När mellanvädret slår till?

Denna här utmärkta söndagen fortsätter vara utmärkt. Vädret kanske är en smula mittemellan någonting? Ett mellanväder kort sagt! Frugan har gjort klart matmässigt vad tjejerna skall ha med på semestern. Märk väl dom första dagarna. Hela huset luktar förföriska dofter av ett flertal underbara rätter. Definitivt dofter som gifter sig.

Har varit ute för en stund sedan med jycken en knappt timma, måste säga att känslan kändes bra för egen del. Kanske en smula otränad på grund av ditten och datten med en skopa influensa mitt upp i alltet. I morgon är jag nog på G om dom högre makterna är med mig förstås? Vilket jag litar på såklart. Dom har ett gott öga till mig, makterna alltså?

På rätt sida om paradiset?

Tjejerna är i full gång med att packa inför resan i morgon. Herregud vad grejer och pinaler som skall packas i. Hörlurar sladdar laddare kontakter adapter och gud och hans moster? Klart det blir ju en del på fyra dagar. Inte bara en sak som skall tryckas ned? Frugan håller som bäst på med att tillreda mat för dom första dagarna? Lite pannbiffar med lök lite kalops med mera.

Svärmor fixar karré som dom skall grilla. Inte fanken kommer det gå någon nöd på dom? Hustrun tänker även på mig, och har gjort en av mina favoriträtter fläsk och löksås, som jag skall njuta av i mig i morgon. Det är sannerligen lyx kan jag meddela. Hamnar man inte då i paradiset, så lär man aldrig hamna där?

När nattsuddare sluddrar bäst dom kan?

Den delen i staden där jag bor börjar så sakta på att vakna upp? Efter en varierad lördag på många håll med olika inslag. Hörde en del nattsuddare sluddra bäst dom kunde efter midnatt. Ser ett par av dess överjävliga elcyklar som i bästa fall står parkerade lite var stans. Ibland mitt i vägen för folk och fä, oftast i andra fall slängda i ett buskage.

Ibland åker dom ett helt gäng på dessa fordon utan vare sig hjälmar eller moral. Undrar i mitt stilla sinne, när en lag om hjälm blir obligatorisk för dessa vidunder? Tycker att det redan nu borde ha varit en sådan? Äsch det är inte min business. Resterande av familjen ligger fortfarande och sussar lull, jycken som redan har varit ute för ett par timmar sedan har krupit under sängen. Där inunder är han trygg så länge det varar? Rätt som det kan nån familjemedlem få för sig att rasta han?

I omgrupperingarnas tid?

I morgon åker min familj på en kortare tripp till nån stans på västkusten med svärmor i följe. Jycken och jag vaktar huset i från oväntade uppkomna faror och dylikt? Det hela landade i en klockren mor dotter och barn resa, en tjej grej utan manligt deltagande. I vanliga fall hade jag såklart också följet med, men i rådande omständigheter tog jag det säkra före det osäkra. Vilket såklart i mina ögon sett var ett korrekt beslut. Fattad på gemensamma grunder.

På så sätt får vi semester i båda grupperingarna fast i olika former på olika håll. Även detta beslut landade tryggt inom den äktenskapliga kärleksramen. Min yngsta dotter är just nu inne i händelserik period med mode med tekniska prylar flärd och glamour. Självklart vill hon ha det där som hon ser? Vem vill förresten inte det? Det kommer även för henne en tid, då man mot förmodan rättar munnen efter matsäcken?

Vad vore livet utan manliga förkylningar?

Denna utmärkta söndag börjar jag känna mig allt bättre, tack vare mitt utmärkta läkkött. Schysst immunförsvar om man så säger. Från att ha varit dyng förkyld med hög feber skröplig och så vidare, tills idag då jag faktiskt gick ut med jycken nån gång efter 7. Oavsett om jycken ville det eller inte? Husse bestämmer. Bra marscherat tycker även frugan som i allmänhet tänker vad hon tycker i ämnet manlig förkylning?

Hur det än med den saken, kan vi i nuet lätt konstatera att min influensa är på väg att lämna kroppen med omedelbar verkan? Troligtvis nån gång i början av nästa veckan kan jag mot förmodan börja normaliseras igen? Sedan såklart följer återhämningen rehabiliteringen eller rekreationen, som är en viktig del i avdelningen batteri påfyllnad. Det är inte bara som ni vet? Rom byggdes inte heller på en dag? Fan hur skulle det se då?

Samma känsla varje år?

Regnet har tillfälligt lagt sig, för att eventuellt samla ny slösande energi i morgon. Mörkret faller snabbare nu än någonsin förr, hösten är här för att stanna. Tro mig för det känns i kroppen. Naturligtvis är vi bara inne i början av augusti men känslan är som björkarnas fallande löv. Dom ringlar ned varje dag tills dess tomma kalhet blir ett faktum.

Samma visa varje år känns som man lätt förtränger bort det ofrånkomliga varje gång. Underbart är kort allt för kort i bland. I stället kunde man önska en sorts evighet, allt tar som sagt slut någon gång? Oavsett vad vi tycker eller tänker kring detta? Det dröjer inte heller längt till innan man viker in shortsen för den här säsongen? Kanske typ nån gång i början av oktober?

När den glada laxen talar?

Kolgrill i alla ära naturligtvis påstås det vara det enda naturliga sättet att grilla. Vilket det också kan vara. Det luktar tändvätska och så vidare, det är underbart tycker min ärade hustru. Nu bor vi som vi bor och använder bara vår kolgrill högst ett par gånger om året. På gamla dar har vi allt mera blivit bekväma med el-grillningens mystik. Vilket är ett fullgott alternativ till den gamla kolgrillens funktioner.

Vi tycker att det är skitbra med alternativ. Nog om detta. Frugan har kryddat kycklingdelarna medan jag har fyllt på vinglaset. Utanför regnar det som det aldrig har regnat förr. Vill inte gärna säga att det regnar ned, med nog vräker det. Men som grillare blir man härdad. Minns en man från götet som grillade kolgrill vid vårt smultronställe vid västkusten. Den glada laxen sa, att det finns inget dåligt väder bara dåliga paraplyn. Skål på dig.