Om den rättvända verkligheten?

Trots att världen känns upp och ned. Försöker man ändå hålla den rättvänd. Med olika sätt. I slutändan blir alla tvungna till, att hitta sin egen balans till en fungerande vardag. Man har liksom inget val. I luften ovanför mitt huvud åker ambulanshelikoptrarna i skytteltrafik till dom olika sjukhusen. Som stora surrande humlor. En fråga om tid? En fråga om liv och död? Vi befinner oss i en overklig verklighet, som vi inte kan rå på? Men innerst inne, inbillar jag mig att hoppet är det sista som överger oss. I min värld finns det alltid ljus. Men även ett gryende mörker, som man alltid måste ha övertaget om. Har man det kan man gå vidare i sin egna verklighet.

Torsdagen en dag!

På nåt sätt så älskar jag torsdagar? Därför att det är en dag, som öppnar dörren mot fredag. En herrans viktig dag. Just denna här torsdagen kämpar jag fortfarande på med mitt tillfrisknande. Tycker dock att det går bra? Bättre än förväntat. Fortsätter knapra min medicin. Jobbar med mina små promenader, för att inte tappa allt för mycket träning. Hela tiden en balansgång. Har på mig denna vecka ut. Sedan back in business. Ordningen blir återställd. Vaknade även upp till knappt 3 minusgraders frosttäcke. Herregud, man kan vänta sig vad som helst med april månad?

När den riktiga balansen infinner sig?

Summerar den här halva onsdagen som väldig god. Både bokstavligt och skriftligt. Fortfarande är jag inte riktigt i balans. Men har såklart ett gynnsamt läge i fråga om bättring. Den övriga familjen jobbar oförtrutet på med sitt. I var sitt rum råder en febril verksamhet på alla fronter. Själv ligger jag mitt i smeten, och super in den hektiska atmosfären. Som gör att jag själv landar i mitt eget välbefinnande. Min läkeprocess får ta den tid den tar. Tänker inte skynda på utgången. Har nämligen varit med förr, och vet hur sånt här skall hanteras.

Halva vändan gjord!

Summerar den här halva onsdagen som väldig god. Både bokstavligt och skriftligt. Fortfarande är jag inte riktigt i balans. Men har såklart ett gynnsamt läge i fråga om bättring. Den övriga familjen jobbar oförtrutet på med sitt. I var sitt rum råder en febril verksamhet på alla fronter. Själv ligger jag mitt i smeten, och super in den hektiska atmosfären. Som gör att jag själv landar i mitt eget välbefinnande. Min läkeprocess får ta den tid den tar. Tänker inte skynda på utgången. Har nämligen varit med förr, och vet hur sånt här skall hanteras.

Som i ett skenande tåg?

Fortfarande tredje benets känslan kvar. Den kommer såklart att bestå, så länge som jag är hemma? Förhoppningsvis denna vecka ut, om inte onödiga komplikationer tillstöter? Sånt där vet man ju aldrig? Likaså som jag fick mitt nuvarande tillstånd, som en blixt från klar himmel? Helt utan förvarning. Så kan det vara ibland, när inte haspen är på. Vädret fortsätter att vara aprillikt. Vilket är helt i sin ordning. Varken bättre eller sämre? Mer snö och regn väntas in. Kylslagna mornar med halvklara dagar. Annars ökar smittspridningen lavinartat i min region. Bland dom värsta regionerna i landet. Undrar hur påskens siffror visar? Troligtvis höga negativa pelare, som i ett isländskt vulkanutbrott.

Som mittemellan allting!

Känner mig som tredje benet på en gris. Nöff nöff. Frugan jobbar hemifrån sedan tid och evigt. Lär säkert fortsätta så, om ingenting annat sägs? Dottern fortsätter med fjärrundervisningen. Troligtvis inte för tid och evigt? I dagsläget ingen tidsangivelse? Själv ligger jag där som en gris tredje ben. Nöff nöff. Och ömkar mig i min sjuka situation? Kanske inte precis ömkar mig. Men nya krämpor har jag uppenbarligen fått. Mer kommer till bland dom gamla. När man ligger som jag gör. Mitt emellan plugg och slit! Då känner man sig verkligen som grisens tredje ben. Vad skall man mer göra än att invänta vändningen? Från sjukt till friskt. Nöff nöff.

Mest hela tiden?

Sedan finns det så klart dom, som aldrig gör nåt fel? Varken förr eller senare? Dom som aldrig kröker någons hårstrå. De som aldrig skulle släppa dörren rakt i ansiktet. Herregud dom människorna finns. Kanske till och med bakom nästa krön. Sedan finns det även den kategorin som bara gör fel? Mest hela tiden. Kanske oftast utan mening. Såklart även dom som aldrig, skulle erkänna att dom har fel? Vilket är uppenbart. I 9 fall av 10? Man har olika syn på vad som är rätt eller fel? Din sanning kanske inte är min? Och så vidare. När en politiker ljuger får den betalt. Vit lögn är bättre än ingenting alls? Eftersom vi har valt den så tror vi på den? Herregud skulle jag blåljuga. Skulle jag få bära hundhuvudet för tid och evigt.