22 september 2021

Festen som försvann?

 Hur som helst i Hudiksvall

gick jag på ett party med en pingla

en kokett snäcka med en snäv livré

vi drack oss bängfulla på kommando

vi krälade i stoftet av andras stolthet

hennes far var livräddare i flottan 

medans min arma mor var livrädd för min far

en satans man utan förtal

en levande död bomb vars stubin var ständigt närvarande

som vilsna ryska ubåtar på grund i skärgården

beställde vi in spaceshots på löpande band

det fanns ingen ände på maskinerit

vi drack som bottenlösa tigrar på ett ångestladdat zoo

men vi fann varandra 

och såg sputnik kapsejsa i skyn...




Den rosa elefantens leverne?

 Ser en rosa elefant fjant

på håll charmant

dirigent dansant och galant valsa salsa dansa lindans

streetdance hula hula

whatever

limbo hambo konstant genant och parant

gesvint såklart

en och annan tant spekulant garant det är sant?

Västerns okrönta diligens

cirkulerar bland molntussarna

bland formationerna emellan konstellationerna

de många krockarna konfronteras med mera

dom övriga aktörernas medverkan med flera

där bortom ragnarök 

bortom den överdimensionerade torshammaren

springer tussgeoparden tuss tuss

tyst smygande på sitt oformbara byte

ett oskyldigt knyte av formbar massa

ser en bolsteröl explodera framför mitt ansikte pang pang

vars drypande mungipa redan har tömt dess innehåll helt sonika

ackompanjerad av himmelrikets änglakör...



 


Om resan i det blå?

Reser i en orangeblå bil ful som fan

i en reservdelsbil typ mekonomens b-lager

i ett grågrått landskap utan geist utan geishor utan 

egentligen ett skit

med stålblåa människor som statyer

som håglösa statister i ytliga biroller

med rosenrasande grisar galtars knorrande

baconsvin pack whatever

genom döda skogar typ i Polen

i en levande sfär rakt fram i en ozon atmosfär milsvid från allt

bilen rullar snabbare kvickare fortare

genom döda människors boningar

som ett regnbågsfärgat ökenlandskap utan sand

poliserna är som färglösa streckgubbar

med höjda knutna nävar ut efter vägrenarna

arga frustrerade genom döda städers lik i ingenmansland

i ett skevt sken

reser under stress med en hyperventilerad press

en svett utan dess like

som en mosad sylta i vakuum i en tidsrymd som inte passar in 

okej?



21 september 2021

Vännen min?

Finner min vän i klistret

typiskt killen

Haha Karlsson heter han

killen hela dagen lång

hans liv var limmat

hans liv var krackelerat

hans liv var bortom all räddning

haha Karlsson heter han

en vän i nöden

men han dog utav ångorna

hans själ är i Valhall

hans själ vaggar fram i ett vikingaskepp...



20 september 2021

En bra måndag över lag?

En bra måndag så här långt har precis slutat jobbet övriga familjen handlar. Det gäller att tima det hela så man slipper handla, har faktiskt en ursäkt den här gången. I vanliga fall händer det sig så att jag måste följa med och handla? Inte speciellt kul kan jag tycka, fast jag har jobbat inom handeln i över 15 år. Så har jag inte alls blivit immun mot det. Det lär jag väl aldrig bli? Idag orkade vi inte laga mat så det blev en stycken calzone en stycken ceasar sallad en stycken kebab rulle till tonårsdottern liksom take away blev det. Hur som helst kan jag tycka att den här måndagen är värd sin plats på veckohyllan.



19 september 2021

En stund i solen

 En dag när solen stod som högst i zenit

det var då

när värmen var som allra jävligaste

när svetten skållade din innersta märg

det var då

när sanden på stranden blev som till en helvetesglöd

i helvetes skärseld

i dess skållande förgård

i domedagens sista skärrade sekund

de rosa molnen fyllda och fluffiga

inte alls fanns där på himlen som jag hade tänkt mig

tar jag mig en djupfrusen grogg

stor nog åt en viking vars tunga klibbat ihop

torkar svetten ur pannans svedda veck

rättar till den kylskåpskalla kudden i hängmattan

lägger mig tillrätta i bersån invid den evigt porlande ån

hör de avundsjuka fåglarnas hån

känner doften av dom savande björkarnas spån

betalar av kättjans gudars lån

snarkar in för någon sekund

låter den ledlösa lättjan bli till en del av paradiset...



Mitt i den våfflade plommonsylten?

Rätt som det var skulle vi plötsligt äta våfflor grädde med plommonsylt, herregud så jävla sjukt gott det var. Ibland händer sånt där som en blixt från en klar himmel. En sån blixt slog ned idag. Vet inte hur längesedan det var när vi åt våfflor sist? Det vanligaste blir såklart på våffeldagen men hos oss kan man i princip käka våfflor när som helst oavsett dag. Vi är knappast insnöade i sådana dagar.

Apropå dagar så är det förresten mesostens dag personligen hatar jag den så kallade norrländska delikatessen? Hata kanske var ett dramatiskt ord, skulle ha sagt att jag tycker mindre bra om den eller ens det? Brrr jag får faktiskt kalla kårar när jag till och med tänker på mesost. Inte alls frågan om att jag är gnällig eller så, jag äter i stort sätt allt som tänkas kan? Förutom då norrländska specialiteter som surströmming mesost, men fullkomligt älskar renskav på mjukt tunnbröd med olika sorters delikata kletfyllningar.




Spridda tankar 62: Dagen efter 1 Maj.

"Gårdagens 1 Maj var som vanligt ett sorts rop på hjälp om det orättvisa i vårt samhälle, i ett samhälle där dom sociala klyftorna är s...