Bild & Ord: en plats i semesterskuggan.

Bild 16: Verket "en plats i semesterskuggan", av bildskaparen G.zero-T.

Påtalar tyngden i att, ens semesterväder. Kan vara allt, mellan dur och moll. Ingenting är varken, givit eller självklart. Inga mallar, eller ramar absolut ingenting. Det kan bli, hur som haver. Men grunden ligger i, att man tar sin favoritstol .Sätter sig nånstans, i alltets epicentrum. Och inväntar, den ljuva stunden.

Den kommer, när man minst anar det? Man knäpper upp en öl. Eventuellt ser en fiskmås, nypa sig en go fet sill i bukten .Mitt arma semesterväder, i skrivandes stund. Är en osalig även omänsklig blandning, av det hackade och det malda. Mitt i den sorgeliknande sörjan. Kan man inte alls, skönja nån röd tråd. Möjligtvis, då den sämre av alternativen.

Har även i skrivandes stund. Hunnit med att avverka, 2,5 fjärdedelar av min semester .Konstaterar även att vädret? Var betydligt bättre, när jag jobbade. Klart är, att vädret. Kan man dessvärre, inte rå över. Gjorde man det. Skulle det bara, regna på natten .Så är det bara. Som min dotter sa, när min tumme träffades. Av den, stenhårda hammaren:-Bara gilla läget, farsan! Eller hur!

Bild & Ord: i himlen på en bolsteräng.

Bild 15: Verket "i himlen på en bolsteräng", av bildskaparen G.zero-T.

Jag kräver, inga stora tavlor. Inget stort skapande. Endast inlevande kreativitet. Samt ett konstruktivt bildbegär. Då först. Fallar alla mina, delar på plats. Naturen står för motivet ,i många av fallen. Egentligen så har naturmålarna. Sina motiv gärdsgårds. Ganska förspänt .Dom andra kanske hittar. Sina motiv utan, för sin egna dörr? Ganska praktiskt, kan jag tycka.

Min filosofi är alltid. Att allt runtomkring, oss är konst. Från början, ett oslipat sådant förstås .Sedan börjar man, bearbeta motivet. Tills man hittar just det där, som är mitt signum. Som att knåda, en bulldeg. Till ett färdigt resultat .Konst enligt mig? Är den där oväntade bilden .Det där ögonblicket. Man kanske inte, alls var beredd på. Sedan skapar jag konst. Allt utifrån detta. Ett både utmanande, och inspirerande ögonblick.

Det gäller att, fånga upp det där. Som inte dom, andra lägger märke till. Att snappa upp Dom där sakerna, som ingen vill ha. Idag, för en stund sedan. Mullrade åskan ett par gånger. På tal om annat? Så vräkte regnet hejdlöst ned. Lika tappert som om en. Trumslagare hade fastnat, i ett skruvat läge. Säga vad man vill om regn? Men det är jäkligt skönt. Att ligga vågrätt, och bara höra. Det envetna, smattret på fönsterblecket.

Bild & Ord: Apan i dig.

Bild 14: Verket "Apan i dig", av bildskaparen G.zero-T.

Kanske är det bara, en påminnelse. Om vårt dunkla ursprung? Då vi troligtvis, slingrade oss bland lianerna. Slog oss på, det håriga bröstet. Käkade bananer, och hade ett vidlyftigt sexliv? En del av oss, står fortfarande kvar? Där bland lianerna. Käkar samma, gamla bananer. Kanske är det, bara sexlivet? Som ter sig, i andra former? 

Vissa av oss? Är vilsna och, paketerade i formalin. Medan andra käkar kokosbollar? Och drömmer, om det perfekta aplivet.Fjärran från stereotypa, fyrkantiga krav. Och andra knasiga, byråkratiska paragrafryttare. Det där med sexliv? Med den klassiska mixen, av mamma pappa barn? Är inte så, himla självklart längre. Kanske är det så att, vår syn. På den fronten, har utvecklats något? Man kan ju, alltid hoppas? Att så är fallet?

Än idag, när man går i djurparken. Och kommer till vrålaporna. Så tänker man, på sitt ursprung? Om jag inte, blev en människa? Kanske man blev, en babian unge? I nån regnskog, bortom tid och rum. Numera är regnskogarna, snart ett minne blott. I begynnelsen, var nästan hela klotet. Täckt av regnskogar. Idag, får man kolla på youtube. Hur en riktig regnskog. Egentligen såg ut, när det begav sig.

Bild & Ord: i dunklet av magins kittel.

Bild 13: Verket "i dunklet av magins kittel",  av G.zero-T.

Illustrerar troligtvis, min syn på olika uppkomster.Må dom än vara? I teorin. Kommer vi säkert, från samma gen? Oavsett, om vi vill det eller ej. I praktiken, berättar säkert vetenskapen den sanningen. Dom andra. Har säkert andra, sanningar och påståenden? Min egen uppkomst, är således klarlagt. Och utstakad, fram tills döddagar. Från vaggan, till graven. Är som en autobahn.

Där man forsar fram. Från punkt, A till punkt B .Med olika stopp. Lite här och var. Dop, bröllop och begravningar. Kära nära relationer Till olika graders, barntillverkning och diverse karriärer. Människans uppkomst? Kan man fortfarande, diskutera om? Typ, vem kom först ägget eller hönan?  Vi har lärt oss allt? Om Adam och Eva, och hela den historiken.

Tja, vi har en liknande. Genuppsättning, som schimpanserna. Men det betyder inte. Att vi släkt med dom? Vi har även liknande. Organuppsättningar, som grisarna. Naturligtvis, är vi inte släkt med dom? Kanske vissa, i vår omgivning är det? Alltså, riktiga grisar.

Jag älskar John Bauers. Trolska fantasimystik. Kan verkligen, leva mig in i den. Hela min barndom, har delvis handlat om. Att fantasin har varit en, stor betydande del i verkligheten. Utan att det, har gått överstyr. Ibland har verkligheten, varit överjobbig. Då kan jag referera. Till John Bauers, drömliknande tillvaro .Utan den magin Hade jag inte varit, den jag är idag.

Bild & Ord: av solen är du sprungen.

Bild 12: Verket "av solen är du sprungen",  av bildskaparen G.zero-T.

Berättar om människans. Okuvade jakt efter solen. Liksom växternas Djurens även den coola, kostymnissens längtan. På någonting annat? Än fyrkantens, begränsade massa. Bakom hörnet? Finns troligen solens, varma strålar som väntar? Liksom regnets längtan. Och allt det, blöta som inkluderas.

Undrar egentligen?  Vad som är, en människas innersta längtan? Vad vill, den sträva efter? Eller nöjer den sig med? Att bara vara, i största allmänhet? Bara njuta. Av den du, är i synnerhet? Frågor som vi säkert. Aldrig kommer få, nåt trovärdigt svar på? Under tiden, som människan väntar. Jagar den ouppnåeliga hjärnspöken. Som alla gånger, inte vill dig väl? Med facit i hand Kunde vi säkert, ha gjort annorlunda?

Jakten på drömlika luftslott. Fortsätter hetsa .Dessa t

ing, är lika sköra. Som korthusen, i en tromb. Min egna jakt. På den optimala, lyckan fortsätter .Liksom jordens, outtröttliga rotation. En dag, vilken som helst? Dyker det upp, nya förutsättningar. Som gör att, ens tillvaro förändras. Under tiden kör vi på Som slavar, under vardags rutinens makt. 

Ord & Bild: bortom överstigna hinder.

Bild 11: Verket "bortom överstigna hinder", av bildskaparen G.zero-T.

Handlar om, att ha ryggen fri. När det blåser snålt. Rätt som det är. Kan man hamna i någonting? Man inte alls kan greppa? Eller förutse? Det är lätt hänt. Om man inte är beredd? Känner polare. Som aldrig, hade ryggen fri .Då åkte dom dit. Så det bara, sjöng om det.

Idag har jag gjort ett hästjobb. Med min altan .Efter dryga 3 timmar. Så hade jag äntligen, oljat klart min altan. Nu på kvällskvisten. Även ställt tillbaks, alla pinaler på deras rätta platser. Hemligheten, med en bra oljad altan? Är både ett bra, grund och förarbetet.

Ett digert jobb. Som kräver sin man. Frugan, även hon är med i matchen. Hon gör allt. Det där, som inte jag gör. Teamwork. Det är det, som allt handlar om. Tillsammans är vi, en stark enhet.

Dottern, hon ville ha kebab med pommes frites. Inga problem. Klart att hon, skall ha kebab. Tro fan det. För närvarande, sitter jag i min baden. Med lite vin, och njuter. Till fullo, av mitt digra jobb. Det gäller att ta allt. Vid dess rätta rätt tidpunkt. Och det gjorde vi också. Resultatet blev, som sagt bedårande. Som en, tiopoängare i simhopp? Inget snack om den saken.

Dagsbagatellen: En måndags kråka med rymdtankar?

Måndagsmorgon! Man vaknar upp som en kråka,som varit på galej.Det har jag inte alls varit.Vad än folk påstår? Nu känns det mer,som månlandningen på tvn 1969.Nu har man landat på riktigt? Eller trampar man,vatten i fågelbadet? Vad det egentligen på riktigt,eller var det på fejk? Hoppas bluffen,kommer upp till ytan?

Tror fortfarande,att det är ingen som riktigt vet.Världens största masspsykos,ever.Alla gick på det? Kanske inte morfar? Han brukade aldrig,tro på nåt förrns han kunde ta på det.Kanske är jag likadan,i så fall en komplimang.Alla blev blåsta,utom dom där gökarna som regisserade spektaklet.

13 månader,sedan senaste semestern.Knappt jag kommer ihåg den? Ungefär som i lumpen,då man kom ihåg det roliga.Kanske åldersrelaterat? Vad vet jag?Kanske förträngning i hjärnbalken.Kan så vara? Men allt är väl dokumenterat,som tur är.Utan dokumentation,är vi som fiskar på land.Ganska sålda.Ungefär som han,som sålde grisen men tappade pengarna.Snacka om,blåst på konfekten.