade funderingar trettionio: Skrålar ut skrålar in 25/26.

Då har vi således kommit fram till årets sista skälvande dag med allt vad den innehåller? Har man dessutom en skotträdd jycke som vi har så måste man noga planera varje promenad typ att gå mellan skottsalvorna, började med en riktigt lång promenad på morgonkvisten för att följa upp med en till efter lunch sedan ytterligare en på sen eftermiddag. Sista promenaden väntas bli långt efter midnatt när för hoppningsvis raketerna har tystnat så är i alla fall planen.

I vår familj blir det en klassisk tre rätters med en halv hummer med tillbehör till förrätt för att följas upp med läcker hummerpasta där vi gör en egen smakrik fond av hummerskalen till varmrätt för att avslutas med ett måste på nyårsbordet nämligen chokladpudding och vispgrädde vad kan då gå fel? I år tänker vi vara helt för oss själva och njuta av våran familjära gemenskap. I och med denna avslutat 2025 års tunga feta mat för att gå över till mera skaldjur och lättare mat.

Natten till nyårsdagen hotar meterologerna med ett kraftigt snökaos som skall dra in över min region med en tillhörande kyla vilket gör att det eventuellt inte smäller lika mycket som förväntas, men såklart har man mindre barn kanske man vill bränna av ett par tårtor innan läggdags? Hur som helst var det hiskligt många år sedan man själv brände av några fyrverkerier, numera anser jag att man kan lägga pengarna på annat än att se dom gå upp i rök.

Handplockade funderingar trettioåtta: En fråga om dagar kvar.

Stormen Johannes drog fram igår med stor förödelse som följd i Dalarna med omnejd, hos oss fick vi bara känna på en bråkdel av den men tillräckligt för att vibrera gatskyltarna. Fortfarande är det snöfritt i min region och kommer så att vara resterande av året, snön är som sagt någonannanstans än här vad mig anbelangar spelar det liksom ingen roll då jag inte är någon vintermänniska. Eftersom snön har uteblivit så får vi säkert vår beskärda del och lite till senare som en hemsk ketchupeffekt.

I morgon återgår man till ett par dagars jobb sedan är det dags för ytterligare en ledighet som är längre än den gångna julledigheten vilket är underbart, man betar av nyårshelgen med pompa och ståt och trettonhelgen för att sedan plocka bort julpyntet med dess tomtar och änglar och gå in i ett normalläge. Allt har sin tid sa alltid min kloka mormor som höll hårt på sina traditioner, men den tunga feta julmaten kommer jag verkligen inte att sakna förens troligtvis samma tid nästa år. Men i vår familj äter vi väl valda delar av julbordet till påsk, men sedan går man in i gröna vågen maten med sallad och dylikt.

Även i år blev alla berörda glada över sina julklappar och tomten gjorde sitt jobb med bravur och såg till att inga ögon blev torrbelagda. Även om julstämningen utomhus inte har varit 100 procentig så har den varit det inomhus med råge, frugans många tomtar i olika storlekar former och färger har bidragit till den inomhusliga magiska stämningen. Ända problemet för våran jycke Dinos skull är alla smällarna som briserar i tid och otid, enligt han är den här tiden den absolut värsta på hela året.