28 september 2021

När regnet kryper in i själen?

Herregud vilket ruskigt skitväder det regnar det regnar det regnar oavbrutet. Mycket mera än höst nu får man leta efter i och med det gråa så mörknar det snabbare. Allt blir som en himmelsk gröt? Snart blir det mörknar när man går till jobbet och mörkt när man slutar. Hur roligt är det på en skala? Bara att gilla läget liksom, det är ju så här det brukar se ut i vårt avlånga land. Sedan vet man såklart in hur klimatförändringarna påverkar det hela, man kan ju bara tänka sig att det inte ser speciellt bra ur för framtiden?

Annat var det för då årstiderna var som dom skulle. Frugan håller som bäst på att laga köttfärssåsen till spagettin, medans jycken Dino fick sin favorit rätt några falukorvskivor. Alla blir nöjda i slutändan. I morgon den 29 September öppnar Sverige upp, och släpper på samtliga restriktioner på gott och ont. Kan ge mig fan på att vi får nån form av en smittöknings baksmälla framåt jul? Hoppas såklart inte, dessutom återgår man till det vanliga att kräva läkarintyg efter 8:onde dag. Som sagt i morgon är coronan bortblåst, och vi får börja andas som vanligt igen? Eller törs vi återgå till det vanliga igen det är det stora frågan som följer?



27 september 2021

I stundens allvar?

Ett tag mitt i ett andedrag

trodde jag att jag var död?

i ett ögonblick av sanning

                          stendöd stodfixerad

armerad pulveriserad limmad vid min läst

mitt i ett föredrag

sågs guds allena lena änglars små spatsera

tapetsera paradera på en gyllene väg

                         mitt i ett korsdrag

slog jag vad om att jag själv var i gränslandets mitt

dess utvalda snitt och medelpunkt

emellan fan själv i en stärkt processions uniform

jämte hans guds fader allsmäktige i egen hög person

ett väsentligt upphaussat väsen en personifierad ikon

                      stärkt av likaledes likasinnade

förutom jag som svurit svavelos sedan barnsben dagar 

mitt i ett kallnande stålbad

ett tag trodde jag att jag var levande?

i högsta grad vaken aktiverad

                         sprittandes i liv och lem

nynnandes på en banal 

före detta schlagerdänga till ledes enda

så att guds allena lena änglars kräsmagade buk

bad till självaste fan om nåd

ett tag mitt i ett varmt upptappat bad

                            var allt som vanligt igen...



Som en dans på slak lina?

Frukt är en självklar del av vårt välbefinnande. Ett måste alla gånger. En av våra viktigare grundpelare för helhetens skull. Förr i tiden brukade jag räkna in kategorin öl även vin ingick för utfyllnadens skull. I en av grundpelarna. Den så kallade flytande grundpelaren. Numera är den gyllene drycken ett gott komplement. I och för sig, inte lika ofta som förr. Men när det väl händer så händer det på riktigt. Jakten på min perfekta kropp fortsätter. Känner att jag börja närma mig slutmålet? Gränsen sätter jag bara själv. Balanserande kosten blir allt viktigare på den vägen en gropig resa mellan tro hopp och förtvivlan. Mellan dipp dalar till hysteriska hurrarop.

Det svåraste är inte att komma till målet? För det gör man bara man är motiverad och sjukt taggad. Allt det där kruxet sitter i ett hörn i hjärn kontoret. Det gäller bara att hjälpa hjärnan lite på traven. Det svåraste blir att hålla den där eventuella nya vikten balanserad. Att fortsätta på den inslagna vägen. Idag blir det en kombinerad svampsoppa med nyttiga tillbehör. Kanske inte det roligaste men vad gör man inte för sitt satta mål. Men ack vad peppad jag är. Annars känner man att vädret idag håller på att få mer tydliga höstliga inslag. Lite kallare lite blåsigare lite mörkare om kvällarna. Lågtrycken avlöser varandras bitterhet. Högtrycken får allt svårare att göra sig gällande. Deras tid är historia nu?



26 september 2021

Höst sonaten?

I bland blandade lövverk

i obebodda trädsalar av alar tallar o  granar

lyser sensommarens sista desperata lyster

sitt skira spel över tjädrarna på myren

vars fjäderklädda skrud blänker av iskalla klara

daggdroppar från livets spröda källa

    i bland hjortron lingon o ljung

i bland bäckar älvar o åar 

dansar dagsländan sitt livs sista dans

en sorts ensamhets tango på tu man hand

vars spröda sköra kropp

skakar till utav ren pur uppsluppen glädje

lövgrodornas

sorgsna läten ljuder över den öde skogen

i bland döda stammar o torv

i obebodda trädsalar av björkar bokar o furu

sänker sig höstmörkret snabbt

en tyst minut för andra makters kamp

endast tomten är vaken

för att förbereda sig för vintern...



Skarpt läge?

Min faster 

hon var en militär av rang

en stridis av guds nåde

en sådan där sergeant

en med sträck på sina axlar

och med ett skarpladdat gevär

hon vrålade hon skrek 

hon hördes över slagfält och kasern

med en röst som lätt bräcker Caruso hans arma själ

min faster 

hon var en krigisk dirigent

som med en kirurgs precision skalperar din nyvunna själ

dit hon pekar når en förlupen kula

högst galant elegant med säkerhet som heter duga

men så en dag tystnade rösten tvärt

och flaggan den hissades på halv stång

ner i jordens mörka dager firas faster ned med en salut...



Ett lyckat avslut?

Det blev ett väldigt lyckat avslut med blandat spa dopp bubbelfest ett virilt vinprovande. Ett definitivt avslut räknar vi med blir nästa helg då mina barn kommer på oväntat besök. Då kör vi med ett liknande koncept som denna helg. Således säkra kort erbjuds. Maten blev lätt och ledigt med olika små dessertostar salta kex druvor fikon olika smakrika korvar som tilltugg.

Igår då det var äpplens dag slog vi till med äppelkaka, vilket var den pricken över i som man saknade. Som sagt vädret var strålande hela dagen, i morse då jag var ute med jycken Dino var det endast strax över 6 plusgrader och ett lättare frosttäcke på gräsmattan. Sanningen att säga kan man med all säkerhet, hälsa den här sommaren på återseende.



25 september 2021

En tripp till Karlstad?

 I Karlstad började regnet typiskt

efter veckor av ihärdig sol

                                                

med öl i massor mängder

   en flod blev till ett inner hav av korn och malt

 en seglats i ett blött nav


på Sandgrund steppade Sjögren som i singin in the rain

för dom trogna fansen som bara gick in för dansen

ironiskt nog sken solen bara för mig

under paraplyets tropic drack jag min rom utan cola

rent utav inga krav på vett eller etikett

varken på moral eller sans

ifall sommaren, skulle ta slut innan den ens någonsin börjat. 

 

I Karlstad började sommaren till slut

           men regnet övergick till hagel 
vilket var som en varig nagel i ögat på en solvän

solen den satt fast i Gustav Frödings djupa skogar.


 


Spridda tankar 61: Min plats i solen.

"Det typiska aprilvädret fortsätter med kalla nätter mornar med skapligt varma dagar och Norrland får snö allt är som vanligt med andra...