Koncist: Trump i kampen med kuliss folkets fredliga favoriter.

Har precis skickat iväg dottern till plugget för ännu ett långt pass även hon har långa påfrestande dagar. Som sagt i den klassen är disciplinen långt över det normala vilket jag anser är bra det är ju nu som framtidens barn skall formas dom som en gång skall ta över efter oss. Måste säga att jag är djupt imponerad av det jag sätt hittills det lovar bara gott inför fortsättningen.

Hahaha lite komiskt var det allt när den där Trump ringde upp den svenska kd killen han som nominerade presidenten till fredspriset? Hoppas bara att det var ett skämt om den där nomineringen? Undrar vad Trump har gjort för att säkerställa freden överhuvudtaget som att nominera typ Stalin postumt inte alls bra.

I stället skulle jag nog se helt andra personer som värdigare kandidater till fredspriset till dom eller de som verkligen har uträttat något Som till slut leder till en långvarig fred dom personerna finns knappast här. Jag tror dom verkar bakom kulisserna i oroshärdar i områden där bland annat korruptionen är en stor bidragande orsak till oroligheter av olika slag. Där bland dessa bakom oroliga kulisser finns den troliga vinnaren av fredspriset alla dagar i veckan.

Koncist: I framstegens tid slogs mitt balanssinne ur spel.

Kom plötsligt att tänka på att jag inte litar ett skit på corona testet. Nu för tiden så får man göra det själv kan tyckas vara en högst tvivelaktig åtgärd. Dels kanske man inte trycker in pinnen tillräckligt långt vissa kanske är skiträdda för det ingreppet. Dessutom att göra det själv herregud rena själv operationen. Första testet som jag tog då var det en sköterska som gjorde det då var det, förhoppningsvis på riktigt?

Nu har jag varit gravt förkyld i typ 1,5 vecka kommer garanterat att vara, hemma hela veckan ut. Jag kan ge mig fan på att jag har fått corona alla tänkbara symtom pekar åt det hållet. Är faktiskt inte ett dugg bättre möjligtvis kan jag gå upp lite mer än förut pinka och så men inte mer finns det hopp så finns det framsteg nu är det som det är. Känner mig inte döende på något vis sedan har jag väl haft en del nära dödens upplevelser på sistone senast igår slogs mitt balanssinne helt ur spel såklart av min överjävliga förkylning. Eller av influensan eller som jag tror coronan?

Som sagt jag ligger knappast i sjön anser mig även ha en ganska bra fysik även ett schysst immunförsvar. Det är dessa grejer som gör att jag inte helt ligger under isen. För gjorde jag det då vore jag fan dödförklarad. Hurra än lever skelettet med mycket möda och stort besvär nu skall jag äta mat.

Koncist: En ojämn kamp mot glödande dödande frigolit drakar!

Vädret känns helt okej ute svaga lätta höstliga brisar som krockar med den bleknande solens schyssta strålar. På nåt sätt känns det ändå som om naturen börjar förbereda sig för en ny fas den lite kallare och blåsiga årstiden. Den mintgröna sopbilen dundrade just förbi mitt sovrumsfönster som om den sista ljuva stunden var kommen man kan nästan tro att dess vrålåkande gentlemän körde på accord vilket dom säkert också gör? 

Läste i morgonblaskan att Trump ni vet han med alla grodorna. Han hade visst ringt upp en svensk riksdagsman varför då för att få hjälp i sitt pågående val eller? Ryssarna brukar väl hjälpa honom när det krisar sig eller så ska man inte tro på allt vad skvallerpressen skriver om? Klart att dom vill ju bara sälja lösnummer vilket är förståeligt i dom här globala kristiderna. Det kanske inte händer lika mycket fräscha nyheter som före pandemin gamla nyheter är också nyheter om än historik?

På tal om min aptit så har jag just tryckt i mig en pizza slice en stycken snabb italiensk portionsbit toppad med lite hackad chili samt nyproducerad superfärsk Västeråsgurka utav den bästa sorten. Mina smaklökar kämpar frenetiskt emot dom glödande dödande frigolit drakarna som gör allt i sin makt för att jag inte skall få tillbaka mina smak och lukt sinnen. Man kanske bara helt enkelt får trötta ut dom där glödande dödande frigolit drakarna?

Dagsbagatellen: Att acceptera sitt öde, om den forne B-stålmannens out of order.

Det är bara att, acceptera sitt öde? Inget som jag önskar? Men känner, att jag inte har något val. Denna här, smått jobbiga influensan. Sitter i värre, som värsta tapetklistret. Tänker ringa, och berätta mitt beslut för min arbetsgivare. Hoppas, bara att dom tar det med fattning. Okej, lika bra att binda upp sig vid sänghalmen. Och invänta, tills den här influensan ger med sig.

När man ligger, så här som jag jag gör. Får man ett helt, annat perspektiv om livet. Man värderar, vissa saker lite högre? Andra, kanske något mindre. Summan av kardemumman, blir för min egen del. Så kan allt bara bli bättre? Vilket inte, många kan glädjas åt. Denna här förkylnings smällen, är bara att beta av. Förr eller senare, känner jag mig redo. Att återigen, attackera mina väntande arbetsuppgifter.

Problemet, som jag gjorde igår var Att jag åkte, iväg för tidigt till jobbet. I tron på, att jag skulle vara fit for fight igen? Vilket såklart, inte alls jag var. Snarare, har jag en liten försämring över lag. Som sagt, förr eller senare. Hoppar jag, åter upp på cykeln som bär mig till jobbet. För tillfälligt, är den forna B-stålmannen out of order.

Dagsbagatellen: När det roliga, blev synnerligen kortvarig.

 Jaha, det var kul så länge det varade? Åkte iväg, glad i hågen till kneget. För en ny arbetsvecka. Inget ont anande. Ombytt och klar, trodde jag att jag var redo för jobb? Men icke sa, Nicke heller? Det var jag visst inte. Mina samlade chefer, var rörande överens om att skicka hem mig. Så det var bara, att vända kappsäcken hemåt igen. Krypa tillbaka till sänghalmen. Ett par dagar till. När jag tänker efter? Kanske jag hade, lite för bråttom. Att komma tillbaka, till hetluften igen?

Eftersom, jag inte har någon viktig kontorspost. Som gör att jag kan jobba, hemifrån om det kniper. Då var det inget mera, snack om den saken. Det verkas, som det sjukt mycket förkylningar för tillfälligt. Även många som vabbar. Det enda positiva, för min egen del. Var att jag var, negativ angående covid 19. Vilket var sjukt positivt.

Sen har vi det där, om det rådande höstvädret. Temperaturen, fortsätter att ligga på runt 15-18 grader. Träden börjar, så sakta på ändra form. Nu väntar dom bara. På en frost knäpp, så rasar alla löv ned samtidigt. Sen blir allt, som en dominoeffekt. Tills första snön kommer. Då är det kört, på riktigt. Även för ett, evigt knoppande sommarbarn.

Koncist: Underbart är kort men världsligt högt.

På något sätt känner jag mig avtrubbad på att exempelvis shl säsongen har dragit igång i helgen okej vad kul? På att allsvenskan i fotboll fortfarande håller på okej vaddå! Det endas som fick mig att le en smula var när våran svensk amerikanska stjärna Armand Duplantis satte nytt utomhus världsrekord i stavhopp på 6, 15 han har själv inomhus världsrekordet på 6, 18. Den mannen är bara så grymt överlägsen det är verkligen ara han mot alla dom andra det är han som själv sätter ribban higher and higher.

Har alltid tyckt just fri-idrott har varit kul speciellt längdhopp var faktiskt en jävel på längdhopp i plugget på skol SM nivå. Sedan träffade jag tjejer så var den tänkbara och troligtvis lysande karriären över den var slut innan den ens hade börjat ett minne blott. Underbart är kort som Povel Ramel sa en gång så jävla sant.

På tal om vädret det svenskaste vi har så kan man konstatera definitivt att hösten är här på riktigt. Träden börjar fanimig att skifta färg från lummigt grönt till ett färgsprakande spel i röda nyanser. Känner även att min själ håller på att nyanseras den håller på att gå in i nåt som liknar ett mental höstlikt levandedöd tillstånd. Ungefär som nån ryss gräver upp en mammut som helt plötsligt börjar sucka tungt av vemod.

Koncist: Om en magisk skruvad skådis som häcklade i göknästet.

Det där med att göra bra uppföljare till succé filmer är baske mig inte lätt många har försökt men några få har lyckats såklart med vissa förtjusande undantag. Personligen tycker jag att filmerna om Jason Bourne med Matt Damon dom ärr bra rakt igenom. För att inte glömma gudfadern filmerna på 70-talet herregud så bra dom var alla rakt igenom. 

En av mina absoluta favoritfilmer från 70-talet är en lysande film som heter Gökboet med Jack Nicholson denna underbara smått naturtrogna småmysiga människa. Ett stycke magisk skådis med ett så brett grymt och rejält register. Gökboet är enligt min mening en av dom allra bästa filmerna någonsin. Dess engelska titel är: One flew over the cuckoo´s nest regisserad av superlegenden Milos Foreman vem han är, behöver man inte vidareutveckla.

Som i dagarna fick en halvdan uppföljare filmen som för övrigt heter Ratched med bland annat fixstjärnan Sharon Stone i huvudrollen. Tyvärr föll den inte alls på kritikernas känsliga läppar den dippade helt enkelt surt sa räven. Som sagt det är skitsvårt att göra bättre uppföljare till en redan given succé vad kräver dom?

Inte minst inom musik branschen där man hela tiden måste överträffa sig själva för att ligga på topp hos fansen. Där är konkurrensen stenhård och marginalerna är små fansens gillande genereras såklart i pengar. Som naturligtvis kan peppa stjärnorna till att fortsätta nå oanade höjder med sin musik det ena följer det andra.