När termometern, spårar ut!

Även om torsdagar, är underbara. Så går, även den har dagen. Mot sitt, oömma råkalla slut. Sist jag tittade, på termometern. Visade den, snudd på 16,5 minus. Mera än, vad det brukar vara? Vi har väl, varit bortskämda? Bistert, som fan. Brrr. Månne bäva, om vi är på väg. Mot en, begynnande istid? Eller bara, en klassisk köldknäpp? Såna finns, ju också. Annars, dominerade den här dagen. Av ett gäng hopkok, av olika göromål. Där var och en, fyllde sin funktion. I mitt jobb. Så är just, funktioner viktiga. En förutsättning. Annars, så fungerar verksamheten halvdant. Eller mindre friktionsfritt. Som att äta kola, med pappret på? Hur kul, är sånt? Tja?

Det borde vara, flera torsdagar?

Torsdagar! Veckans näst, bästa vardag. En gyllene, transportsträcka mot fredagen. En dag, då man gärna. Går in i kaklet, så det smäller om det. Älskar dessa torsdagar. Då man, omedvetet går ned i varv. Kroppen, är inställd så. Har man jobbat, sjukt länge. Då känner man av, att kroppen förbereder sig. Vädret, har varit soligt men kallt. Faktiskt, ett ganska klassiskt vinterväder. Med rödmosade människor. Som hackar tänder, i sina ryssmössor. Knappast, något Sibiriskt väder att tala om? Men ikväll, börjar temperatur närma sig 15 minus.

När den grymma förmågan, blir trovärdig?

Det där, ändlösa tugget. Mellan, sanning och lögn. Mellan, dikt och verklighet. Är hur, intressant som helst. Vissa människor, har olika tekniker. Att göra lögnen, väldigt trovärdig. Kan lika gärna ha, en grym förmåga. Till att få, sanningens salt. Att bli hur sockerlöslig, som helst. Det gäller bara. Att trycka på, dom rätta knapparna. Eftersom jag är, så pass gammal? Har jag fått, lära mig. Att sila kameler, genom nålsögat. Att välja, den enda vägen .Genom, det karga ökenlandskapet. Kanske inte, så himla lätt alla gånger. Förr eller senare, ger det ett resultat? Förhoppningsvis, ett sådant som man vill ha?

När onsdags semlan förvandlas?

Onsdagar, brukar i vanliga fall. Vara veckans, definitiva okrönta juvel? Men idag, degraderades den. Ganska oväntat? Till att bli, en simpel semla. På ett fat, av dryga feta jävla wienerbröd. Snacka om, blåst på konfekten. Min onsdag, har varit. Som en plogad fåra, på åkerns mylla. Utan vare sig, krusiduller och mentala schabloner. Men en onsdag, som ändå har kantas. Av maskrosprydda diskesrener. Till bottenlösa, ändlösa stigar. Som inte leder, någon vart? Säkert, har någon annan själ nytta av dessa? Dock ej, undertecknad. I min värld, kan onsdagar. Vara som, att plötsligt få ett kinderägg. Från oväntat håll? Fast man ändå inte, har förtjänat den.

När B mannen inspirerar?

Vad gör en, bra dag bra? Däri tviste, de lärda? Kanske, är det? Vad man gör, den till? Eller så gör man, dagen bra. Eller, så formar dagen dig. Så att du, blir bra? Bäst i en minut. Blott, för en dag. Någon sekund i rampljuset. Alltid något. Man skapar, förutsättningarna med. Dom verktygen, man har? Har man, inte verktygen? Tja! Då kanske, det kollektiva kan bidraga? Nja, vad vet jag? Är troligtvis, inte rätt man. Att berätta, om detta. Men mina analyser? Dom du! Dom går inte, av för hackor. Är man B inspirerad hobby psykolog, så är man. Bara, att inse det.

På vinst och förlust?

Säga, vad man vill om tisdagar? Men dom, är roliga. Idag, har jag skrattat ett par gånger? Lite mer extra, än vanligt. Nu är det, inte så att. Jag går omkring, och skrattar hela dagarna. Gud, förbjude. Ibland, drar jag faktisk lite på smilbanden. Ansiktet, får ett leende. Plötsligt, händer saker? Som tanten sa, när hon köpte trissen. På byns färghandel. Om hon vann? Är en helt, annan historia? Ska jag nu summera, dagen fram tills nu. Är det en dag, helt utan skrupler. Utan skandaler. Faktiskt, helt utan ingenting? Alltså, en helt okej tisdag. En dag, där tiden fyller sin funktion.

Ärligt talat?

Nyhetstorkan, breder ut sig. Som ett, dött ökenlandskap. Fortfarande är, ICA reklamens pelar ansikten. Den riktigt stora, glödande nyheten? Den slår ut, med hästlängder. Både Trumps pajaskonster. Undrar vart, den mannen. Har tagit vägen? Grävt, sin egen grav? Med råge, axar även ned pandemins härjningar. Ärligt talat? Vem bryr sig, egentligen om? Den sortens nyheter. Inte jag, i alla fall. Det kan, jag lugnt säga? Tyvärr, så blir jag inte så himla upphetsad. Av att, få veta vem? Som till slut blev, ICA reklamens ansikte utåt. Alla har vi, våra olika nyhetsbehov? Må det än vara. Nyheter, kan som bekant. Vara både grodor, och ankor? Om man, nu vill? Kan man få ihop, till en hel djurpark. Om så önskas?