Handplockade funderingar etthundrasjugo: Allt är inte guld som glimmar.

Hösten är här på riktigt med regn det mulna det ruggiga det mörka fast sommarvärmen försöker bita sig kvar i det längsta så märker man att det inte är lönt? Självfallet är september en tid där mycket händer vädermässigt löven ändrar färg och ramlar av människorna runt omkring går in i ett höstlunk där alla jobbiga måsten halveras, i min värld går även jag in i ett lugn som en mental dvala inför den långa och stundtals jobbiga vintern.

Snart är det dags för att åter rösta i vårt avlånga land personligen så vet jag vad jag skall rösta på men jag kan förstå förstagångsväljarna tvekan på vem eller vad dom kommer lägga sin röst på? Generellt sätt så har alltid parierna kastat skit på varandra så länge jag kan minnas och i år är det värre än vanligt. Dom lägger mycket energi på att snacka skit om varandra än att lägga fram sina egna ståndpunkter som är bra för sveriges väl och ve, valfläsket kanske några köper men i slutändan är det alltid någon annan grupp i samhället som måste betala och finansiera kalaset allt är inte guld som glimmar.

Sommarens konserter är avklarade för våran del nu har vi endast 1 konsert kvar i slutet på september för våran del är vi mer än mätta av den mäktiga arenakänslan och kan förnöjdsamt klappa oss på magen och säga att vi har haft en otrolig scennärvaro och en helt fantastisk artistisk upplevelse som är få förundrad. Nu kan man dra sig tillbaks och leva på sommarens upplevelser när vinterstormarna drar in och täcker vårt land men sin snöiga massa.