Sommartider hej hej!

Nu har vi äntligen sommartid. Som vi har väntat. Troligtvis blir den tiden permanent redan nästa år? Som sagt det ligger i förslagslådan. Vädrets makter har visat många sidor idag. Allt ifrån regn rusk grådaskighet till sol bakom täta moln. Ingenting man kan göra nåt åt. Troligtvis blir allting bättre dag för dag? Åt det hållet strävar vi åt. Annars har vi käkat hämtmat. Från det vietnamesiska köket. Va fan vi fick skippa söndagsteken till andra tillfällen. Ett gott tecken på att vi människor, kan vara flexibla om så behövs. Inte fastna i nån dold rävsax.

Vad finns bakom nästa orosmoln?

I horisonten hopas orosmolnen. Dom svarta och tunga. Inga små lätta moln seglar minsann på min himmel. Endast regnmoln och sviterna, efter diverse stormar förmörkar min horisont. Egentligen undrar man hur man har hamnat i denna skärseld? Hur man har gjort för att rasera broar bränt sina sjunkande skepp. Den biten kan vara ganska lätt, om det vill sig illa. I min värld finns det fortfarande dom där rosa fluffiga molnen. Dom där gulliga enhörningarna, som ingen ser. Bakom nästa hörn döljer sig, det vi inte förväntar oss. Det plötsliga det oförklarliga. Det oväntade. Det som vi inte alls hade räknat med? Som en gräddsnutt på moset.

Från det ena till det andra!

Söndagen rullar på. Från tok regn till smått soligt med en bejakande vind. Från hopplöshet till hoppfullhet på bara ett kick. Allting varierar både in och utvändigt. Liksom i min egen verklighet i den råder dimma. Från och till. Faktiskt mest till. Ibland skymmer solen av ett åskmoln. Som inte är utav den här världen. Där ytterligheterna ställs emot varandra i dur och moll. Kontrasterna spelar sitt spratt. Oavsett om vi vill ha det eller ej? Lunchen blev en baggis? Lite lösa rester utav gårdagens "krösamos". Min policy är att man tager vad man haver. Eller så kokar man soppa på den där spiken?

På en surfvåg.

Om man nu skall tala allvar. Del 4. Allting handlar krasst om, att hitta kemin mellan könens olika balanser. Att tillfredsställa den ena partnerns behov på bästa sätt. Ett ständigt givande och tagande, i sitt bemötande. Ibland funkar det ibland kraschlandar det. Det måste man ha i beräkningarna. Ingen är komplett ingen är fullkomlig. Inte ens vi som tror att vi är det. Ibland brister det på skitsaker. På att kemin havererar. Då är det som det är. Då finns det ingen räddning.

Det där om Rom?

Om man nu skall tala allvar. Del 3. Det där om att Rom inte byggdes på en pisskvart kan stämma. Det är så även med diverse relationer, sånt byggs inte heller över en kafferast? Sånt växer fram som så mycket annat. Under en tidsrymd. Man kan aldrig garantera det kompletta. Kunde man det, så vore livet mindre roligare? Det det slentrianmässiga vill man ju ta bort. Kan man inte det så skiter i hela konceptet. Annars härskar gummistövlarna och regnkläder idag. Denna dag som solen lyser med sin frånvaro. Och regnet med sin närvaro.

Om livet i en centrifug?

Om man nu skall tala lite allvar? Del 2. Så fortsätter min värld centrifugeras, i en allt snabbare takt. Kan tyckas okontrollerat men ändå inte? Det där med att gå på tå, ta emot och svälja. Är ingenting som jag numera anammar. Den tiden är förbi. Nog om detta destruktiva scenario. Annars fortsätter regnet att vräka ned. Finns tydligen ingen hejd? Bara detta mönster kan kännas deprimerande? Hur svag kan man vara? Dom närmsta 48 timmarna, bestämmer min nuvarande livskvalité. På gott och ont!

 

Livet på en pinne?

Om man nu skall tala lite allvar. Så är min privata värld i en skenande torktumlare. Där saker och ting ställs mot sin ända. På vinst och förlust. Livet har många val. Många olika parametrar. Där var och än har olika alternativ. Nog talat om detta djupa ämne. Annars så regnar det okristligt mycket i min region. Vissa gillar det, andra inte. Regn föder liv, men även dräper somliga. I min värld finns det bara ljuva sommardagar. Men en och annan skuggsida.