Det finns dom som tycker att livet är som en dans på rosor det får stå för dom, andra menar att dom blir mer härdade av en tango bland törnen? Naturligtvis handlar det om vad man har med sig i bagaget, i mitt fall har jag inte ett skit i mitt bagage möjligtvis då ett par sjukt tunga stenar som jag måste bli av med. På det stora hela har livet varit skonsam men igelkotts likt vilket har format mig som den jag är. Självklart är det ens uppväxt som kommer forma dit fortsatta leverne, naturligtvis finns det många undantag både positiva och negativa.
När man har kommit upp i en ansenlig ålder har man för hoppningsvis fått både erfarenhet och perspektiv, sedan finns det den där jobbiga nämnaren att man inte kan backa tillbaks bandet och börja om från spermie stadiet utan bara gilla läget och göra det bästa utav situationen. Vädret är som ni vet ett kapitel för sig i den här årstiden, där man tydligen igår kunde få uppleva norrsken https://www.icehotel.com/sv/aurora-borealis-norrsken-enkelt-forklarat här ifrån och ned till Skåne ingenting är sig likt längre? Naturfenomen är inte lika plats koncentrerat som när man själv var barn, och det här som vi upplever nu är bara början av någonting som vi först inte trodde var möjligt?
.jpg "Bara början av någonting annat?")
.jpg "Förr eller senare faller någon av dom?")
.jpg "I stort sätt kan man klä sig hur som helst?")
.jpg "Rätta mun efter matsäcken gäller även idag?")
.jpg "Allt är precis som vanligt?")
.jpg "Allt kanske inte var guld och gröna skogar förr i tiden?")
.jpg "Vintern ett nödvändigt ont?")
