13 maj 2021

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 33: (I skuggan avlas drömmarna?)

Att man blir sjukt passiv i värmen. I stort sätt sittandes i skuggan smuttandes på en kall långdrink. Allt i din omgivning blir passivt. Till och med våran jycke, drar sig frivilligt in mot skuggan. Inga extrema hurtbullar som joggar, utom dom som måste ut och springa i den här tokvärmen. Kanske tränar inför nåt OS nån gång? Tja vad vet jag? Min joggingkarriär, tog slut innan den ens hade börjat? Varför då? Jo därför, att jag tycker joggning är så förbannat tråkigt. Men avgudar långpromenader i kuperad terräng. Vilket blir ganska ofta, eller när lusten faller på?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: När komfortzonen rubbas?

"Går precis in i en fyra dagars lång och efterlängtad ledighet, ni kan inte ana hur djävla skönt det känns huden knottrar sig faktiskt....