Flaggar, för vardagslyxen?

Middagsmåltiden. Både handlad, tillagad, serverad och uppäten. En ärtsoppa, i korvformat. Som en, förvuxen tjockkorv. En nödproviant i krig? I bästa fall. Herregud, det hoppas jag inte på? Som skall gå, både fort och kvickt. Är det tänkt? I vanliga fall, är den bästa ärtsoppan. Såklart, den som man tillreder själv? Så är det alltid. Nästan, i alla fall? Det beror, självfallet på. Vem som tillagar den? Det kan vara, allt ifrån. Värsta kocken, till sämsta tänkbara? I vanliga fall. Skall det, bjudas på flaggpunsch. Fint ska det vara, liksom. Men inte i dag. Då bytte jag, ut flaggpunchen. Mot smaksatt, egenhändig bubbelvatten. Det bubblar, vi på!

Vad gör man inte. För en, balja potatis?

Skönt att, komma hem. Fortfarande, runt 6-7 minus på dagarna. I morse, hade jag minus 13. Då är det, inte kul? Känner mig, både trött och hängig. Efter gårdagens, 2:dra vaccindos. Eftersom, jag sällan blir sjuk? Är känslan ovanlig. Trött, är man typ alla dagar i veckan. Min matlåda, idag var av den minimala storleken. En kycklingburgare, med ett gäng lätträknade smalpommes. Shit pomfritt. Det funkar, trots allt. Man är ju inte, stor i maten längre.

Nu för tiden, äter man bara en bråkdel. Av vad man gjorde, i sin kraft dagar? Då kunde man, smälla i sig. En balja potatis, och en hel APK limpa. Utan några, större problem. Det är som, när man festar idag. Man klarar, bara typ en dag. Sen ligger man, däckad. Fan så länge. Det var bättre förr, kan man tycka?

Om magiska under!

Tänker, så smått på. Att runda av, denna här snörika onsdagen. En dag, som har innehållit lite av allting? Där många, bäckar små. Har bildat, en stor å. Där förut så, vilsna komponenter. Som till slut, har funnit sin porlande källa. Som vanligt, på kvällen. Liksom alla kvällar. Tar jag med mig, jycken Dino. På en kortare, promenad runt kvarteret. Där han, har fullt sjå att lyfta på benet. Där jag. Filosoferar mig bort, över den mystiska stjärnhimlen. Egentligen, så älskar jag sådana här. Synnerligen, ogästvänliga kvällar. Åtminstone inombords. På ytan, trollar jag fram en blänkande fasad. I tron, på någonting helt annat?

Nästan Nordpolen?

Den här, mittendagen. Är som, en oslipad juvel. I skrinboxen. Som man, kan slipa upp. Och få den till, som man vill? En sådan dag, är det faktiskt idag. Inte nog, med att jag har. Tagit 2:dra vaccindosen. Jag har till och med, ätit kycklingburgare. Med smalpommes, grönfoder. Samt bubbelvatten, med lime & citron smak. Överraskande gott, från en obotlig gourmé. Till råga på allt. Kom det en, hel jävla massa snö. Till min region. Som tur var, bara ett mindre täcke. Men ack, så värdelöst. I morse, hade vi 16-17 minus. Kände mig, som en glasspinne. Rena jävla, nordpolen alltså. Det var bara att, cykla iväg till kneget. Och låtsas, som om det regnar?

En logistiskt cirkus!

Kanske är, det så? Att vi alla, är hjälplösa försökskaniner. I det, stora hela. På ett vaccin, som inte till fullo. Är färdigutvecklat? Det har, gått blixtsnabbt. Från idé, framställning till produktion. Samt distribution. En ofantligt, global logistik. En gigantiskt process. Över våra, arma huvuden. För att, snabbt som möjligt. Helst, på en gång? Leverera ut, till alla berörda enheter. Ett jävla hästjobb, var så säkra. Nu när hela cirkusen, är igång. Hoppas jag för guds skull. Att en högre makt, än den jordiska allmäktet. Är med oss, på en här jobbiga pandemi resan. Troligtvis, så har bara resan just börjat? Än är vi, inte i mål. No Way!

Summa summarum?

Hej o hå? Nu har man, varit i väg. För att, pumpa in den 2:dra vaccindosen. Det gick, som en dans. Fortfarande, vet man inte ett spår om? Vilken effekt, den kommer att ha? När den väl, har landat i din kropp? Allt ifrån, till att bli skitsjuk? Till att få, oanade superkrafter? Snudd på, odödlighet. Ingen vet, någonting? Nu är det gjort. Nu inbillar, jag mig att jag är skyddad? Hum hum? Åtminstone, till att bli allvarligt sjuk i coviden? Inte ens det, kan dom garantera fullt ut? Summa summarums! Det kanske är, enklare att träffa på en ordinär utomjording? Än att få, bekräftat om vaccinets tillförlitlighet?

Psycho Killer!

Avrundar, den här tisdagen. Med att, konstatera att. Man är fan inte bättre, än man gör sig? Trots att jag, inte kan bli bättre? På det, som jag gör? Så kan jag nog, bli bredare. Mera volym, än mer sfär. På så sätt, kan allt bli positivare. Så tänker jag? Går man in. Med att nu, jävlar tar jag dom. Samtliga alla! Så gör man det. Eftersom, man är. Begåvad, med en vinnarskalle. Kliver man upp, ur sängen. Intalar sig, själv att. Denna här dagen, blir bara skit. Då kan inte dagen, bli annat än skit. Ett krasst, psykologiskt konstaterande.