En solskensbonde med rätt att njuta?

Idag har jag varit solskensbonde, i ordets rätta bemärkelse. Vi har satt potatis olika sallader rucola morötter dill & persilja gräslök vitlök chili rädisor. Vi hade riktigt tur med vädret. I morgon sägs det att ett regnväder skall dra förbi i mina trakter? Tja det har dom sagt förr? Kommer det så kommer det? Hur svårt kan det vara på en skala? Snart kommer mina ridtjejer hem, efter nån timme i stallet. Ni undrar säkert vad det blir för kvällsmat? Jaså inte? Det blir nämligen rester från gårdagens fajitas, men även den superba grilllunchen serveras. Naturligtvis med ett väl kylt rosévin. Endast det bästa är gott nog.

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 34: (Den eviga jakten?)

Fortsätter outtröttlig med jakten på det optimala välbefinnandet? En jakt som har pågått i olika perioder, uppför höga mentala berg nedför djupa krondiken. Som kan vara ett helvete att komma upp i från? Naturligtvis så har jag lyckats, med denna bedrift hittills. Som med allting annat, så kommer det en dag då man inte kommer upp? Så är det för alla. Jag är inte unik på något sätt. Var dag är en ny dag med nya förutsättningar och möjligheter.

En halv dag med svärmor!

Som sagt idag har vi haft svärmor här. Ingen lätt sak skall gudarna veta. Kanske blir jag också så där omständig när jag blir gammal? Eller så blir jag ännu värre? Hjälp i så fall. Ni vet hur det är? Det är för varmt det blåser i skuggan det är för kallt. Det flyger irriterande saker i luften. Man blir skrynklig av solen. Man skull smörjt i sig i morse. Egentligen så är just ingenting bra? Förutom då min excellenta grillning, som fick högsta betyg. Alltid något. Försöker hålla en så god min som möjligt. Att vara trevlig och svara artigt på tilltal. Kanske starta en lättare konversation, om så är möjligt. Vara diplomat på alla håll och kanter. Ingen lätt sak det där inte. Går hellre en tuff boxningsmatch.

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 33: (I skuggan avlas drömmarna?)

Att man blir sjukt passiv i värmen. I stort sätt sittandes i skuggan smuttandes på en kall långdrink. Allt i din omgivning blir passivt. Till och med våran jycke, drar sig frivilligt in mot skuggan. Inga extrema hurtbullar som joggar, utom dom som måste ut och springa i den här tokvärmen. Kanske tränar inför nåt OS nån gång? Tja vad vet jag? Min joggingkarriär, tog slut innan den ens hade börjat? Varför då? Jo därför, att jag tycker joggning är så förbannat tråkigt. Men avgudar långpromenader i kuperad terräng. Vilket blir ganska ofta, eller när lusten faller på?

I värmen vi skrattade oss lyckliga?

Äntligen lite tryck på värmen. Runt 25 plus alla gånger. Haft svärmor här på lunch. Inte så himla kul som det låter. Bara frugan är nöjd, så blir jag nöjd. Alla blir vi väl gamla nån gång? Till lunchen blev det egengjorda hamburgare samt smala kabanoss korvar med extra kötthalt. Som jag el grillade. Små delikatess potatisar i luft fritösen. Faktiskt en helt okej lunch med andra ord. För närvarande är tjejerna iväg och rider. I nån timme eller så. Så nu har både jag och våran jycke Dino, njuta av lite egentid. Även sån lyx behövs ibland.

Jakten på sitt försvunna jag?

Kvällens sista inlägg handlar om att lägga sig tillrätta i sängen, på solsidan, i debatten eller rabatten? Eller lägga sig i framkant för att undvika skuggsidan, läsidan eller pålandsvinden? Kanske lättare sagt än gjort. Alla är inte i rampljuset hela tiden, vissa kanske undviker linsljuset. Eller går in i en mental källare för att finna sitt försvunna jag? Tja vad säger man? Hur som helst skall jag snart ut en sista gång med jycken Dino. Den obligatoriska kiss rundan. Sedan tänker både han och jag dra nåt gammalt över oss.

En cementerad dans på rosor?

Apropå det här med att det är lätt att leva? Så är det inte så många gånger. Absolut inte. Ibland kan det vara ett rent helvete, likaväl som det kan vara en yster dans på rosor. Livet är föränderligt liksom dess omgivning och förutsättningar. Ingenting är huggit i sten eller cementerat? Livet är som en flod som alltid flyter framåt. Ibland grenar den av sig, tar sig nya vägar. Öppnar nya dörrar slår in gamla. Finner gamla stiga som är värt att prova. Ingenting är vare sig givit eller självklart. Allt rullar på och vi följer med i dess ruljangs.