När flummet, regerar i akvarier världen?

Lite fredagsflum: Egentligen, så är människan bara en bråkdel. Av en mikrosekund, i universums historia? På den här lilla, fjantiga mikrosekunden. Har människan, både skapat underverk. Samt , raserat större delen utav jordens bärighet. Ganska sentimentalt, och förjävligt. Vi sistas här, nån bråkdel tid av ingenting. På den där, lilla jävliga stunden. Har mänskligheten, lyckats sabba hela alfabetets innebörd. Ganska tragiskt, ur flera perspektiv. Personligen, har jag ingen alls delaktighet. Av mina medmänniskors, hysteriska destruktion. I stundens inlevelse. Ligger jag, mentalt avtrubbad med en vinare. Av medellängd? Allt är relativt. Och drömmer, mig bort om fornstora dar. Jävligt patetiskt. Ganska tragiskt, ur flera perspektiv.

En fredags topp, med tillbehör!

Äntligen fredag. En hel arbetsvecka, till ända. En väldigt, givande sådan. Måndag till fredag, är min melodi. Har jobbat, minst en tredjedel av mitt arbetsliv. Med helger, delade turer, storhelger och så vidare. Den delen, är således avklarad. Snart, skall vi slänga ihop falsk pekinganka. Originalet är såklart anka, som jag bland annat. Har ätit i Kina, ett par gånger. Nu blir det, istället smalskivad kycklingfilé. Med purjo, och gurkstavar. Sesamfrön, och Hoisin sås. En försvenska version, av matlegenden från Kina. Men ack, så gott. Naturligtvis, med en balja vin. Ett gott, smakförhöjande.

När termometern, spårar ut!

Även om torsdagar, är underbara. Så går, även den har dagen. Mot sitt, oömma råkalla slut. Sist jag tittade, på termometern. Visade den, snudd på 16,5 minus. Mera än, vad det brukar vara? Vi har väl, varit bortskämda? Bistert, som fan. Brrr. Månne bäva, om vi är på väg. Mot en, begynnande istid? Eller bara, en klassisk köldknäpp? Såna finns, ju också. Annars, dominerade den här dagen. Av ett gäng hopkok, av olika göromål. Där var och en, fyllde sin funktion. I mitt jobb. Så är just, funktioner viktiga. En förutsättning. Annars, så fungerar verksamheten halvdant. Eller mindre friktionsfritt. Som att äta kola, med pappret på? Hur kul, är sånt? Tja?

Det borde vara, flera torsdagar?

Torsdagar! Veckans näst, bästa vardag. En gyllene, transportsträcka mot fredagen. En dag, då man gärna. Går in i kaklet, så det smäller om det. Älskar dessa torsdagar. Då man, omedvetet går ned i varv. Kroppen, är inställd så. Har man jobbat, sjukt länge. Då känner man av, att kroppen förbereder sig. Vädret, har varit soligt men kallt. Faktiskt, ett ganska klassiskt vinterväder. Med rödmosade människor. Som hackar tänder, i sina ryssmössor. Knappast, något Sibiriskt väder att tala om? Men ikväll, börjar temperatur närma sig 15 minus.

När den grymma förmågan, blir trovärdig?

Det där, ändlösa tugget. Mellan, sanning och lögn. Mellan, dikt och verklighet. Är hur, intressant som helst. Vissa människor, har olika tekniker. Att göra lögnen, väldigt trovärdig. Kan lika gärna ha, en grym förmåga. Till att få, sanningens salt. Att bli hur sockerlöslig, som helst. Det gäller bara. Att trycka på, dom rätta knapparna. Eftersom jag är, så pass gammal? Har jag fått, lära mig. Att sila kameler, genom nålsögat. Att välja, den enda vägen .Genom, det karga ökenlandskapet. Kanske inte, så himla lätt alla gånger. Förr eller senare, ger det ett resultat? Förhoppningsvis, ett sådant som man vill ha?

När onsdags semlan förvandlas?

Onsdagar, brukar i vanliga fall. Vara veckans, definitiva okrönta juvel? Men idag, degraderades den. Ganska oväntat? Till att bli, en simpel semla. På ett fat, av dryga feta jävla wienerbröd. Snacka om, blåst på konfekten. Min onsdag, har varit. Som en plogad fåra, på åkerns mylla. Utan vare sig, krusiduller och mentala schabloner. Men en onsdag, som ändå har kantas. Av maskrosprydda diskesrener. Till bottenlösa, ändlösa stigar. Som inte leder, någon vart? Säkert, har någon annan själ nytta av dessa? Dock ej, undertecknad. I min värld, kan onsdagar. Vara som, att plötsligt få ett kinderägg. Från oväntat håll? Fast man ändå inte, har förtjänat den.

När B mannen inspirerar?

Vad gör en, bra dag bra? Däri tviste, de lärda? Kanske, är det? Vad man gör, den till? Eller så gör man, dagen bra. Eller, så formar dagen dig. Så att du, blir bra? Bäst i en minut. Blott, för en dag. Någon sekund i rampljuset. Alltid något. Man skapar, förutsättningarna med. Dom verktygen, man har? Har man, inte verktygen? Tja! Då kanske, det kollektiva kan bidraga? Nja, vad vet jag? Är troligtvis, inte rätt man. Att berätta, om detta. Men mina analyser? Dom du! Dom går inte, av för hackor. Är man B inspirerad hobby psykolog, så är man. Bara, att inse det.