Allt som oftast träffar man på människor med storhetsvansinne stora som små människor som måste kompensera sig på något sätt? Små människor har oftast stora bilar, kände en kompis en gång som var knappt en tvärhand hög och han åkte omkring i värsta volvon och kände sig störst av alla. Sedan har vi den oförbätterlige Mr.T over there som tror sig ha en gudsstatus tills någon eventuellt ogillande trycker hål på luftslottet pang. Kände en kompis i min ungdom som var värsta tyrannen han stod där pompöst vattenkammad som en stenstod i innercirkeln med en visselpipa och ett tidtagarur och tvingade oss springa omkring som vettvillingar på gårdsplan, själv vägrade han röra sig ur fläcken han var tydligen inte fin nog att aktivera svettporerna?
Man har träffat ett par sådana praktexemplar under årens lopp sådana som tror sig ha varit lite för mer än oss andra abetarungar, dom som tror sig vara födda till kungligheter tills någon berättar för dom att så inte var fallet. Personligen är jag ganska lång men för den delen äter jag inte småglassar utan storstrutar liksom don efter person? Även denna dag följer den grådassiga vädertrenden den enda trösten i den tragedin är att regnet uteblev, man får vara glad för det lilla som pastorn sa?...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar