Är att bejaka,återstoden av själva livet.Gunga dess oharmoniska delar,i en hammock.Att fylla dessa olika delar,med gin o tonic,med ojämna mellanrum.Att se till,att platsen vid solen alltid är bokad.Nåde den,som rör den.Rätt som det är,kan ålderns höst komma ikapp dig.Då jävlar är det försent.Riktigt riktigt försent.Är man som jag,som lever direkt i nuet.Dricker gin o tonic med ojämna mellanrum i nuet,är det inga som helst problem.
Problemen hopar sig först,när problemen kommer som ruttna smultron på ett havrestrå.Då först,kan vi börja snacka problem.I drömmen,sitter jag med mina skärrade skyddsänglar och tar ett järn eller två.Vid foten av Pompeji.Vid randen,av alla drömmars ohyvlade verklighet.Det som är kvar av livet,behöver inte vara ruttet på något vis.När man har skalat bort,det fula utanmätet så finns den vita osvurna oskulden kvar.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar