Ett typiskt, sommarregn påpekade min kära hustru. Okej, eller den blöta svenska sommaren. Inflikade jag, som en del i den blöta konversationen. Men va fan, lite regn har inget dött av. Möjligtvis då, av massor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dikt från roten. Di.30: Mellan tvivel och ljus.
I tankarnas djupa, förunderliga hav, där frågorna växer och svaren är svaga, går själen på stigar som ingen har dragit, med hopp om att finn...
-
S nön faller och vi med den, vad det någon svensk rockikon som sjöng på 70-talet en sanning med modifikation. Vissa av oss faller platt för ...
-
B örjade med att skotta bort all den komna snön på altanen så att jag och jycken Dino kunde komma fram behjälpligt på våran första promenad,...
-
Ä ntlingen börjar det bli barmark så man kan ta sig fram utan att slå ihjäl sig eftersom jag inte har kunnat cyklat på länge så har jag och ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar