En cementerad dans på rosor?

Apropå det här med att det är lätt att leva? Så är det inte så många gånger. Absolut inte. Ibland kan det vara ett rent helvete, likaväl som det kan vara en yster dans på rosor. Livet är föränderligt liksom dess omgivning och förutsättningar. Ingenting är huggit i sten eller cementerat? Livet är som en flod som alltid flyter framåt. Ibland grenar den av sig, tar sig nya vägar. Öppnar nya dörrar slår in gamla. Finner gamla stiga som är värt att prova. Ingenting är vare sig givit eller självklart. Allt rullar på och vi följer med i dess ruljangs.