Tja idag är jag trött. Kanske inte på mig själv men väl på min omgivning. Trött kan man bli för mindre, det behöver inte vara nåt specifikt. Bara i största allmänhet. Ibland suger livet, ibland är den guld värd. Beroende på när man ställer frågan? Och till vem? I vilket sammanhang? Ibland suger människorna runt omkring dig? Hade jag inte min omgivning hade jag såklart ingenting? Klart jag hade? Eller så inbillar jag mig det? Men idag känns det som om jag åkte pulka nedför berget K2 utan bromsar. Inget unikt alla kan känna så, även jag. Det unika med mig är att det bara finns en av mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar