"Jycken Dino väckte mig strax före halv 9 i morse han ville ut och göra sina tryckande behov. Utanför var det runt 11 minusgrader soligt värre med hög och klar luft, det enda som hindrar mig från att gå ut den trettonde dag är den sviktande dagsformen. Men nöden har som bekant ingen lag så det var bara att pälsa på sig från topp till tå, och ge sig ut i det kalla folktomma havet och den knarrande snön. Men efter den kalla promenaden väntade frugan med en stabil frukost så det var mödan värt.
Så här på treeondagsaftonen brukar vi traditionsenligt ha folk hemma hos oss, men så kände vi att vi ville vara ensamma och bara njuta i familjens lugna sköta denna sista helgen innan verkligheten knackar på dörren. Verkligheten är i själva verket jobbet och dess fyrkantighet där rutiner är A och O i sammanhanget. På min vänstra axel sitter det en pillemarisk filur som säger att gud vad skönt det är att vara ledig, på min högra axel sitter dess totala motsats som vill ha mig i jobb så snabbt som möjligt? Eftersom man inte har något val så lyssnar man på vad höger axel har att säga, medans man övertalar den vänstra sidan att snart så om några år så får du din vilja igenom."...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar