När världens, inte blev ensam?

Ett tag trodde jag? Att jag var världens, längsta och smalaste man. I bra ljus, kunde man utan problem. Räkna mina revben, på 100 meters håll. Annars var jag. En blinkande fyr, långt över alla andra. Vid kurragömmalek. Var flaggstången, ett perfekt gömställe. Där bara mitt, långa yviga hår. Röjde min plats.

Sen stötte jag, på en skön lirare. Som både var, längre och smalare. Sen den stunden. Kände jag mig inte, ensam i världen längre. Hade plötsligt, fått en jämlike .En dag, under en jävligt het stund. Under mitt, sommarjobb i Skåneland. När jag hackade, dessa hatade rovor. Visste jag, att långa människor. Inte var varken, sämre eller bättre. Än alla andra. Kände mig, trots allt lyckligt lottad.

Om jag hade pengar? Tra-la-la-la.

Eftersom jag är en tänkare? Så undrar jag ibland? Vad jag skulle, ha blivit. Om jag nu inte, hade blivit det jag är idag? Hade jag nu haft, rika föräldrar. Bättre möjligheter, bättre utbildningar, mera sociala verktyg. Ett stabilt yttre inre. Då hade jag, kanske blivit kärnfysiker? På nåt labb i fjärran? Nja, det verkar tråkigt.

Är nog inte, tillräckligt nördig? Varför inte meteorolog, på nån flashig tv studio? 50/50 diskussioner. Tja? Allt är bara, breda spekulationer. Kanske var det bara, en mening att jag blev vaktmästare? Om detta, vet vi ingenting om?

Dino, jycken som briljerar!

Min jycke Dino. Han är en klassisk, mamma springare. Som följer efter, dom kvinnliga medlemmarna i min familj. Med mig, så undrar han om han får vara likadan? Som hos den, kvinnliga delen. Det får han förvisso vara. Bara han gör, som han blir tillsagd. Ibland växer han mentalt. Då glänser han till, och når högre än IQ fiskpinne statusen.

Annars, så inbillar jag mig. Att min jycke Dino. Är överintelligent? Kanske, bara en känsla? När vi är ute, och knallar. Bryr han sig föga. Ibland, läser han mitt undermedvetna. Precis, som han vet om mitt nästa steg? Det finns säkert, tvåbenta varelser. Som är betydligt dummare?

Bara om måndagar talar?

Äntligen, kom så måndagen? Som vi har väntat? Eller inte? Hur som helst, så blir inte veckan. Fulltalig, om inte måndagen finns med. Det bara är så. Sen, kan man tycka vad man vill. Om just, den dagen? Alla har vi, något att relatera till. Just den dagen. På gott, och ont? Kanske är det, så att. Den som, skapade jorden? Kanske gjorde det, på just en måndag? Vad vet jag?

 

Sweet dreams!

Det här, med drömmar? Är en av sakerna, som håller oss levande. Stora, som små drömmar. Spelar ingen roll? Såklart, spelar små drömmar större roll. Dom kanske, man kan förverkliga. Medans stora drömmar. Får man nog, dela av etappvis. Nackdelen, blir att man faller tyngre. Desto, större drömmar som inte går in. Medans små små drömmar. Kan få dig, att drömma vidare? Så tänker jag? Snart skall undertecknad. Drömma vidare, på nästa projekt? Må drömgudarna, vara med mig.

2021 blir ett vaccinerat år.

Nytt år med nya förutsättningar nya mål eller andra inriktningar? 2020 kommer alltid att förknippas med corona corona och corona i trippel bemärkelse. Ett jävla skit år på ren svenska det positiva kanske ändå är att ett vaccin är framtaget kan tyckas på jävligt kort tid. I vanliga fall tar den processen ett par år från idé till produktion och logistik riktig leverans. 

Men inte i det här fallet dessutom skall man ta den andra sprutan efter 21 dagar? Hur skyddad är man då under den perioden? Hur som helst är det en konstig tid som vi befinner oss i på alla sätt och vis. Man kan inte göra annat än att se hur allt utvecklar sig?

Min nyårsafton utvecklades sig dock till en helt perfekt tillställning en högst begränsad familjär tilldragelse. Med en tre rätters meny egentligen så åt vi bara 2 av 3 rätter. på grund av proppmätts faktorn. Så idag tar vi desserten kanske till Ivanhoe varför inte? Snart är det dags för en timmas promenad med frugan en bra start på det nya året 2021.

När leken inte blir rolig längre pandemin sabbar helheten.

I morgon går man in på näst sista dagen på det här året. Ett år som man lätt kan beskriva som ett helvetesår alla kategorier värsta tänkbara scenario således. Minns i början, när det fortfarande var en epidemi som sedan snabbt övergick i en pandemi. Kommer ihåg när WHO chefen sa att nu är det ingen lek längre? Vem hade anat dom här konsekvenserna inte jag i alla fall nu med facit i hand. 

Kan man lugnt konstatera att hela den här grejen har fan blivit den värsta sedan spanska sjukan herregud vilket jävla sjukt scenario. Även fast om jag är en obotlig optimist så tror jag inte att man kan lösa det här? Endast ett smärre mirakel kanske kan få det hela att bromsa upp som vanligt vet inte en kotte någonting, om det hela?

Min dotter börjar bli en gourmé uti sina skira fingerspetsar. Hon har nämligen beställt hon är bäst på att beställa inget snack om den saken. Vitlöksmarinerade räkor med persilja som man ömsint rör ned i färsk pasta huvaligen vad smarrigt. Till denna delikatess serveras såklart ett friskt vitt vin till vilket höjer rätten ytterligare en dimension det bästa är gott nog.