"Precis som igår så lämnar familjen boet med buller och bång ungefär lika kaotiskt som den där familjen i ensam hemmafilmerna, efteråt lämnar dom endast tomrum stillhet och längtan efter sig. Min välbehövliga egentid slash återhämtning fortsätter även idag och resterande av veckan, endast jycken Dino förgyller dagen men han går undan och lägger sig tills det är dags för nästa utegång? Har redan klarat av första hundpasset då han levererade ettan men inte tvån känner jag honom rätt vilket jag gör nu efter 7 hundår så sparar han tvåan tills nästa pass, allt för att fylla på magsäcken och inte tappa formen inför tredje passet på sen eftermiddag sista passet blir endast en transportsträcka ett sorts ärevarv runt kvarteret?
Våran obstinata tonåring fortsätter på sin inslagna väg och tycker allt suger för närvarande, både vi skolan och allt däremellan är som ruttet fläsk det gäller för henne att passera den där klassiska tröskeln då hon accepterar det nuvarande livet det får ta den tid den behöver? Känner så väl igen mig i henne för jag var precis likadan precis allt sög skit, då jag än dag växte till mig och tyckte saker och ting var roliga men vägen dit är hur jobbig som helst. Idag skulle jag inte vilja byta med en tonåring därför att jag vet vad dom har att gå igenom tills allting i kroppen stabiliseras, när det väl har gjort det så kan livet börja på allvar?"
