För en stund sedan åkte våra favoritvänner åter hem till Hisingen. Så himla genomtrevliga och sympatiska. Ett par intensiv veckor är till ända. Om exakt en månad strålar vi åter samman i Uddevalla för en veckoända. Allt sånt där roligt tar ju slut nån gång, så är det ju. Ingenting varar ju för evigt, även om man vill tro det. Allt har ett slut men även en början. Allt som vi tar med oss är både kärlek och evig gemenskap. Sånt som gör livet värt att leva.
Regnet och åskan har tillfälligt tagit en timeout? Hur länge den varar vet dock ingen? Fram och tillbaks med skyddstäckena, herregud så jävla tröstlöst. För tillfälligt skiner solen fast himlen är grådassig. I horisonten lurar ett par mörka moln. Hoppas bara att det bli ett Status Quo läge? Apropå rockgruppen Status Quo så har jag sätt dom live 5 gånger. Dom är fortfarande en av mina trogna husgudar. Deras headbanging musik får mig alltid att växa en tum. Apropå annat så gör min hustru tic toc pasta med vitlök. Naturligtvis blir det hur bra som helst.
För tillfälligt mullrar åskan, den dånar och lever rövare. Himlen drar ihop sig som till ett murket russin. Det klibbiga fläktar tillfälligt, men syret är under all kritik. Herregud det vi nu upplever är regn och åter regn. Ett plus i kanten är att grundvattnet fylls på, ett minus är att humöret närmar sig moll strecket. Ingen balans där att prata om. Extremvädret fortsätter att gäcka oss på gott och ont. Fram tills för några dagar sedan var det kanonfint. Nu verkar ett kompakt lågtryck ligga för ankare, över vår beskärda del utav detta avlånga land.
När jag växte upp så var mormor min fasta punkt och trygghet. Tillbringade mycket tid hos henne och morfar. På tal om min morfar så jobbade han fram till 1975, då han gick i pension. Han var en stolt och plikttrogen verkmästare i asfaltbranschen. Där han la asfalt och vidare, så fick hans familj följa med. Som ett resande sällskap, som tillfälligt slog ned sina bopålar lite här och var. Som en asfalt rallare. Till slut hamnade dom i Närke metropolen Örebro. Som till slut blev en permanent plats i tillvaron. Han var stolt och berättade att han, minsann inte hade varit sjuk en enda dag under sina 40 år i asfaltbranschen. Numera ser livet betydligt annorlundare ut, nu är ,man sjuk när man är sjuk. Annars får man inte jobba.
Mina barn blir stora mina vänners barn blir också stora? Herregud vart har åren tagit vägen? Minns själv när jag fyllde 18 eller så gör jag inte det? Jag fyllde 18 i nådens år anno1978 då såg världen helt annorlundare ut. Mycket flower power mycket av allt om man så säger, men eftersom man är en överlevare går man vidare. Typ mot framtiden vi går eller så? Eftersom man var och är både punkare och hårdrockare så levde man bara för dagen, som som om den vore den sista? Snacka om att leva i nuet 2.0.
Ibland önskar man sig bort nån annanstans än här? Till en plats bortom här och nu? Till en oas fylld av lust och fägring stor, ett tillhåll för drömmarnas inverkan. Men riktigt så funkar det inte? Mitt liv just nu i skrivandes stund är dock en fridens plats, kliniskt fritt från jobb och jämmerdalar. En fredad plats, där familjen finner ro och längtan. Nu är det som det är, då våra utlandsplaner ligger i malpåse. Det ända vi skall göra i en obestämd tidsrymd är att förflytta oss inom behörigt avstånd, till en plats bortom stress och ofrid. Till ett ställe där själen kan bada naken, där man kan dricka grogg med näcken. Samt spela fyrmanstwist med skogens älvor.
Det såg mörk ut för ett ögonlock med lyckan vände. Tjejerna fick återigen åka ut och rida trots lite blöta både här och där. Lite regn skadar inte tjejerna för dom har fullt upp med byggnation av hagar och dylikt. Det är inte bara ridning som gäller, utan även allt där omkring. På så sätt byggs helheten upp ur allas perspektiv. Dotterns ridlärare är väldigt karismatisk ur alla synvinklar, och lär ut allt som innefattar alltet. Tror nog min dotter har fattat galoppen. Vi blev begåvade med ytterligare ett regnväder, nån enstaka skur som blötte ned allt och alla. Nu känns det som om vi har fått vår beskärda del av regnets krafter? Eller inte?
"Sista dagen på långledigheten närmar sig med 4 intensiva dagar med olika arbetstoppar, en förnöjdsam ledighet över lag med mycket uträ...
