Kanske är det bara, en påminnelse. Om vårt dunkla ursprung? Då vi troligtvis, slingrade oss bland lianerna. Slog oss på, det håriga bröstet. Käkade bananer, och hade ett vidlyftigt sexliv? En del av oss, står fortfarande kvar? Där bland lianerna. Käkar samma, gamla bananer. Kanske är det, bara sexlivet? Som ter sig, i andra former?
Vissa av oss? Är vilsna och, paketerade i formalin. Medan andra käkar kokosbollar? Och drömmer, om det perfekta aplivet.Fjärran från stereotypa, fyrkantiga krav. Och andra knasiga, byråkratiska paragrafryttare. Det där med sexliv? Med den klassiska mixen, av mamma pappa barn? Är inte så, himla självklart längre. Kanske är det så att, vår syn. På den fronten, har utvecklats något? Man kan ju, alltid hoppas? Att så är fallet?
Än idag, när man går i djurparken. Och kommer till vrålaporna. Så tänker man, på sitt ursprung? Om jag inte, blev en människa? Kanske man blev, en babian unge? I nån regnskog, bortom tid och rum. Numera är regnskogarna, snart ett minne blott. I begynnelsen, var nästan hela klotet. Täckt av regnskogar. Idag, får man kolla på youtube. Hur en riktig regnskog. Egentligen såg ut, när det begav sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar